Alla inlägg under maj 2015

(Språkförsvarets brev till Alexander Graf Lambsdorff skickades iväg den 14 april. Språkförsvarets brev finns i såväl tysk som svensk version.)

 

Englisch als Hauptverkehrssprache und Amtssprache  

 

Die Organisation Språkförsvaret  


Sehr geehrte Damen und Herren,


vielen Dank für Ihre Nachricht bezüglich der Frage nach Englisch als Amtssprache in Deutschland. Anders als im Artikel der Deutschen Sprachwelt dargestellt, habe ich mich selbstverständlich nicht für die Abschaffung von Deutsch als Amtssprache ausgesprochen. Deutsch soll unsere Kultur-, Hauptverkehrs- und Amtssprache bleiben. Meine Forderung lautet vielmehr, Englisch zusätzlich als Verwaltungssprache anzubieten. Ziel ist es, mit Englisch ein zusätzliches Angebot zu schaffen, das hoch qualifizierten Arbeitskräften aus dem Ausland den Start in Deutschland vereinfacht. Manche kommen auf Zeit, von ihnen erwartet auch der jeweilige Arbeitgeber meist nicht, dass sie Deutsch lernen, dennoch zahlen sie hier Steuern und Abgaben. Der Bund hat das Problem übrigens bereist erkannt: Es ist kein Zufall, dass die Bundesregierung ihre zentrale Anwerbeseite im Internet "www.make-it-in-germany.com“ nennt. Und klar ist doch auch, dass all die, die länger bleiben, schon aus Eigeninteresse unsere Sprache erlernen werden. Wie ich im Artikel in der WELT dargelegt habe, wird übrigens nicht erwartet, dass alle Beamten in kürzester Zeit perfekt Englisch sprechen. Ein Anfang wäre aber gemacht, wenn Städte und Kreise sowie Stadtwerke ihre Mitarbeiter mit Englischkenntnissen fortbildeten und sie ermutigten, bei entsprechender Nachfrage auch auf Englisch zu beraten.


Fest steht, dass in Deutschland bis 2025 mehr als sechs Millionen Fachkräfte fehlen und ohne Zuwanderung unser Wohlstandsniveau nicht erhalten werden kann. Momentan entscheiden sich viele hoch qualifizierte Arbeitnehmer und Arbeitnehmerinnen jedoch gegen Deutschland und ziehen lieber nach Skandinavien oder Holland, wo selbstverständlich Englisch als Zweitsprache angeboten wird. Nach meiner Überzeugung würde Deutschland mit der Stärkung von Englisch zu einem noch attraktiveren, aber auch noch wettbewerbsfähigeren Land werden. Der Wettbewerb um Talente ist in der Wirklichkeit längst global, wir sollten uns dabei nicht unnötig selber Steine in den Weg legen.


Ich hoffe, die Ausführungen konnten Ihre Bedenken entkräften. Falls Sie noch weitere Fragen oder Rückmeldungen bezüglich dieses Themas haben, können Sie mich jederzeit kontaktieren.


Mit freundlichen Grüßen

Alexander Graf Lambsdorff

_________________________________________


Vorsitzender der FDP im Europäischen Parlament


Europäisches Parlament I ASP 10 G 138

60, rue Wiertz I B-1047 Brüssel

Tel:  +32 (0)2 28 45118

Fax: +32 (0)2 28 49118


alexandergraf.lambsdorff@europarl.europa.eu

www.lambsdorffdirekt.de


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


"Följande brev skickade jag till nyhetsprogrammet Aktuell den 30 mars:


Hej


Varför använder Aktuellt ordet "mobbing" när det till exempel inte ens finns med i SAOL? Och i stort sett alla språkvetare förordar det svenska MOBBNING.


Hälsningar

Lars Bohman


Anledningen till att jag skickade brevet var att ordet fanns på de stora bakgrundsskyltarna under ett inslag om mobbning som sändes den kvällen. Brevet har inte besvarats. "


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 4 maj 2015 10:16

Guld i strupen - rötter och relationer till svenska språket

en antologi från Språkförsvaret

red. Frank-Michael Kirsch, Per-Åke Lindblom, Arne Rubensson


Språkförsvarets böcker har sin självklara plats i varje svensklärares bokhylla. Ja, alla språkintresserade borde läsa och begrunda. Språkförsvaret är inga språkpoliser som jagar särskrivningar och eller börjar leta efter luktsaltet när medborgare inte kan skilja mellan adverben var och vart. I förordet tar författarna avstånd ifrån epitetet "bittra, vita män", som de inte vill kännas vid och förklarar att de här försökt sätta ihop en mindre kritisk och mera positiv antologi än de tidigare som mera handlat om det engelska inflytandet på vårt språk. Här handlar det mera om att påvisa svenskans rikedom och möjligheter.


Som en påminnelse kan nämnas att de tidigare titlarna är "Såld på engelska? om språkval reklam och marknadsföring" och "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva". De långa titlarna ger en vink om vad Språkförsvaret sysslar med och vad böckerna innehåller.


"Guld i strupen?" innehåller tjugo texter. Enligt förordet kunde boken blivit betydligt tjockare eftersom intresset för att formulera synpunkter rörande vårt språk är stort. Men de utvalda texterna och författarna ser inte ut att lämna något övrigt att önska. Läsaren får göra bekantskap med språkprofessorer och författare, översättare och journalister - för att nämna något som visar på bredden och de olika infallsvinklarna.


Första kapitlet heter "Kärlek till språket". Det är skrivet av Lars-Gunnar Andersson, språkprofessor i Göteborg och mångårig medarbetare i P1 i programmet Språket. Han beskriver språkets utveckling och bemöter varsamt upprörda lyssnarbrev som förekommit i programmet.


Det finns gott om människor som blir indignerade av andra människors språkbehandling och det är ingen ny företeelse. Redan Johan III, Gustav Vasas son, var en så kallad språkpurist som på 1500-talet försökte rensa språket från påverkan utifrån. Han lär inte ha lyckats särskilt väl. Detsamma gäller Olof von Dalin som gjorde ett nytt försök tvåhundra år därefter.


Språkförsvaret lyckades få Riksdagen att ändra till sina engelska e-postadresser till svenska. Ett steg för att stävja en tveksam utveckling. Att lansera Stockholm som "The Capital of Scandinavia" fick däremot passera eftersom Marknadsetiska rådet ansåg att uttrycket inte kunde tas på allvar.


Alla texter är intressanta på olika sätt och flera av dem ger oväntade och glädjande impulser. Eller vad sägs om rubriken "En danskers kaerlighed til Sverige og det svenske sprog"? Det är Annnemarie Krarup, muntlig historieberättare som levererar sin kärleksförklaring på klingande danska. Hon arbetar - bland annat - med att med det muntliga berättandet hjälpa barn att knäcka koden till grannspråken.


Författarna Bengt Berg och Björn Ranelid finns med och kommer förstås med vältaliga och tänkvärda utläggningar. Bengt Berg har försökt höja bildningsnivån och språkmedvetandet i riksdagen. Inte utan visst motstånd. Medan Björn Ranelid gör ett inlägg med sitt eget blomstrande språk. Ett citat får avsluta denna text efter en uppmaning från undertecknad att läsa boken långsamt och koncentrerat. "Språket är alltid och överallt av kött och blod och det kan ingen maskin i världen ersätta. Jag är obotligt förundrad över dessa ord som nu ligger inför din blick och miljarder andra som väntar på att bli lästa och hörda av mig."


Stefan Estby


(Recensionen är tidigare publicerad i Svenskläraren nr 2/2015 - här med recensentens tillstånd)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Av Nätverket Språkförsvaret - 3 maj 2015 19:33

I Svenska Dagbladet den 24 april skriver tio akademiker i en debattartikel för att bevara Nordiskt sommaruniversitet:


Till höstens förslag att lägga ned Medelhavsinstituten, stänga Svenska kulturhuset i Paris och avskaffa produktionsstödet för kulturtidskrifter, kommer nu ytterligare ett i samma anda. Nordiska ministerrådet föreslår att finansieringen av Nordiskt sommaruniversitet (NSU) ska upphöra. Verkställs beslutet sätter det punkt för en 65 år lång historia av kulturella och intellektuella utbyten mellan de nordiska och baltiska lärosätena och med en intresserad allmänhet i dessa länder. Bland deltagarna under årens lopp räknas några av Nordens mest lyskraftiga intellektuella, från atomfysikern Niels Bohr till litteraturprofessorn Toril Moi.”


Läs vidare här !  


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 maj 2015 09:43

Tio "krispig" och ett "crunch" i ett 30-minuters textat svenskt matprogram för ett tag sedan. Nog kunde väl den annars utmärkte kocken ha kryddat språket lite bättre med ord som frasig, spröd, knaprig, smörig, gnisslig, knastrig osv. Svenskan har gott om beskrivande ord för maträtter och bakverk och många av dem är ju också ljudhärmande.


Jag tror att textförfattaren reagerade mot enformigheten för endast fyra "krispig" kom med i textremsorna.


Peje


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13
14
15
16
17
18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29
30
31
<<< Maj 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se