Alla inlägg under april 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 april 2015 12:36

(Denna krönika kommer att publiceras i Läraren, organ för Svensklärarna i Finland, den 16 april. Här med skribentens tillstånd.)


Språkfrågor engagerar, alltid. Och allra mest de som gäller modersmålet. Som Gösta Ågren så fyndigt formulerade: modersmålet är det enda språk som alla talar. Och därför också är det språk alla älskar att både grunna på och gräla om.  


Många har dessutom flera modersmål. Antingen sitt eget och ett annat, eller två varianter av ett och samma, dvs. en dialekt och standardspråket. Det senare gäller faktiskt de flesta, eftersom  mycket få talar endast standardspråket. Sant enspråkiga är alltså enbart de som talar bara sin dialekt, och inget annat, och de som talar endast standardvarieteten, och inget annat. De förra finns det många av, inte minst i de perifera delarna av världen (ekonomiskt, inte kulturellt!), medan den senare gruppen är närmast teoretisk eftersom de som växer upp med bara standardspråket (och sannolikt vuxit upp i centrum, både geografiskt och socialt) vanligen också talar andra språk. 


Som finlandssvensk är man dessutom extraengagerad, eller åtminstone känslig för språkliga nyanser och spänningar. Det är ingen händelse att Hugo Bergroth med sitt språkrättarnit för många generationer finlandssvenskar varit så viktig, liksom Mikael Reuter med sina Rutor under de senaste decennierna. Att kolla hur det riktigt skall vara i SAOL och andra källor är något de flesta av oss har i ryggmärgen, inte minst lärarkåren och andra yrkesgrupper med ett speciellt ansvar för vårt språk.


Det är därför mycket välkommet att vi igen regelbundet kan lyssna på rikssvenska språkvårdare i Radio Vega. Ja, rentav nödvändigt för oss språkligt utarmade lyssnare hitom Ålands hav. Jag är knappast ensam om att känna mig alltmer beroende av min dagliga dos nutida vardagssvenska, via SVT.


Häromdagen damp Språkbruk ner i postluckan, den utmärkta tidskrift som utges av Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken. Och nu iförd helt ny kostym. Innehållet har det ju aldrig varit fel på, tvärtom. Tidskriften har alltid piggt följt med utvecklingen på språkområdet, och varvat djupare analyser med skojiga kortnotiser och språkliga tips. Att tidskriften nu fått en ansiktslyftning, och därmed säkerligen lockar också nya läsare, är välkommet. Språkbruk fyller en viktig nisch i vår tidskriftsflora, och skulle vara förtjänt av en betydligt större spridning.


Som sagt; som finlandssvenskar är vi nästan alla av nödtvång lite av språkvårdare, och många av oss rentav nördar. I Sverige har man däremot sällan, med sin oftast aningslösa majoritetsidentitet, behövt reflektera över sitt eget språk. Men läget har förändrats radikalt de senaste två-tre decennierna, av flera orsaker: engelskan har på alltfler områden tagit över, nya invandrargrupper har infört en ny ”blattesvenska” och de gamla språkminoriteterna har rätat på ryggen.


Ett uttryck för denna utveckling är den ideella organisationen Språkförsvaret, som initierades 2002 (se sprakforsvaret.se). Man har nyligen gett ut sin tredje antologi, ”Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket”, med texter av tjugo olika personer, från olika områden. Glädjande många av dem är finlandssvenskar: Katarina Gäddnäs, Raoul J. Granqvist, Marika Tandefelt, Kenneth Myntti och Leif Höckerstedt. En återspegling av att det svenska Finland för Språkförsvaret alltid varit en naturlig och viktig del av arbetsfältet. Det svenska språkområdet begränsas ju inte av några nationsgränser.


Hos oss i Svenskfinland, där vi ofta har en känsla av att luften tar slut och språket förtvinar, är det välgörande att uppleva att vi inte är ensamma om bekymren över svenskans tillstånd. Att många av texterna i antologin dessutom ger intressanta inblickar i hur svenskan upplevs av den som kommer utifrån, med ett annat modersmål i bagaget, är fascinerande. Plus att många av skribenterna har glimten i ögat, och förmågan att skriva med lätt hand.  


Thomas Rosenberg


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 10 april 2015 14:04

Frank-Michael Kirsch, Per-Åke Lindblom, Arne Rubensson (red): Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket (Gold in der Kehle? Wurzeln und Beziehungen zur schwedischen Sprache), Stockholm 2014.


Reden ist Silber und Schweigen ist Gold? Glaubt man der aktuell erschienenen Anthologie "Guld i strupen?“, herausgegeben von der schwedischen Sprachgesellschaft "Svenska Språkförsvaret“, dann lassen sich diese Worte getrost umdrehen, denn die schwedische Sprache verheißt "Gold in der Kehle".


Entgegen aller Sprachpessimisten wurde nie zuvor so viel auf Schwedisch gesprochen, gelesen und geschrieben wie heute. Getrieben von der Neugier und der Liebe zur Sprache schlummert in jedem von uns ein Reichtum von unschätzbarem Wert, wobei eigentlich egal ist, von welcher Sprache hier die Rede ist. Unter dieser Prämisse haben sich die Herausgeber der Anthologie das hehre Ziel gesetzt, die Beziehungen der schwedischen Gesellschaft zu ihrer Sprache in all ihren Facetten zu spiegeln und nach den Wurzeln zu graben. Das ist auch für hartgesottene Sprachliebhaber eine echte Herausforderung. Einerseits besteht die Gefahr, in Plakative zu verfallen, andererseits die, sich in linguistischen Irrgärten zu verlaufen und dabei die Leser zu verlieren. Als Ergebnis sind 20 Beiträge entstanden, in denen Professoren, Journalisten, Poeten, Politiker, Schriftsteller, Übersetzer, Mutter- und Vatersprachler, Lehrer, Musiker und Prominente ihre ganz persönliche Beziehung zur schwedischen Sprache beschreiben und den Leser mit auf die biographisch geprägte Reise zu den sprachlichen Wurzeln nehmen. Dabei kommen nicht nur schwedische Urgesteine, sondern auch Stimmen aus Deutschland, Dänemark, Finnland, Norwegen und Schottland zu Wort. Dies ermöglicht ein Panorama der Erfahrungen mit der schwedischen Sprache, das seinesgleichen sucht.


Die Reise beginnt mit Lars-Gunnar Andersson, Professor in Schwedisch an der Göteborger Universität. Er lässt seine 16-jährigen Erfahrungen mit dem Radioprogramm "Språket“ (die Sprache) Revue passieren, welches sich in aufklärerischer Mission den Fragen des sprachverwirrten Volkes gewidmet hat.


Wenn es alle falsch machen, wird es dann richtig? Eine Frage, die viele von uns beispielsweise beim Gedanken daran, wann nun das mit s oder ss geschrieben wird, sicher gern mit "Ja! Ein s für alle das!" beantworten möchten. Anderssons Appell richtet sich an die Verantwortung, die wir als Sprecher übernehmen. Frei nach der goldenen Regel: Behandle deine Sprache so, wie du von ihren Sprechern angesprochen werden möchtest. Sein Tenor ist eindeutig: Hoch lebe die Veränderung! Sprache ist Leben, Leben ist Veränderung.


Aber wie verändert sich Sprache im historischen Kontext? Frank-Michael Kirsch, einer der Herausgeber und Professor in Germanistik und Skandinavistik, beschreibt eindringlich seine Erfahrungen mit der schwedischen Sprache im Spannungsfeld von Diktatur und Demokratie. Aufgewachsen in der DDR hat ihn erst die schwedische Sprache dazu gebracht, das Schweigen zu überwinden. Allerdings leidet er noch heute an einer Allergie gegen sinnloses Geschwafel, welcher er mit dem wunderbar klingenden Wort "pamppladder“ Ausdruck verleiht.


Verschmutzen die heutigen Sprecher unsere Sprache und lassen Sie zu einer Kloake, zu einem Abfallcontainer verkommen? Diese Frage bejaht Björn Ranelid, Schriftsteller und Stern am schwedischen Prominentenhimmel, und schlägt sich mit seinen fast predigend anmutenden Worten auf die Seite der Sprachpessimisten. Ranelid erkennt den Sprechern den Willen zur Sprachpflege ab, der aufgrund einer zunehmenden Sprachverschmutzung dringend nottut.


Wie lässt sich die Frage nach der Muttersprache eindeutig beantworten, wenn jemand mehrsprachig aufgewachsen ist, Vater und Mutter unterschiedliche Sprachen sprechen? Verena Reichel, preisgekrönte Übersetzerin skandinavischer Literatur ins Deutsche, beschreibt ihren Weg von der schwedischen zur deutschen Sprache ebenfalls sehr eindrucksvoll. Während das Schwedische für Schutz und Geborgenheit in ihrer Kindheit steht, so vergleicht sie das nur mit Widerwillen erfolgte Erlernen der "Vatersprache", der deutschen Sprache, mit der Vertreibung aus dem Paradies. Dem Übersetzen schreibt sie heilende Kräfte zu, die es ihr ermöglicht haben, zwischen den Sprachwelten eine Brücke zu bauen, auf der sie sich heute unbehindert bewegen kann.


Ist schwedisch womöglich die artigste Sprache der Welt? Der australische Journalist John Alexander kommt zu dem Schluss, dass diese Sprache zu den artigsten dieser Welt gehören müsse, bringt sie doch mit dem Wort "lagom“, was so viel wie "genau richtig“ bedeutet, die höchst originäre Krone der schwedischen Diplomatie hervor.


Wie sähe eine Welt ohne die schwedische Sprache aus? Ohne die deutsche Sprache? Warum werden Film in Schweden oftmals nicht synchronisiert und warum macht man dies überhaupt in Deutschland? Die Liste der in der Anthologie aufgeworfenen Fragen lässt sich ohne Weiteres beliebig fortführen. Das verbindende Element aller Beiträge ist die Liebe zur Sprache, die den Leser auf eine Reise von tiefer Hingabe und Bitterkeit, Wut, Frustration und überschwängliche Freude nimmt. Am Ende dieser Reise schlägt einem das Herz bis zum Hals und die Augen leuchten im Gewahrwerden des eigenen Schatzes, den ein jeder in seiner Kehle und in seinem Herzen trägt. Wir sind alle auf die eine oder andere Art Experten unserer Sprache(n). Wir können unsere Erfahrungen miteinander teilen. Die Zaubermedizin gegen allergische Beschwerden bei Sprachnotfallerscheinungen und pamppladder heißt nämlich Kommunikation: Reden ist Gold!


Eyleen Kotyra

 


(Recensionen publicerad  i något förkortad form i Deutsche Sprachwelt våren 2015 – här med recensentens tillstånd)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 april 2015 11:43

Den nye verkställande direktören, Pekka Lundmark, för den finländska kraftkoncernen Fortum är en utpräglad nordist. Han intervjuas i Svenska Dagbladets näringslivsdel idag:


"'Det räcker inte med att man kan engelska om man sysslar med internationell affärsverksamhet. Man måste erbjuda något mer och i Norden säljer man på svenska', gjorde han klart i sitt hemlanmd när språkdebatten rasade som mest. Pekka Lundmark är alltså tvåspråkig och har ett nordiskt perspektiv som lär passa utmärkt på Fortum."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 april 2015 19:56

I en artikel , ”Pseudoenglish ist die gemeinsame Sprache Europas”  i die Welt den 6 april tar Matthias Heine upp pseudoengelskan, låtsasengelskan, d.v.s ord som låter engelska, men som ingen engelsk modersmålstalare förstår eller definitivt kommer att missförstå. I tyskan finns till exempel Handy, Dressman eller Showmaster. Handy är tyska för mobiltelefon. Förmodligen kommer en engelsktalande heller inte förstå att Dressman är en manlig mannekäng och att Showmaster är en programvärd.


Svenska språket ståtar med konstruktionen freestyle, som på 1980- och 1990-talet blev det gängse namnet för en bärbar kasettbandspelare.  På engelska hette det personal stereo, även om vissa också sade walkman (efter Sony Walkman). På franska hette tingesten baladeur, på finska korvalappustereot och på slovenska wolkman (!). Svenskan var garanterat ensam om freestyle.Men tyskan och svenskan är inte ensamma om dessa låtsaskonstruktioner, som mer eller mindre liknar engelska uttryck. De finns i alla europeiska språk, t.o.m i franskan. Det fordrar en viss föreställningsförmåga att inse att nederländskans space cake inte alls betyder rymdkaka utan – haschkaka.

 

Italienskan verkar mest kreativ ifråga om dylika konstruktioner, vilket sätts i samband med att engelskkunskaperna bland italienare är betydligt sämre än i nordvästra Europa. Bara 34 procent av italienarna uppger att de kan konversera på engelska.  Självmål heter på engelska own goal – på italienska autogol, där den sista stavelsen är inspirerad av engelskan. Heliskiing, d.v.s heliskidåkning på svenska, heter eliski på italienska. Heliskidåkning är i och för sig en tämligen udda verksamhet. Det innebär att bli uppflugen på någon bergstopp med hjälp av en helikopter, varvid det gäller att ta sig ner på skidor i en icke-markerad nerfart. 

 

Vissa engelskliknande ord, som myntats utanför det anglosaxiska språkområdet, kan dock ta sig in i den ”riktiga” engelskan, som exempelvis walkman.

 

Den som vill fördjupa sig i pseudoengelskans avtryck i de europeiska språken kan läsa ”Pseudo-English” av Christiano Fourassi/Henrik Gottlieb – Förlag De Gruyter, 89,95 Euro.

 

Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 april 2015 20:14

(Inbjudan från Språkrådet)


Välkommen till Språkrådsdagen 2015!

 

Onsdagen den 6 maj är det dags för Språkrådets årliga konferens Språkrådsdagen.

Språkrådet ordnar varje år en intressant, inspirerande och nyttig heldagskonferens om språken i Sverige. För dig inom myndigheter och kommuner, på universitet, skolor, bibliotek, tidningar, radio och teve – och för alla andra språkintresserade.


I år är temat för konferensen inkluderande språk.


Ur programmet:

  • Mats Landqvist: Vad får man kalla varandra? Om vem som sätter ord på identiteter och hur vi blir sorterade
  • Pär Lannerö: Ny diskrimineringslag – vad innebär den för din webbplats?
  • Louise Holmer: På väg mot en mer inkluderande ordlista
  • Ann-Helén Laestadius: Utan språk – ingen samisk identitet?
  • Ingela Holmström: När inkludering blir exkludering
  • Sara Lövestam: Att förklara grammatik så att alla hänger med

Dessutom delas årets stora språkvårdspriser ut:

  • Minoritetsspråkspriset för främjandet och skyddandet av minoritetsspråken i Sverige
  • Erik Wellanders pris för språkvårdsforskning
  • Klarspråkskristallen för ett klart och begripligt myndighetsspråk.

Konferensen hålls i år på Fazer restaurang och konferens, Fleminggatan 18, på Kungsholmen i Stockholm.

Mer information och anmälningsformulär finns på http://www.sprakochfolkminnen.se/sprakradsdagen-2015.

Skicka gärna vidare denna inbjudan till alla som kan tänkas vara intresserade.


Välkommen med din anmälan!

Vänliga hälsningar


Språkrådet

Postadress: Box 20057, 104 60 Stockholm

Besöksadress: Alsnögatan 7, vid Danvikstull

tfn +46 8  442 42 17 (direkt)

tfn +46 8 442 42 00 (växel)


Allmänna språkfrågor ställs till sprakfragor@sprakochfolkminnen.se


Språkrådet är språkvårdsavdelningen inom Institutet för språk och folkminnen. Språkrådet har till uppgift att följa och främja språkens utveckling i Sverige och att främja språkvård hos myndigheter. Språkrådet arbetar både med svenskan och minoritetsspråken. Besök vår webbplats www.sprakochfolkminnen.se för mer information om vår verksamhet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

sett ur en engelsktalandes perspektiv kan man hitta på denna sida:


"1. A Swede doesn’t tell someone to “take a hike”… he tells someone to “throw themselves in the wall.” (Släng dig i väggen)

2. A Swede doesn’t “beat around the bush”… he “walks like the cat around hot porridge.” (Gå som katten kring het gröt)

3. A Swede doesn’t tell you to “chill”… he asks you to “tag down.” (Tagga ned)"


Och fjorton andra…


(Denna nätdagboik är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 april 2015 19:57

”Interpellation 2014/15:420 Framtiden för Terminologicentrum

av Bengt Eliasson (FP)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)


I budgetpropositionen för 2015 föreslogs att anslaget till Terminologicentrum (TNC) från och med den 1 januari 2016 skulle minskas med 4 miljoner kronor, till 273 000 kronor per år. Förslaget fick dessbättre inte något bifall i kammaren.


Konsekvenserna av förslaget hade blivit att TNC från och med år 2016 inte längre kan agera som ett nationellt centrum för terminologi och fackspråk, det vill säga utföra sitt uppdrag ”att verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och samhälle”. Kvar blir då i bästa fall ett språkkonsultföretag, då det statliga bidraget i dag svarar för halva omsättningen.


Det arbete som utförs sedan mitten av 1930-talet i det som i dag är TNC kan verka oglamoröst, men det är av stor vikt. Det handlar bland annat om terminologiutbildningar, metodutveckling och om att upprätthålla Rikstermbanken, med i dagsläget över 100 000 begrepp inom olika fackspråk. TNC ger också stöd till de myndigheter som enligt 12 § språklagen har ett utpekat ansvar för sin egen terminologi. Myndigheter är i dag också TNC:s största uppdragsgivare.


En annan viktig del av TNC:s uppdrag för det allmänna är att sprida kunskap om nyttan med terminologiarbete. Det handlar om en ”språklig infrastruktur” som är avgörande för hur vi människor kommunicerar med och förstår varandra och som är av största betydelse inte minst för många företag. Terminologiarbete kostar, vilken nivå det än bedrivs på. Men avsaknad av väl preciserade begrepp inom olika fackområden kostar mer. Effektiv fackspråklig kommunikation ger färre missförstånd. Områden där nya termer och definitioner utvecklas behöver terminologer för att hantera det svenska språkets reträtt eller så kallade domänförlust mot engelskan.


TNC har i vissa fall sökt och fått extern finansiering utöver statsbidraget. Men terminologiarbete ger inga snabba vinster, och ska inte heller göra det. Det är en långsiktig verksamhet. Och det är ett av skälen till att det ända sedan 1947 givits statligt stöd.


En avveckling av TNC får konsekvenser för metodutveckling och forskning inom terminologiområdet. Sådan verksamhet bedrivs inte, till skillnad från i flera andra länder, vid våra svenska högre lärosäten. De fackspråkliga problemen försvinner inte heller, men ingen kan hantera dem på ett genomtänkt och strukturerat sätt. Vi splittrar tillgångar och kastar bort en resurs som kan ta väldigt lång tid att bygga upp igen.


Jag vill därför fråga närings- och innovationsministern:


1. Är ministern och regeringen beredda att ompröva sitt tidigare förslag till budgetneddragning på 4 miljoner kronor till TNC från 2016 och således låta riksdagens nuvarande beslut ligga fast?

2. Om inte, hur avser ministern att säkerställa att svenskt fackspråk och nationellt terminologiarbete ska kunna bedrivas efter 2015?”


Vår anmärkning: Interpellationen inlämnades den 19/3 och skall besvaras av näringsminister Mikael Damberg senast den 10/4. Vi återkommer när vi vet svaret.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 april 2015 19:55


Europeiska årstider är temat i en liten bok som samlar dikter på 39 olika europeiska språk – Tempi d’Europa, Antologia Poetica Internazionale. Den italienska titeln kommer sig av att det är en italiensk utgåva, och alla dikter är också översatta till italienska. I tidskriften om litterär översättning Med andra ord, berättar författaren och översättaren Ida Andersson om sina intryck av boken.


EU har 28 länder och 24 officiella språk, men många fler landsdels- eller minoritetsspråk, som kan skilja sig lika mycket från nationsspråket som två olika språk, konstaterar Andersson, och påminner om att EU sedan 1998 har en minoritetsspråkstadga i syfte att skydda Europas kulturella mångfald, eftersom många mindre språk är hotade. Hon berättar att redaktörerna för poesiantologin menar att ”om man vill skapa ett ’Europa’ krävs det mer än gemensam politik, myntenhet, lagstiftning etc. Det är viktigt att även ha med kulturen, språket och poesin på färden. Med Tempi d’Europa vill de visa att alla språk är poesins språk och att alla språk är likvärdiga i poesins namn.”


Ida Andersson tror inte att det är en slump att redaktörerna valt att gestalta Europas mångfald genom poesin, eftersom varje språks särart uttrycks så väl genom just poesin, och många poeter väljer att skriva på det språk (eller dialekt) de är uppvuxna med och som ligger dem närmast hjärtat, eftersom det är där de finner störst uttrycksmöjligheter. Hon ger exempel på olika dikter om olika årstider, och analyserar skillnaderna i ”tonart” mellan dem.


Sverige är representerat med vinterdikten Det kalla av Birgitta Trotzig där en strof lyder:

Naket och grått och förfruset ligger brösthålans landskap,
hittintills förseglat; nu plöstligt utvrängt, stelnat, skändat.


Artikelförfattaren tipsar också om ”den roliga sajten omniglot.com” där man bland annat kan lyssna på flera av originalspråken i antologin, och på så sätt få en känsla för hur dikterna skulle kunna låta. När jag går in där och tittar hittar jag också mycket annat, som olika ”kurser” i flera språk (däribland svenska), och artiklar om språk ur olika aspekter. Omniglot definierar sig själv som ”The online encyclopedia of writing systems & languages” och drivs av en privatperson i Storbritannien.


 Hela artikeln i Med andra ord är inte tillgänglig gratis på nätet, men för 29 kronor kan hela tidskriften laddas ner från https://www.qiozk.com/paper/med-andra-ord/nr-82-mars-2015/


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13
14 15 16 17 18 19
20
21 22 23
24
25
26
27 28
29
30
<<< April 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se