(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Varför säger man Glada Hudik, och vad kan namnen Delånger och Finnflo betyda? Det kan boken Bebyggelsenamnen i Hudiksvalls kommun berätta.

Boken ”Bebyggelsenamnen i Hudiksvalls kommun. Hudiksvallsområdet” ingår i serien Sveriges ortnamn och är den första delen i underserien Ortnamnen i Hälsingland. Bokens namnartiklar utgår från samlingarna vid Namnarkivet i Uppsala och i arbetet med boken har materialet kompletterats och bearbetats. Boken består av 201 artiklar om olika namn på nutida och försvunna bebyggelser i Hudiksvalls stad samt alla bynamn och vissa gårdsnamn i Forsa, Hälsingtuna, Högs, Idenors och Rogsta socknar.

Boken tar även upp en del andra namn och några namnleder som är vanliga i området.

”Det här är gamla järnåldersbygder och det märks i namnbruket – många bynamn slutar på -sta som förmodligen betyder ’plats, ställe’. Det finns även en del namn som slutar på -sätter. De har från början syftat på utmark”, säger Lennart Hagåsen, ortnamnsforskare och författare till boken.

Detektivarbete bakom en del namn

Eftersom många bebyggelsenamn har funnits under väldigt lång tid kan det ibland vara svårt att reda ut bakgrunden till namnet.

”Det kan krävas en del detektivarbete. I vissa fall är de äldsta beläggen från 1500-talet och det kan vara 30-40 generationer som redan dessförinnan har nött på namnet. Då hinner det ändras en del på vägen”, säger Lennart Hagåsen.

I arbetet med boken har han tillbringat mycket tid i Hudiksvallsområdet.

”För att kunna tolka ett namn är det viktigt att åka till platsen för att se hur det ser ut. Genom att prata med folk som bor där kan man få reda på dialektuttal, vilket är viktigt för tolkningen.”

Beställ boken

• Publikationer: Bebyggelsenamnen i Hudiksvalls kommun. Hudiksvallsområdet

Läs mer

• Projekt: Sveriges ortnamn

 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från TNC-aktuellt nr 3/2014)

Den 23 oktober vändes TNCs värld upp och ner. Budgetpropositionen som lades fram av regeringen den dagen innehöll nämligen ett bistert besked: Det statliga stödet för svensk fackspråklig språkvård och terminologi skulle från och med 1 januari 2016 minskas med 4 miljoner kronor. På TNC blev vi förstås förskräckta. Vad menade regeringen? Är svenskt fackspråk inte värt att följa och vårda?

Efter några dagars eftertanke började vi på TNC att informera våra samarbets- partner inom och utanför Sverige. Det följdes så småningom av en namninsamling på internet, bloggar, debattartiklar, inslag i radio- och tv-program osv. Det var en märklig tid för oss alla – samtidigt som vi var förtvivlade, var vi nästan upprymda över den uppmärksamhet vi fick, och allt stöd som vi kände.

Så kom budgetomröstningen i riksdagen den 3 december och regeringens budget föll. I stället antogs oppositionens budget. Nu såg läget ljusare ut för svenskt fackspråk. Oppositionen hade nämligen uttalat att de inte skulle minska TNCs budget framöver. Och i onsdags, den 17 december, beslutade riksdagen om en detaljerad budget för utgiftsområde Näringsliv där TNCs anslag ingår. I den budgeten finns stödet för terminologi och fackspråk kvar, inte bara för 2015 utan även för åren därefter.

Världen är alltså på väg att vändas rätt igen, tycks det, åtminstone om man ser till vården av svenskt fackspråk. Om vi summerar tiden från den 23 oktober så kan vi konstatera att det har varit jobbigt och oroligt för oss, men att vi har lärt oss mycket: Vi ska inte ta något för givet. Det finns inga garantier för fortsatta anslag. Vi måste alltid anstränga oss för att vara relevanta – för samhället, våra kunder och för Fackspråks-Sverige. Vi ska göra vårt allra bästa.

Och vi har lärt oss en sak till: vi har många förespråkare och vänner, och vi är djupt tacksamma och rörda över det stöd för vår verksamhet som vi har fått. Det är ett fint betyg och ett stort förtroende som visas oss.

Medan detta har pågått har TNC haft en verkligt intensiv period. Vi har talat på flera konferenser i Sverige och i utlandet (några av dem kan du läsa om i detta nummer av TNC-aktuellt), vi har hållit kurser och seminarier både på TNC och hos kunder, och flera av våra projekt har varit inne i en intensiv fas, som så ofta mot slutet av året. Vi hoppas att det fortsätter så, med mycket aktivitet och många spännande projekt, även nästa år, och många år framöver.

TNCs personal önskar er alla god jul och gott nytt år!

Karin Dellby

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från TNC-aktuellt nr 3/2014)

När Språkförsvaret släppte sin nya antologi ”Guld i strupen. Rötter och relationer till svenska språket” var salen i ABF- huset välfylld med flera av antologins författare (bl.a. Birgitta Agazzi, Hillo Nordström, Arne Rubensson och Bengt Berg), representanter för den svenska språkvården och intresserad allmänhet. Men varken PG Gyllenhammar eller någon representant för Stockholms stad – kvällens två pristagare – var där.

PG Gyllenhammar fick Språkförsvarets nyinrättade språkpris för sin bok ”Oberoende är stark” och särskilt för det kapitel där han beskriver engelskans förödande framfart i näringslivsspråket som dimridåer och koncernjargong, svenskars övertro på sin engelskförmåga och svenskans betydelse.

Antipriset, ”Årets anglofån”, tilldelades Stockholms stad som allt oftare använder engelska när man namnsätter evenemang, byggnader etc. Särskilt kritiserades epitetet ”The capital of Scandinavia”. Under festen blandades högläsning med mingel – eller ”samkväm” som församlingen föredrog att kalla det.

(Denna nätdagbok är knuten till nätdagboken Språkförsvaret)

Björn Wiman skriver i dagens DN med anledning av att kulturutskottets majoritet beslut att dra tillbaka förslaget att drastiskt minska på det ekonomiska stödet till Sveriges kulturtidskrifter:

”Vad som trots dagens lättnad ändå skrämmer är den bottenlösa okunskap som lagts i dagen kring kulturtidskrifternas roll. Svenska politiker var bara några timmar från att radera ut en traditionstyngd, välfungerande och vital del av samhällslivet, med konsekvenser för både medier, bokförlag och universitet

språkområde. Sverige är litet Svenska kulturtidskrifter är inte, ska inte vara och kommer heller aldrig att bli publikdragare eller digitala klickmagneter. Deras roll iden offentliga näringskedjan en annan: den syresättande. För denna livsnödvändiga funktion är 15 miljoner inte bara en rimlig peng. Det är rena gåvan.”

Dessutom kan man lägga märke till att språkfrågor sorterar under flera olika departement. Frågan om stödet till svenskundervisningen utomlands, där regeringen drog tillbaka sitt förslag, låg under utbildningsdepartementet. Stödet till Terminologicentrum (TNC) sorterade under näringsdepartementet – se också brev från näringsdepartementet idag. Bidragen till kulturtidskrifterna sorterar under kulturdepartementet. En utredning om engelska ska kunna användas i rättegångssammanhang vid internationella affärstvister sorterar under justitiedepartementet. Eftersom det knappast går att påstå frågan om svenskans ställning genomsyrar regeringskansliets verksamhet, oberoende av regeringskonstellation, är det en olägenhet att inte språk- och kulturfrågorna sorterar under en och samma hatt, d.v.s kulturdepartementet. Dessutom behövs kompetenta och drivande kulturministrar, som kan ta ett helhetsgrepp. Man kan naturligtvis också tänka sig en sammanslagning av kultur- och utbildningsdepartementet, men det är en annan historia. 

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Namn: Nätverket språkförsvaret, Att: Christer Jansson

E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

Diarienummer: N2014/4479/FIN

Hej!

Jag får på närings- och innovationsminister Mikael Dambergs vägnar tacka för ert brev om AB Terminologicentrum TNC.  

Näringsdepartementet har tagit del av synpunkterna om anslag 1:13 Bidrag till terminologisk verksamhet inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Besluten om statsbudgeten är ettåriga och den nyligen beslutade statsbudgeten förändrar inte storleken på regeringens anslag till Terminologicentrum för 2015, anslaget kommer för 2015 att uppgå till knappt 4,3 miljoner kronor. Under hösten 2015 lämnar regeringen sin budgetproposition om statsbudgeten för 2016 till riksdagen.

I mitten av januari 2015 kommer företrädare för Näringsdepartementet att föra en dialog  om det aktuella anslaget med företrädare för AB Terminologicentrum TNC.

Med vänlig hälsning,

Per Stagnell

Departementssekreterare

Enheten för forskning, innovation

och näringsutveckling

Näringsdepartementet

Regeringskansliet

www.regeringen.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska Dagbladet berättar:

”Alliansen gör en helomvändning och backar om förslaget på nedskärningar av stödet till kulturtidskrifterna. Det överraskande beskedet gav kulturutskottets ordförande Per Bill (M) i riksdagens talarstol.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret fick idag ett brev, som innehöll flera exempel på anglicismer. Eftersom ”house-warming party” hittills varit ett okänt fenomen i Sverige, åtminstone för denne skribent, saxar jag ett stycke ur brevet:

”Jag bifogar en artikel och en annons ur Annonsbladet Tranås-Aktuellt den 22/1000 – 14. ’Aneby bjuder på Housewarming party’ lyder rubriken. Jag, som är 54 år och har läst engelska i sex år i grundskolan och i tre år på gymnasiet, vet inte om att jag har hört eller läst ’housewarming’ förut. House och warming bör betyda husuppvärmning, tänkte jag, och eftersom det står om invigning av fjärrvärmepannor också, så tolkade jag det till att evenemanget innebar en utställningsmässa om olika uppvärmningssystem i kombination med invigningar av fjärrvärmepannor och ’Centrumhuset’ samt lite ’festligheter’.

Jag ringde till min syster och berättade om denna tokighet med än mer idiotisk användning av engelska. Några timmar senare slog jag dock upp ’housewarming’ i engelskalexikonet, eftersom jag undrade om det på engelska ska vara ihopskrivet. Engelskan har ju inte sammansatta ord på sådant sätt som i svenskan, hade jag för mig. ’House-warming’ står det i lexikonet och i ’house-warming party’, vilket till min förvåning betyder inflyttningsfest. Varför namnger arrangörer sitt evenemang så att det missförstås? De som tittar på många amerikanska tv-serier kanske kan betydelsen av house-warming (party). ’Aneby inbjuder till invigningsfest’ borde de ha skrivit.”

Förmodligen ville arrangörerna ge sken av att arrangemanget var ”något mer” än en inflyttningsfest och hoppades att besökarna skulle bli imponerade av ordvalet. De flesta besökare tog nog inte fram sina engelsk-svenska lexikon och en del lät sig förmodligen imponeras.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Henrik Othman på Österbottens Tidning har under rubriken "Många perspektiv på svenskan" recenserat ”Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket”. Dessutom har boken omnämnts i Gård & Torp och Alba. Recensioner och omnämnanden kommer fortlöpande att läggas ut i sektionen ”Aktuellt/Senaste recensioner” på Språkförsvarets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)