Alla inlägg under februari 2015
Detta är ett råmanuskript. Det betyder att det inte är en färdig artikel utan jag lägger ut den för att få synpunkter och kommentarer. Slutversionen kan mycket väl komma att disponeras annorlunda och strykningar och tillägg göras. Synpunkter kan skickas till perakelindblom (snabel-a) yahoo.se.
Per-Åke Lindblom
Använda källor:
1. Luigi Luca Cavalli-Sforza/Francesco Cavalli-Sforza; “The Great Human Diasporas The History of Diversity and Evolution”, 1995 – ISBN 0-201-44231-0
2. Spencer Wells: “The Journey of Man A Genetic Odyssey”, 2002 – ISBN 0-8129-7146-9
3. Svante Pääbo: ”Neanderthalmänniskan På spaning efter försvunna gener”, 2014 – ISBN 978-91-86061-23-4
4. Wikipediaartiklar – se angivna länkar
5. National Geographic – The Genographic Project https://genographic.nationalgeographic.com/
18/2 2015
[1] http://runeberg.org/nfbs/0410.html – sid. 727 - 731
[2] “While we know nothing about our ancestor´s skin colour, hair type or other surface features, the evidence from bones suggests that our concept of race is actually a very recent phenomenon.” (Spencer Wells: “The Journey of Man”, sid. 191 – ISBN 0-8129-7146-9)
[3] Wikipedia – http://sv.wikipedia.org/wiki/Genetik
[4] A haplogroup (from the Greek: haploûs, "onefold, single, simple") is a group of similar haplotypes that share a common ancestor having the same single nucleotide polymorphism (SNP) mutation in all haplotypes.” (Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Haplogroup)
[5] Med reservation för beteckningarna, som fortlöpande kan ändras utan min försorg.
[6] http://www.tino.us/2015/01/invandrare-byggde-inte-sverige/
[7] “Because people historically have tended to choose their mates from those living close by, they have inevitably ended up with someone they are related to – however distantly. This has the effect of making people living in the same region more similar to each other.” (Spencer Wells: “The Journey of Man”, sid. 48 – ISBN 0-8129-7146-9)
[8] Svante Pääbo: ”Neanderthalmänniskan På spaning efter försvunna gener”, sid. 248 – ISBN 978-91-86061-23-4)
[9] ”Fast nation är mer än staten och dess tradition. Just på nationaldagen bör vi diskutera detta. Det finns en vidare kulturell dimension. En folkligt svensk en. Den har inte ett spår med gener och blod att göra. Renrasig är ingen bland oss. Den kulturen sitter oss så i bakhuvudet att vi inte är medvetna om den. Det finns en ideologisk verklighet. Liksom det språk Olaus Petri skrev sitter oss i struphuvudet sitter den Lutherbibel han och hans bror Laurentius Petri översatte oss i bakhuvudet vare sig vi vill eller inte. (Husförhören fungerade; man kan säga att de flesta bland oss i tanke, ord och handling ännu är icke-troende lutheraner och det oavsett eventuellt invandrade förfäder.)” (Jan Myrdal: ”Leve den svenska nationen” – I-maj tal 2007 http://www.aftonbladet.se/debatt/article11085010.ab
Hej Språkförsvaret !
Här något jag fick från en bekant igår.
Hälsningar
Per Falk
Påminde mig om något jag läste igår: "Don´t count the days - make the days count." Denna devis står hos Odd Molly på Åhlens.
Hos Kapp Ahl fanns ännu mer engelska uppmaningar in the Fitting Room. "Enhance your style" genom att få "advice from our staff".
Inget på svenska. Jag frågade hur det kom sig. Vi är ett globalt företag, blev svaret. Hos Kapp Ahl in Stockholm.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Hej
Jag skulle först vilja framföra ett stort tack till er för arbetet med Språkförsvaret, ett mycket viktigt nätverk.
Mitt ärende handlar om en företeelse som drabbar mig dagligen i mitt arbete som lagerarbetare, ett enkelt arbete som utmärkt skulle kunna klara sig utan opassande engelska uttryck. I arbetet på lagret får vi varje dag ut en lista på artiklar som saknas i vårt arbete, inget märkvärdigt utan bara en lista med saknade artiklar. Men en sådan lista bör, för att icke orsaka förvirring och osäkerhet ha ett brukligt namn som alla förstår och kan ta del av.
Och då kommer det, artiklar som saknas på en lista är alltså en "Shortage"-lista! Detta kunde jag inte ta till mig då ordet för mig var främmande. Shortage som ord betyder alltså brist med mera så varför kan man då inte använda sig av svenskans vackra ord när de finns tillgängliga. Mitt förslag var då att kalla listan Kortom-Lista. Det är kort om dessa artiklar, ordet ligger bättre i munnen, betydligt enklare att uttala och sist men inte minst, på svenska.
Detta ord kanske inte är det viktigaste ersättningsordet som ni hört talas om men jag tyckte att om det kan hjälpa någon att ersätta just ordet "shortage", så var det värt att skriva till er.
Emil
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Som det nu är verkar det som om reklambyråer, affärsidkare, företagare, idrottsadministratörer och många skribenter i allmänhet, överger det svenska språket till förmån för det engelska.
Jag ser en skrämmande utveckling i språkhanteringen. Det verkar som om man vill överträffa varandra i att skriva på engelska i svenska medier och andra svenska sammanhang. Jag känner bara ett stort löjesskimmer över detta faktum. Jag tycker mig ha uppfattat att speciellt enskilda affärer, företrädesvis modeaffärer, utmärker sig speciellt. Ofta är de budskap man kan läsa på skyltar och i skyltfönster (ofta grovt felaktiga i stavning och grammatiska sammanhang) på det brittiska språket. Om de inte är konstruerade i någon slags tro att det skall uppfattas som engelska. Snobberi alltså!.
Det är pinsamt!
Jag verkar som konversatör med invandrare, ett led i deras svenskundervisning. Ett par gånger har jag råkat ut för att dessa fått felaktig information. "Jag har köpt denna jacka för sale" (uttalas på svenska) är ett exempel. Vi har ett bra ord som förkortat blir rea. Det är så det skall heta. Då hamnar också den stackars invandraren som skall försöka lära sig vårt språk, rätt när han skall berätta om sitt inköp.
Allt som oftast märker man att de svängs med uttryck som användaren inte kan översätta därför att vederbörande inte vet vad det betyder. I en möbelaffär i Malmö, är alla upplysningar och all information om varorna på engelska. På frågan varför, fick jag svaret att företaget år internationellt och att många turister kommer in och handlar och då är det bra att språket är enhetligt. Jag skulle vilja se den turist som kommer in och köper en soffa eller ett bord bara för att de begriper språket. Nej! Det är rent och skärt snobberi!
Hur skall man då bli av med den här farsoten som sprider sig allt mera och förstör vårt språk. Jag har ingen direkt lösning. Kanske måste man sätta in en informationskampanj om vikten av att värna språket. Fortsätter den här utvecklingen, finns risk att det blir språkkaos i landet.
Naturligtvis skall språket, som allt annat, utvecklas och förnyas. Det görs ju hela tiden och vissa anglicismer, som det inte finns bra ord för i svenskan, måste naturligtvis accepteras. Ett sätt är förstås att bara tala engelska i de sammanhang där man envisas med att ha det språket i informationssammanhang. Jag har gjort det någon gång, men då råkat ur för det pinsamma att ingen kunnat svara mig på samma språk.
Skall det vara så?
Stig Engzell
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Citatet är hämtat från Facebookgrupppen Ordspråk & Citat.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Tankesmedjan Magma har publicerat en pamflett av Kenneth Myntti, samhällsdebattör och verksam som journalist på Vasabladet. Pamfletten presenteras också av Svenska Yle, som bl.a skriver:
”Centraliseringspolitiken i Finland är en fara för alla perifera delar av Svenskfinland. Det skriver journalisten Kenneth Myntti i en pamflett för den finlandssvenska tankesmedjan Magma. Svenska folkpartiet är genom sin ständiga regeringsmedverkan medskyldigt till att Svenskfinland förtvinar ekonomiskt – och därmed hotas partiet självt.
Kenneth Myntti oroas speciellt för det svenskdominerade landskapet Österbottens framtid. Finlandssvenskarna borde bli bättre på strategisk koordinering. Det är några slutsatser i pamfletten ’Finlandssvensk drivkraft’ som presenterades i Helsingfors idag.”
Pamfletten kan laddas ner från Magma. Kenneth Myntti har också medverkat med en artikel i Språkförsvarets senaste antologi, ”Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket”.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Jag ställer nu dessa frågor för sjunde gången!!!!!: Av vilken anledning har “att” försvunnit från svenska språket, i tidningar osv?
Hur har det gått till när “på något vis” har bytts mot “nånstans” ( jag tycker nånstans.....osv!) Varför och när bestämdes att “Ensam skall heta “själv”?????? (ex: Jag tycker nånstans jag kommer gå själv från krogen)
Hoppas ni kan visa LITET intresse och exempelvis skicka ett meddelande att ni inte kan svara på frågan! Det är bättre, än att som de tidigare sex gångerna, bara ignorera mig helt!!
Tack!
Ivar Magnusson
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
I ett samtal med ”Welt am Sonntag” berättade den tyske språkforskaren Ulrich Ammon att det tyska språket befinner sig på en långsam tillbakagång utanför de tyskspråkiga områdena i Europa, d.v.s som främmande språk. Denna tillbakagång som främmande språk gäller alla stora språk förutom engelska och kinesiska. De senaste fem – tio åren har dock tyskan upplevt en viss renässans och fler har börjat studera tyska som främmande språk.
Även om internationella förhandlingar förs på engelska, kräver såväl de första kontakterna som varaktiga affärsförbindelser mer djupgående språkkunskaper, läs i samtals- eller affärspartnerns språk. Ammon menar att sambanden mellan språk och internationella relationer är otillräckligt utforskade av språkvetare, sociologer och statsvetare. Den fullständiga intervjun finns här.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 |
3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | |||
9 |
10 | 11 |
12 | 13 | 14 |
15 | |||
16 | 17 |
18 | 19 | 20 |
21 | 22 | |||
23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 | ||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"