Direktlänk till inlägg 30 oktober 2015

Myter om vad som menas med att behärska ett språk

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 oktober 2015 18:41

I en artikel  på Babbel Magazine diskuterar Noah Harley vad som menas med at kunna tala ett språk flytande. I det sammanhanget vill han punktera vissa myter.


För det första menar han att språkbehärskning inte är absolut och att det inte går att dela in dem som har lärt sig ett nytt språk i dem som talar det flytande och dem som inte gör det. Gränsen är flytande. Han tar som exempel en person som föddes i Moskva, men som flyttade till Toronto vid fjorton års ålder och som därefter inte talar ett ord ryska. Kommer denne verkligen att tala ryska flytande vid 89 års ålder?


För det andra kritiserar han uppfattningen att språkbehärskning uteslutande är lingvistisk. Olika kulturer har olika gester för att markera ”ja” och ”nej” – i den ena kulturen kan en ruskning på huvudet betyda nej, i den andra ja. Vissa kulturella referenser kan också vara helt specifika för ett visst land.


Hans sista exempel gäller en universitetsstudent som kan läsa komplicerade matematiska texter på arabiska, men som inte vet vad grönsaksaffär heter på arabiska. Han jämför denne med en resande som har lärt sig arabiska på språng, d.v.s ett begränsat vardagsspråk, men som kan navigera bussystemet i Marocko. Vem av dem behärskar språket bäst?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

inga johansson

30 oktober 2015 19:12

Kan olika språk blockeras vid olycka eller chock?
En polyglott kvinna blev påkörd av bil och det var inte på sitt modersmål
hon svarade från sjuksängen den första tiden.

 
Ingen bild

Hillo

31 oktober 2015 09:54

Själv har jag hört definitionen att om man förstår humorn i ett språk så behärskar man det, och det kan nog ligga något i det, eftersom uppfattningen om vad som är humor skiljer sig en hel del mellan olika länder.

 
Ingen bild

Östen Dahl

31 oktober 2015 19:57

Det här inlägget innehåller ett par anglicismer, eller felöversättningar, om man föredrar det uttrycket. Ett par av dem är relativt banala men borde väl ändå inte förekomma på Språkförsvarets sidor: "navigera bussystemet i Marocko" ska väl vara "ta sig fram på bussarna i Marocko", "grocery store" är inte "grönsaksaffär" utan snarare "speceriaffär" eller "livsmedelsbutik". Det mest problematiska är när det står talat om "uppfattningen att språkbehärskning uteslutande är lingvistisk". I den engelska texten står det "that fluency is purely linguistic". Nu har ordet "lingvistisk" två skilda betydelser på engelska: "lingvistisk" (eller "språkvetenskaplig") och "språklig". På svenska har vi alltså en distinktion som saknas i engelskan och det kan möjligen vara värt att bevara den. Harley sätter "linguistic" mot "cultural, physical, or contextual", så det torde vara klart att den betydelse som avses är "språklig". Fast "språkbehärskning är inte enbart språklig" låter lite som en motsägelse. Problemet är ordet "fluency", som Nationalencyklopedins ordbok översätter som "ledighet i uttryckssätt, uttal m.m., ledigt uttryckssätt, flytande framställning", men som ofta används i en vidare betydelse som närmar sig "language proficiency", d.v.s "språkbehärskning". Ett bättre sätt att uttrycka vad Harley är ute efter skulle vara "För att kunna använda ett språk behöver man inte bara språkliga kunskaper." Dock tycker jag att exemplet med gesterna för "ja" och "nej" snarast visar att man behöver ett vidare språkbegrepp som också innefattar åtminstone gester med en konventionaliserad (kulturellt bestämd) betydelse.

 
Ingen bild

Observatör

1 november 2015 17:03

Östen,
texten var en snabböversättning, som inte språkgranskades av någon utomstående, och i sig själv ett bevis på att språkbehärskning är relativ. Översättningen står för undertecknad – och är inte någon officiell översättning från Språkförsvarets sida. Det enda ord som kontrollerades i ett lexikon vid skrivtillfället var ”fluency”, varvid jag stannade för ”språkbehärskning” som det bästa alternativet. ”Grocery store” borde naturligtvis också ha kontrollerats, men så går det när man tror att man vet vad det betyder. ”Navigate the bus system” lät så märkligt i mina öron att jag nöjde mig med en ordagrann översättning. Om man går till http://dictionary.reference.com/browse/navigate, visar det sig att det engelska ”navigate” har betydligt fler nyanser än svenskans ”navigera”. Frågan är dock om ”navigate the bus system” är helt glasklart ens på engelska.
En god vän berättade i går kväll i samband med en middag att hon hade läst detta inlägg via Facebook. Detta hade än en gång föranlett henne att fundera över hur hon skulle kunna hjälpa sitt barnbarn att utveckla sina färdigheter i spanska. Hon och fadern är nämligen de enda som konverserar på spanska med barnet (se jämförelsen med den ryske emigranten till Toronto hos Harley). Hon hade alltså inte störts av min översättning eller ens granskat den. Alltid en tröst.

 
Ingen bild

Östen Dahl

1 november 2015 18:34

Skillnaden mellan engelskans "navigate" och svenskans "navigera" är att vi i svenska inte så gärna använder verbet transitivt, alltså med ett objekt. Alltså navigerar man helst varken skärgården eller bussystemet. Annars var det mest skillnaden mellan "lingvistisk" och "språklig" som översättning av "linguistic" som jag hade hängt upp mig på. Lingvistisk kunskap får man genom att studera lingvistik men språklig kunskap har alla talare av ett språk. På engelska blir båda "linguistic knowledge".

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 mars 08:00

Universitetsläraren rapporterar:   ”En utgångspunkt för den norska regeringens handlingsplan är att mer undervisning sker på engelska och att det i vetenskapliga publikationer har skett en kraftig nedgång av det norska språket i förhållande...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 mars 08:00

Som många noterat har service på restauranger i Sverige förändrats de senaste 10 åren. I de större städerna stöter man ofta på personal som knappt kan svenska utan bara engelska. De verkar intalade att alla svenskar gärna pratar engelska.   När...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 mars 12:00

Stefan Lindgren skriver på Facebook:   ”Läs Cronemans krönika i DN från 16/3. Jag håller helt med honom, även om han är 30 år sen med dessa insikter.   Och har man väl sagt A måste man säga B. Det är sjukt att svenska högskolelärare ska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 mars 13:00

I artikeln ”Den nordiska språkgemenskapens kris” skriver Samuel Larsson inledningsvis:   ”Den eviga frågan om hur väl danskar och svenskar förstår varandras språk har blivit aktuell igen. Frågan är ju lika gammal som Öresund o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 mars 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Kjell Höglund - Mina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Tanken   Tanke, se, hur fågeln svingar under molnet lätt och fri; även du har dina vingar och din rymd att flyga i.   Klaga ej, att du v...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3
4
5 6 7 8 9
10
11
12 13 14 15 16
17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28
29
30 31
<<< Oktober 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards