Direktlänk till inlägg 30 oktober 2015

Myter om vad som menas med att behärska ett språk

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 oktober 2015 18:41

I en artikel  på Babbel Magazine diskuterar Noah Harley vad som menas med at kunna tala ett språk flytande. I det sammanhanget vill han punktera vissa myter.


För det första menar han att språkbehärskning inte är absolut och att det inte går att dela in dem som har lärt sig ett nytt språk i dem som talar det flytande och dem som inte gör det. Gränsen är flytande. Han tar som exempel en person som föddes i Moskva, men som flyttade till Toronto vid fjorton års ålder och som därefter inte talar ett ord ryska. Kommer denne verkligen att tala ryska flytande vid 89 års ålder?


För det andra kritiserar han uppfattningen att språkbehärskning uteslutande är lingvistisk. Olika kulturer har olika gester för att markera ”ja” och ”nej” – i den ena kulturen kan en ruskning på huvudet betyda nej, i den andra ja. Vissa kulturella referenser kan också vara helt specifika för ett visst land.


Hans sista exempel gäller en universitetsstudent som kan läsa komplicerade matematiska texter på arabiska, men som inte vet vad grönsaksaffär heter på arabiska. Han jämför denne med en resande som har lärt sig arabiska på språng, d.v.s ett begränsat vardagsspråk, men som kan navigera bussystemet i Marocko. Vem av dem behärskar språket bäst?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

inga johansson

30 oktober 2015 19:12

Kan olika språk blockeras vid olycka eller chock?
En polyglott kvinna blev påkörd av bil och det var inte på sitt modersmål
hon svarade från sjuksängen den första tiden.

 
Ingen bild

Hillo

31 oktober 2015 09:54

Själv har jag hört definitionen att om man förstår humorn i ett språk så behärskar man det, och det kan nog ligga något i det, eftersom uppfattningen om vad som är humor skiljer sig en hel del mellan olika länder.

 
Ingen bild

Östen Dahl

31 oktober 2015 19:57

Det här inlägget innehåller ett par anglicismer, eller felöversättningar, om man föredrar det uttrycket. Ett par av dem är relativt banala men borde väl ändå inte förekomma på Språkförsvarets sidor: "navigera bussystemet i Marocko" ska väl vara "ta sig fram på bussarna i Marocko", "grocery store" är inte "grönsaksaffär" utan snarare "speceriaffär" eller "livsmedelsbutik". Det mest problematiska är när det står talat om "uppfattningen att språkbehärskning uteslutande är lingvistisk". I den engelska texten står det "that fluency is purely linguistic". Nu har ordet "lingvistisk" två skilda betydelser på engelska: "lingvistisk" (eller "språkvetenskaplig") och "språklig". På svenska har vi alltså en distinktion som saknas i engelskan och det kan möjligen vara värt att bevara den. Harley sätter "linguistic" mot "cultural, physical, or contextual", så det torde vara klart att den betydelse som avses är "språklig". Fast "språkbehärskning är inte enbart språklig" låter lite som en motsägelse. Problemet är ordet "fluency", som Nationalencyklopedins ordbok översätter som "ledighet i uttryckssätt, uttal m.m., ledigt uttryckssätt, flytande framställning", men som ofta används i en vidare betydelse som närmar sig "language proficiency", d.v.s "språkbehärskning". Ett bättre sätt att uttrycka vad Harley är ute efter skulle vara "För att kunna använda ett språk behöver man inte bara språkliga kunskaper." Dock tycker jag att exemplet med gesterna för "ja" och "nej" snarast visar att man behöver ett vidare språkbegrepp som också innefattar åtminstone gester med en konventionaliserad (kulturellt bestämd) betydelse.

 
Ingen bild

Observatör

1 november 2015 17:03

Östen,
texten var en snabböversättning, som inte språkgranskades av någon utomstående, och i sig själv ett bevis på att språkbehärskning är relativ. Översättningen står för undertecknad – och är inte någon officiell översättning från Språkförsvarets sida. Det enda ord som kontrollerades i ett lexikon vid skrivtillfället var ”fluency”, varvid jag stannade för ”språkbehärskning” som det bästa alternativet. ”Grocery store” borde naturligtvis också ha kontrollerats, men så går det när man tror att man vet vad det betyder. ”Navigate the bus system” lät så märkligt i mina öron att jag nöjde mig med en ordagrann översättning. Om man går till http://dictionary.reference.com/browse/navigate, visar det sig att det engelska ”navigate” har betydligt fler nyanser än svenskans ”navigera”. Frågan är dock om ”navigate the bus system” är helt glasklart ens på engelska.
En god vän berättade i går kväll i samband med en middag att hon hade läst detta inlägg via Facebook. Detta hade än en gång föranlett henne att fundera över hur hon skulle kunna hjälpa sitt barnbarn att utveckla sina färdigheter i spanska. Hon och fadern är nämligen de enda som konverserar på spanska med barnet (se jämförelsen med den ryske emigranten till Toronto hos Harley). Hon hade alltså inte störts av min översättning eller ens granskat den. Alltid en tröst.

 
Ingen bild

Östen Dahl

1 november 2015 18:34

Skillnaden mellan engelskans "navigate" och svenskans "navigera" är att vi i svenska inte så gärna använder verbet transitivt, alltså med ett objekt. Alltså navigerar man helst varken skärgården eller bussystemet. Annars var det mest skillnaden mellan "lingvistisk" och "språklig" som översättning av "linguistic" som jag hade hängt upp mig på. Lingvistisk kunskap får man genom att studera lingvistik men språklig kunskap har alla talare av ett språk. På engelska blir båda "linguistic knowledge".

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 26 okt 16:41

(Detta är en återpublicering av en text från 23/3 2017)    Hillo Nordström skriver i en kommentar: ”Då vill jag som svar på ovanstående (d.v.s. på ’Engelskans uppgång varar inte för evigt’ – min anm.) lägga in vad Sveriges...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 okt 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Clas Göran Hederström - Det börjar verka kärlek banne mig   Söndagens svenskspråkiga dikt   Sådan är kärleken   Den kommer fågelvägen, och vi förstår, att vi har inget val. Vi måste ta emot den ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 okt 15:13


...när det gäller att sätta P för fånig och onödig engelska!   Det gjorde jag själv senast i förrgår, då jag vid en återvinningsstation valde klädinsamlingskärlet på bilden istället för det andra som fanns, märkt "Human Bridge".       Äv...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 23 okt 21:35

Detta är en kommentar till Per-Owe Albinssons inlägg ”Svenskan måste vara det viktigaste språket i Sverige för alla” från den 21/10 2020. Han skriver inledningsvis:   ”Märk väl: Det jag ville förmedla med mitt tidigare inlägg i ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 22 okt 08:00

I dag, den 21 oktober 2020, publicerar Spaniens största dagstidning El País en artikel med rubriken ”20 anglicismos nuevos cada día”. Den refererar till den forskning som bedrivs av Elena Álvarez Mellado vid University of Southern Califor...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3
4
5 6 7 8 9
10
11
12 13 14 15 16
17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28
29
30 31
<<< Oktober 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se