I en artikel i Aftonbladet igår refereras språklig kritik mot finansdepartementets pressmeddelande på engelska om budgetpropositionen. ”Ett Sverige som håller ihop” har översatts med ”A Sweden that keeps together”. Någon alternativ översättning till engelska föreslås dock inte i artikeln.

Hålla ihop på svenska är mångtydigt. Denna mångtydighet tycks gå förlorad vid översättning till engelska. På svenska kan verbfrasen både vara transitiv (d.v.s. kräva objekt) och intransitiv (sakna objekt).

Hålla ihop kan översättas med bond, bind, hang on, hold together, keep together, stand together, stay together, stick together m.fl och diverse omskrivningar på engelska. I det svenska originalet används verbfrasen intransitivt. Om man utgår från bab.la lexikon, som innehåller en rad exempelöversättningar av hålla ihop, så ser man att keep together kräver objekt. Se bl.a.:

”Det handlar om att hålla ihop samhällen. – It is about keeping communities together.”

Engelska varianter som används intransitivt är hang out, hold together, stand together, stay together och stick together.

Det kan knappast vara denna betydelse av hålla ihop som avses i pressmeddelandet:

”Vi brukade hålla ihop ... och drömma om att vara i polisstyrkan tillsammans.  – We used to hang out ... and dream about being on the force together.”

Förmodligen avses heller inte denna betydelse, där hålla ihop kan bytas ut mot vara sammanhängande:

”Om denna politik skall hålla ihop krävs också bindande regler för ozonutsläpp. – If this policy is to hold together, we also require binding rules on ozone emissions.”

Det troliga är att stick together eller stand together är de lämpligaste översättningarna:

”Naturligtvis måste EU hålla ihop, och det måste krävas ett beslut i FN: s säkerhetsråd för ett eventuellt anfall. – The EU must, naturally, stick together and insist that any attack must be subject to a UN Security Council decision.”

”När naturkatastrofer eller katastrofer som vållas av människan inträffar måste vi hålla ihop i EU. – When disasters happen - be they man-made or natural - we must stand together in Europe.”

Jag skickade också ut en rundfråga igår till några personer, som är kunnigare i engelska än jag. Fyra av fem, varav tre modersmåltalare, förordade explicit stick together i detta sammanhang.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Expressen publicerade igår en artikel, "22 galna skyltar där kinesiska översättare misslyckats totalt med sina jobb", på webben av Dan Edström. Nu tror inte jag att alla dessa lustiga felöversättningar är ett resultat av inkompetenta kinesiska översättares ansträngningar utan snarare av att vissa kinesiska myndigheter och företag låter snålheten bedra visheten och förlitar sig på maskinöversättningar.

Den här skylten såg jag i Kina 2008 och som också återfinns i Edströms artikel:

Och här en annan skylt från samma besök 2008:

Ordet fuck förekommer minst fem gånger på de 22 skyltar, som visas i Edströms artikel. Man undrar vilket kinesiskt ord som genererar en översättning till fuck. Det måste vara en homograf på kinesiska (d.v.s. det egentliga tecknet måste ligga mycket nära tecknet för knulla) och maskinöversättningsprogram har mycket svårt att skilja på homografers betydelse.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Stockholms skärgård pågår en militär jakt på främmande undervattensverksamhet. Den främste talesmannen för försvarsmakten är konteramiral Anders Grenstad, antagligen en förträfflig man. Han hörs och ses ofta på TV och i andra medier, klädd i oklanderlig uniform. På hans namnbricka, försedd med svensk flagga, läser man:

RAdm Anders Grenstad

HEADQUARTERS

Deputy CJO

Detta skulle ha passat utmärkt i Pentagon, där hans svenska namn säkert hade uttalats på amerikansk engelska. Eftersom svenska språket uppenbarligen inte duger för den svenska försvarsmakten, borde man med tanke på de befarade omständigheterna kanske ha övervägt att använda ryska språket i stället.

 Bedrövligt, igen.

 Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ”Hvor paralellt Om parallellspråkighet på Nordens universitet” (ISBN 978-92-893-2787-9), utgiven i år av Nordisk Ministerråd, behandlas språksituationen inom den högre utbildningen i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Rapporten innehåller också uppgifter i vilken utsträckning universiteten och högskolorna i de olika nordiska staterna har antagit språkliga styrdokument.

För Sveriges vidkommande har ett femtontal lärosäten (av 45) antagit språkdokument (se sid. 303 – 304 i rapporten):

Göteborgs universitet

Handelshögskolan i Stockholm (4)

Högskolan i Borås (1)

Högskolan i Dalarna (3)

Karlstads universitet

Kungliga konsthögskolan

Kungliga tekniska högskolan

Linnéuniversitet (oklar status)

Lunds tekniska högskola

Lunds universitet 

Malmö högskola

Mittuniversitetet

Stockholms universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Södertörns högskola (2)

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet

Umeå universitet

(I det fall där språkdokumentet finns tillgängligt på webben har det länkats.)

Linus Salö skriver i sin kommentar (sid. 303):

”Följaktligen har det bland landets lärosäten blivit en allt viktigare fråga att ta fram styrdokument som på olika sätt hanterar den förändrade språksituationen. Som framgår av den nordiska språkpolitiken är det önskvärt att vart och ett av lärosätena tar fram språkpolicyer eller andra strategier för att hantera språksituationen. I Sverige är detta också en rekommendation fån Högskoleverket (2008). Som en sammanfattande lägesbeskrivning gäller att språkpolicyerna hittills inte blivit ett kraftfullt instrument för att utveckla språkarbete och språksyn på lärosätena – några undantag finns nog.”

I Språkförsvarets ”Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan” från den 12/10 2007 tog vi upp behovet av lokala språkplaner:

”Det måste också utarbetas en ny högskoleförordning, som bland annat reglerar frågan om arbets- och kommunikationsspråk, undervisningsspråk och examinations- och avhandlingsspråk. En ny högskoleförordning bör också präglas av ett rättighets- och mångspråkighetsperspektiv med ett huvudspråk som grund. I väntan på en ny högskoleförordning bör de lokala universiteten och högskolorna uppmuntras att utarbeta lokala språkplaner. Detta är ett utmärkt sätt för att medvetandegöra såväl högskoleledningar som undervisande personal och studenter om språkfrågans betydelse: bättre en dålig språkplan än ingen alls. Den som vill spela på den europeiska eller globala arenan kan inte göra detta förutan grundlig debatt och eftertanke.”

Året dessförrinnan hade Språkförsvaret skickat ut ett frågeformulär till samtliga universitet och högskolor i Sverige angående språksituationen på respektive högskola.

Någon ny högskoleförordning har inte utarbetats.

Per-Åke Lindblom

1) Dokumentet "Språktillämpning vid Högskolan i Borås", daterat till den 10/3 2009, ligger i Tematiskt arkiv/Svenska kontra engelska som vetenskapligt språk på Sveriges universitet och högskolor.

2) Bläddra fram till sid. 27 i Kvalitetshandboken.

3) "Språkpolicy Högskolan Dalarna", daterad till den 23/9 2013, ligger i Tematiskt arkiv/Svenska kontra engelska som vetenskapligt språk på Sveriges universitet och högskolor.

4) Handelshögskolan i Stockholms språkpolicy, enbart på engelska och daterad till slutet av 2009, ligger i Tematiskt arkiv/Svenska kontra engelska som vetenskapligt språk på Sveriges universitet och högskolor.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

David och Ben Chrystal har nyligen gett ut en bok ”You say potato A book on accents”.

I boken rekonstrueras Shakespeares accent, men författarna, skådespelaren Ben Chrystal och hans far lingvisten David Chrystal, beger sig vidare och behandlar Received Pronunciations uppgång och fall och ut i världen i sökandet efter berättelserna om den talade engelskan.  Från bokreklamen:

“Alla har en accent, fastän många av oss tror att det inte är så. Vi har alla våra sympatier och antipatier om sättet andra människor talar på, och alla har något att säga om ’korrekt’ uttal. Men hur uppstod alla dessa accenter, och varför känner folk så starkt om dem. Håller regionala accenter på att dö ut samtidigt som engelskan utvecklas till ett globalt språk?”

”Potato” kan alltså uttalas på många olika sätt i engelskan. Det är enkelt att förvissa sig om det förhållandet genom att lyssna på inspelningarna på nätet på denna sida.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Cecilia Rydbeck, tidigare konferenstolk inom EU, berättar på Facebook idag:

"Sitter och är litet nostalgisk: idag är det 10 år sedan en av de absoluta höjdpunkterna i min tolkkarriär, då jag (för första och sista gången) var på/i Elyseepalatset i Paris och tolkade för president Chirac och Göran Persson! Det gick alldeles utmärkt, men det bästa var nästan att Chirac "tvingade" G.P att tala svenska!! Han hade nämligen tänkt ta samtalen före och under lunchen på engelska...

Det var ett av de jobbigaste uppdrag jag någonsin haft: det hela pågick i 2,5 timmar och jag jobbade nonstop: hade inte ens tid att ta en klunk vatten, och ännu mindre äta av den fina lunch som de blev bjudna på! Men det gjorde inget för det hela var väldigt tillfredsställande: Jag ställde mycket höga krav på mitt arbete och den gången var jag faktiskt mycket nöjd med min prestation. Trevlig helg!"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Endangered Languages har ett nätbaserat gemensamhetsprojekt för att skydda den globala språkliga mångfalden. En interaktiv språkkarta har lagts upp på webbplatsen. Man kan även söka på land och klicka på olika språk, varvid kortfattade informationsrutor öppnas.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

BBC cymru fyw, d.v.s BBC:s walesiska sektion, har intervjuat Joella Price, en hemvändande walesiska om hennes förhållande till det kymriska språket.

Det är naturligtvis inte lätt att förstå ett enda ord i intervjun på kymriska, men man kan få ett hum om vad hon säger genom att använda Google Translate. Hon säger bl.a (lätt redigerad googleöversättning):

– Du är en sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen på Universitetssjukhuset i Cardiff, Wales.  Hur ofta får du möjlighet att använda språket i ditt arbete?

– Jag skulle vilja använda vardagsspråk, men tyvärr finns det inte tillräckligt med möjligheter.

Maskinöversättningsprogammen representerar ett stort framsteg och kan bara bli bättre.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)