Martin

14 april 2015 16:16

Postade en kommentar i språkets fiende, språktidningen:

Kan någon förklara för mig vad "hen" tillför? Utöver att upplysa läsaren att användaren är en obildad och politiskt beskäftig person?

Svenskan har formen Utrum. Den. Själva syftet med Utrum är att vara könsneutralt. Ursprungligen hade svenskan tre genus, maskulinum(han), femininum(hon) och neutrum(det), precis som tyskan. Sedan dess har maskulinum och femininum ersatts av Utrum, den. Den som vill pröva sanningshalten på det här kan pröva de ord som fortfarande har viss maskulin eller feminin form. De kommer alla vara "den" ord.

När svenskan redan har en form vars uttryckliga syfte är just könsneutralitet blir det fullständigt befängt att använda "hen". Såvida man inte vill upplysa andra om att man är en obildad och politiskt beskäftig person.

Hillo

14 april 2015 17:18

Bra rutet, Martin. Håller helt med.

Martin

14 april 2015 17:27

Tack :)
Sanningen att säga är jag inte 110% säker på att svenskan började med tre genus, det skulle nog kunna vara mer komplicerat än så. Men jag vet att utrum har ersatt det maskulina och feminina genusen, jag har alltid varit förbryllad av att svenskan har två meningslösa genus och inget meningsfullt. Men när hen-debatten kom igång kollade jag upp det och läste på om Utrum.

Nätverket Språkförsvaret

15 april 2015 14:14

Inget ont som inte har något gott med sig, således ;-).

Själv står jag över diskussionen om antal genus som svenskan hade från början. Har ju inte lärt mig språket i svenska skolan utan mer på autodidaktisk väg, och då missar man en del av de grundläggande faktorerna.

Fast det har gått rätt bra ändå, säger snälla människor i min omgivning.

Hillo

Andreas Eriksson

15 april 2015 12:26

Själv slår jag, nu som alltid, ett slag för det gamla hederliga och mycket användbara ordet "vederbörande". Få ord kan få mitt förtroende för en text att öka så mycket som det ordet kan.

Visst har vi formellt sett bara två genus, men exempelvis "klockan" och "båten" är ju i stor utsträckning fortfarande hon, trots att de formellt sett är "den"-ord. Fast "båten" - "hon" gör mig konfys. Bör det inte ha varit annat genus på "båten"?

Efter en kort nätforskning kommer jag fram till att "hon" för "båten" (som egentligen är maskulint) kommer sig av att "skuta" är feminint.