Alla inlägg under mars 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 mars 2015 20:06

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)


Onsdagen den 6 maj är det dags för Språkrådets årliga konferens Språkrådsdagen.


Språkrådet ordnar varje år en intressant, inspirerande och nyttig heldagskonferens om språken i Sverige. För dig inom myndigheter och kommuner, på universitet, skolor, bibliotek, tidningar, radio och teve – och för alla andra språkintresserade.


I år är temat för konferensen inkluderande språk.


Ur programmet:

  • Mats Landqvist: Vad får man kalla varandra? Om vem som sätter ord på identiteter och hur vi blir sorterade
  • Pär Lannerö: Ny diskrimineringslag – vad innebär den för din webbplats?
  • Louise Holmer: På väg mot en mer inkluderande ordlista
  • Ann-Helén Laestadius: Utan språk – ingen samisk identitet?
  • Ingela Holmström: När inkludering blir exkludering
  • Sara Lövestam: Att förklara grammatik så att alla hänger med

Dessutom delas årets stora språkvårdspriser ut:

  • Minoritetsspråkspriset för främjandet och skyddandet av minoritetsspråken i Sverige
  • Erik Wellanders pris för språkvårdsforskning
  • Klarspråkskristallen för ett klart och begripligt myndighetsspråk.

Konferensen hålls på Fazer restaurang och konferens, Fleminggatan 18, på Kungsholmen i Stockholm.



Mer information och anmälningsformulär.



Välkommen med din anmälan! 



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 mars 2015 17:15

I en intervju på webbplatsen Driva eget säger näringsminister Mikael Damberg:


”Men jag tror att det är precis tvärtom. Flera av de här företagen som är medelstora, som har äldre ägare, är lite rädda för att gå på export därför att de inte kan språket så bra. De kanske inte har så bra utbildning så de vågar inte riktigt ta in en högskoleutbildad mer i personalstyrkan.”


Den stora frågan är vad Mikael Damberg menar med ”språket”. Är det språkkunskaper i allmänhet, relevanta språkkunskaper avseende respektive exportland eller engelska i synnerhet? Den senare tolkningen gör Aftonbladet i ett stick på sin kultursida idag:


”Näringsminister Mikael Damberg menar att äldre svenska företagare är rädda för att exportera eftersom de är dåliga på engelska.”


Problemet för små och mellanstora företag i Sverige och de flesta EU-länder är snarare bristande kunskaper i andra språk än engelska, vilket en rapport från EU-kommissionen för ett antal år sedan visade. Betydande förluster hade gjorts på grund av bristande insikter i att man säljer bäst på köparens språk.


Mikael Damberg får svar på tal i Driva egets kommentarsfält av en äldre företagare:


”Vilken idiot, de flesta politiker har ju aldrig klarat av sina högskolestudier ens. Han tror han är språkbegåvad för at han förstår en engelsk dokusåpa. Han har tydligen glömt att de flesta av oss 'äldre' gick i en skola där man fortfarande lärde sig något, och talar både tyska, franska förutom engelska. Dessutom besvärade vi oss med att tala med våra nordiska grannar och förstår vad de säger. Nä, handelshinder som begränsar export skapas av politiker och myndigheter som bygger murar av byråkrati!”


Dessutom är Mikael Damberg heller inget föredöme när det gäller att värna det svenska språket. Hans Näringsdepartement föreslog en drastisk nedskärning av anslagen till Terminologicentralen (TNC), som ansvarar för terminologiarbetet i Sverige, i fjol höst. Fortfarande har inte Näringsdepartementet aviserat att departementet kommer att avstå från besparingsförslag i den kommande höstbudgeten.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Här kommer dagens uppföljare på Björkmans artikel. Den belyser ännu klatschigare vilket patetiskt språkbyte vi i Sverige ägnar oss åt.


Hillo Nordström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 mars 2015 15:01

I går publicerade Svenska Dagbladet en artikel, ”Men detta är ju våld!”, av Anders Q Björkman. Artikeln handlar bland annat om hur lätt det kan gå fel om man använder ett annat språk än sitt eget:


”Att lansera klatschiga slagord på ett annat språk än sitt eget modersmål blir sällan lyckat, ibland rent löjeväckande. Platta budskap blir inte bättre för att de översätts, men det finns en grumlig uppfattning om att engelska i sig kan tvätta bort det infantila eller putsa upp något halvsjaskigt till en mer kosmopolitisk lyster.

Ett praktexempel på detta är fastighetsmäklares försök att höja statusen på olika stadsdelar genom att döpa om dem till i stort sett vad som helst, bara det är på engelska. Sofo på Söder i Stockholm är ett sådant begrepp som dessvärre har fått fäste. Lite trögare går det med att få stockholmare att säga Stockholm Royal Seaport när de syftar på de nybyggda husen norr om Hjorthagen och Gärdet. Och mig veterligt har väldigt få anammat begreppet Midtown när de tänker på vissa kvarter av Norrmalm. Har jag förresten berättat att ­varuhuset PUB vid Hötorget ska bli hotell - Scandic Haymarket."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Expressen berättade i går om ett mycket märkligt tvättråd: ”Tomte på sten". Se tvättråd två nedan:

 


Det är ännu inte klarlagt hur just detta tvättråd har hamnat bland tvättråden på andra språk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Tidningen Land förklarar tjugofyra idiomatiska uttryck i svenskan, varav många har med det gamla bondesamhället att göra.


 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 mars 2015 18:51

Redaktörer: Frank-Michael Kirsch, Per-Åke Lindblom och Arne Rubensson.

En antologi från Språkförsvaret


”Viljen I veta och viljen I förstå hur bönder­na pläga så sitt havre.” Redan i det första avsnittet ”Kärleken till språket” av Lars-Gunnar Andersson, pro­fessor i modern svenska, fann jag att det ovan nämnda inte citerades, däremot fick jag lära mig hur ordet ”ni” skapades.


Detta är ett exempel på hur boken ger språkliga associationer, som väcker sådant vi har inom oss och inte alltid är uttalat. Språket är i grunden kommunikation, vilket gör att det ut­vidgas till fler språk än det egna modersmålet.


När sedan Verena Reichel, tysk litterär översättare och introduktör av skandinavisk litteratur skriver om ”En glänta i ordens landskap” dras mina tankar till Bilbo, Frodo och Gandalf i Tolkiens sagomiljö, visserligen en engelsk författare. Men hennes öppning är som en saga, där det svenska språket växer.


Arne Rubensson, författare, musiker och lärare ger i sin text ”Som solen din gång – lik malmens din klang” nya tankar om bland annat verben ”hinna” och ”orka”, som inte finns i engelskan, samt hur Peps Persson återuppstod när han började sjunga blues på sin ursprungliga skånska dialekt.


Så skulle jag kunna citera fler medverkande författare. Boken väcker kärleken till det svenska språket, genom blickar utifrån. Läsaren får inspiration att läsa svenska författare. I texten ”Det oöversättliga” av Katarina Gäddnäs, författare och kulturjournalist bosatt på Åland, ställer hon och ger ett antal svar på frågan: ”Vad skulle världen förlora om svenskan skulle utrotas?” … ”Alla lokala avtalsförhandlingar, produktionsutvecklingsstrategier”…”Ingen skulle någonsin längre ens i böckerna karda ull, hässja hö eller hänta skötar.”


Annemarie Krarup, som bland annat är muntlig historieberättare ger på danska sin text ”En danskers kaerlighed til Sverige og det svenske sprog”. Att se sitt språk genom andra ger längtan efter våfflor med rårörda lingon, sött svenskt kavringbröd med Kalles kaviar och Elsa Beskows bok ”Putte i blåbärsskogen”. Vad allt detta handlar om är språkförsvar.


När Bengt Berg, poet och politiker vid ett besök på Färöarna i ett samtal med Jens Pauli Heinessen ställer frågan ”Hur känns det att skriva på ett så litet språk?” får han svaret: ”Vad skulle du svara om en kines frågade dig samma sak?”


Bror Kajsajuntti

 

(Publicerad i FIB-Kulturfront nr 3/2015)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 11 mars 2015 19:17

Det kunde ha varit Språkförsvaret också!


Läs reportaget från båda frontavsnitten:


http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/article3888361.ece


F. grushandlaren Göte Borg

 

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14
15
16
17
18 19 20
21
22
23 24 25 26 27
28
29
30 31
<<< Mars 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se