Dagstidningen utgör som alltid en veritabel svavelgruva för anglofånspanaren.

I dagens DN, Stockholmsdelen sidan tre, "tessempel".

Där beskrivs en kupol, "Dome if Visions", som uppförts framför KTH i Stockholm. Där ska fyra olika "teman" försiggå under det närmast året:

-- Influenced by Space     (september - november)

-- Energized by Nature     (december - februari)

-- Empowered by the City (mars -maj)

-- Challenged by Water     (juni - sptember)

Hur resoneras det i "akademin" (det som förr kunde kallas för universitetsvärlden, exempelvis) nuförtiden, kan man undra? Tja, det vet vi ju: "Nobody puts baby in a corner" (Högskolan i Karlstad), but we do put den svenska språklagen in a remote corner...

-cj

Finn- Erik Vinje noterar på sin blogg bristande överensstämmelse i uttalet av ordet religion mellan de skandinaviska språken:

"La oss ta et titt på ordet religion, det finnes i alle de skandinaviske språk og skrives likt. Men mens vi nordmenn og dansker i sedvanlig offentlig uttalepraksis lar ordet beholde sine fire stavelser, går svenskene fryktløst fram og sier «relion» eller «reljon» og bare unntaksvis «religion». De to førstnevnte uttaeformene kan forekomme selv i de mest opphøyde forbindelser, noe som virker påfallende på et norsk øre. Det er bare i løssluppen uttale at «relion» eller  »reljon»" forekommer hos oss. For øvrig kan førsteledstrykk høres:  »rellion, relljon.» Men dette  må betraktes som en marginal uttale."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ja, det måste väl komma som en total överraskning för en stor del av mänskligheten - det som spelarna i Malmö FF nu bittert fick erfara, då en av de utländska spelarna (de verkar vara i majoritet i svenska fobollslag nuförtiden) inte förstod medspelarnas intentioner p g a bristande kunskaper i engelska. I dagens DN kan man läsa hela den sorgliga historien.

Man kan väl tycka att det borde vara en av grundförutsättningarna för en plats i ett svenskt elitfotbollslag att åtminstone kunna det som håller på att utvecklas till nationens huvudspråk ---

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det hävdar i alla fall Olle Josephson i ett inlägg i dagens SvD, och jag kan inte annat än hålla med honom. Intresset att lära sig ett annat främmande språk än engelska har sjunkit dramatiskt bland svenska skolelever.

Det är lättare att följa minsta motståndets lag än att anstränga sig med ett eller flera språk som man inte har sugit i sig "med modersmjölken", dvs framför den ofta anlitade barnvakten TV. I den alltmer anglifierade omvärlden fortsätter dessutom den engelska påverkan under hela livet.

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dessutom fyller tidskriften Kieliviesti 35 år. Nu är det dags att fira: Språkrådet anordnar jubileumsseminarium fredag den 6 november på Finlandsinstitutet i Stockholm (Snickarbacken 2–4).

På seminariet hålls föredrag om språk ur flera synvinklar och på två språk: förmiddagens program är finskspråkigt och eftermiddagens program svenskspråkigt. Seminariet börjar kl. 9.30 med kaffeservering och avslutas kl. 16.30 med mingel. Evenemanget är gratis.

Anmälan till seminariet börjar senare i september. Det går att anmäla sig på ett webbformulär och även via telefon.

Läs det preliminära programmet (pdf, 51 kB) på Språkrådets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Nedanstående artikel finns i GP - Hallandsdelen - idag, fredagen den 11/9:

http://www.gp.se/nyheter/vastsverige/halland/1.2828666-kanadaresa-ska-gora-skolan-battre?m=

Artikeln handlar om hur ett antal politiker och tjänstemän ska resa till Kanada för att studera hur de arbetar med skolan, eftersom de tydligen har så bra skola där. Resan ingår i ett projekt i Kungsbacka som heter "From great to excellent"...

Kungsbacka kommun ligger i bottenskiktet när det gäller att ta emot flyktingar men skicka flera personer till Kanada för att skolorna på orten ska gå från att vara bra till att bli jättebra, det klarar kommunen. Och ett fånigt engelskt projektnamn var det nog inga problem att ta fram!

Bästa hälsningar från

Elisabet Hilding

Kungsbackabo och medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

10/9 2015

Remissvar till betänkandet ”Översyn av lagen om skiljeförfarande
(SOU 2015:37)”

Språkförsvarets bedömning av möjligheten att införa engelska som rättegångsspråk i den aktuella typen av klandertvister landar i fyra slutsatser:

1) Den första slutsatsen är att alla typer av beslut under förhandlingens gång samt den slutgiltiga domen måste vara skrivna på svenska. Att domstolsbeslut skulle upprättas på andra språk än svenska skulle innebära ett alltför stort avsteg från språklagens §10. I de fall det finns behov av översättningar av domen och andra beslut till andra språk än svenska finns det inget som hindrar att domen översätts, så länge originalet upprättas på svenska.

2) Den andra slutsatsen är att möjligheten att använda engelska vid den muntliga förhandlingen ska kunna införas men under förutsättning att hovrätten till fullo tillgodoser allmänhetens behov av insyn i klandermålet när det efterfrågas. Den som tar del av en muntlig förhandling i ett klandermål eller begär ut akter i målet i efterhand ska alltså på begäran få dokument översatta eller, om man låter sig nöja, summerade på svenska.

3) Citering av offentliga handlingar som domstolsdokument skall alltid kunna ske med myndighetens originaldokument på svenska som grund. Detta är mycket viktigt för svensk journalistisk verksamhet, källor i svensk bokutgivning och historisk forskning.

4) Det finns många typer av engelska, t.ex brittisk, indisk, sydafrikansk, australisk, singaporisk, hongkongkinesisk eller amerikansk, vilka kommer att väljas beroende på domstolsparternas bakgrund. Terminologin, särskilt i fackspråk skiljer sig åt, och gör den engelska texten icke entydig.

Språkförsvaret är inte ense med utredningens utgångspunkt att klandertvister kopplade till skiljemål inte skulle ha någon stor språkpolitisk eller allmänrättslig betydelse.  Vi anser att det är helt nödvändigt att försvara svenskan som förvaltningsspråk och följa språklagens paragraf 10:

”Kärnområdet för huvudregeln är språkanvändningen i sådana förfaranden och allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga verksamheten, såsom den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av liknande karaktär. De behov av framställningar på andra språk som kan finnas här får tillgodoses genom översättning från de svenska originalen.” (Språk för alla, prop.2008/09:153, s.29)

Språkförsvarets styrelse

Lars Fredriksson/Per-Åke Lindblom

Enligt uppdrag

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)