Alla inlägg under oktober 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 oktober 2015 10:46


Georg Stiernhielm (1598-1672), skald och lärd mångsysslare med ett särskilt intresse för språkvetenskap, hade en för sin tid radikal syn på språkbruk och retorik, framgår av boken Svensk retorik från medeltiden till våra dagar av Kurt Johannesson. Författaren skriver att på Stiernhielms tid var först latinet och senare franskan de förhärskande språken i Europa inom diplomatin, vetenskapen och i högreståndsmiljöer. Men Stiernhielm menade att ”man i skrivande och dagligt tal inge andre ordsätt måtte antage än de som svenska äro”. Han ansåg att svenskarna föraktade sitt eget språk och istället prisade franskan, spanskan och italienskan såsom ”glimmande af fagerlek och flödane aff sucker och sötma och därför hade behängt sitt eget språk med ”allehanda sönderhackat, fransat, krusat, gull-brämat plagg” till allas löje. I stället borde svenskarna gå in i det egna språkets skattkammare. Om gamla ord och talesätt kom ”i en sinnerijk konstnärs mästerlige hand som weet och förståår huru och hwart hwar bör sättias, skickas och stifftas skulle det svenska språket bli inte bara ”flödigt och rijkt uthan och liuft, fagert och prydeligt”.


Stiernhielm levde som han lärde, och författade ett verk om Arkimedes matematik på svenska, och inte latin som var det gängse. I sin ungdom hade han fått lära sig att författa dikter på latin, men övergick till att dikta på svenska istället. Han ville demonstrera hur varje versmått, konstgrepp och genre i den antika och moderna kontinentala diktningen kunde och borde utföras på svenska.


I Svensk retorik omtalas dock att Stiernhielms språkliga ideal snart blev betraktat som omodernt. Den utgick från den latinska vältaligheten med ett tillfogande av en ”glans av götisk visdom och ålder”. Men de franska språket övertog latinets roll som det mest inflytelserika språket, och Franska akademien fastslog att la clarté, klarheten, var språkets främsta dygd, och de gamla ”ornamenten” och ”figurerna” började anses som gammalmodiga, och därför bildade Stiernhielms stil aldrig skola utan föll i glömska. Men författaren menar att svenskan kanske vore än rikare idag om det bevarat något av Stiernhielms visioner och virtuosa diktkonst.


Man kan säga att modespråken växlar genom tiderna, men svenskarnas beundran för dem består, på bekostnad av deras eget språk. Den stora skillnaden idag är att högstatusspråket lärs in av alla och inte bara av de högre stånden, och finns överallt, eftersom vi lever i en globaliserad, medialiserad och uppkopplad värld. Desto viktigare då att vara medveten om svenska språkets värde, och vikten av att bevara det genom att använda det på alla områden och ständigt utveckla det genom att införa nya ord och termer på svenska.


Susanne L-A


Denna nätdagbok är knuten tilll nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 oktober 2015 14:45

Till detta pris vill jag föreslå Svenska Dagbladets kulturredaktion med Lisa Irenius och Anders Q Björkman i spetsen. Genom sin tävling "Svenskans vackraste ord" satte de ett välbehövligt ljus på vårt språks kvaliteter. Över 2000 läsare hade föreslagit sammanlagt 1200 ord som svenskans vackraste, och juryn valde i första hand ut 40 kandidater, som med läsarnas hjälp krymptes till 10 finalister.


Tävlingsbidragen visade med all önskvärd tydlighet, hur fullödigt och nyansrikt svenska språket är, och det är glädjande att en tävling som denna rönte ett stort intresse "ute i stugorna".


Vann gjorde "förgätmigej", som enligt tiotusentals läsare är svenskans allra vackraste ord.


Den för sitt blomstrande språk välkände författaren Björn Ranelid hade föreslagit ordet, och så här säger han (bland mycket annat) om sitt val:


"Det är så trösterikt att en liten blomma kan låta bokstäverna i sitt namn uppstå från döden varje gång som vi läser dem. Ordet färdas med ljusets hastighet trettio tusen mil i sekunden, men det kan stillna innan du hinner blinka."


Förresten har både Irenius och Björkman uppmärksammats för sina språkvårdande gärningar i Språkförsvarets "Tummen upp" - Lisa Irenius för "Svenskans vackraste ord" och Anders Q Björkman för "Men detta är ju våld", där han häcklar offentliga namngivningar som The Capital of Scandinavia och Where Sweden begins (and Swedish ends - min slutsats).


Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 22 oktober 2015 11:45

Hej språkförsvaret som verkligen behövs!


Nyligen läste jag i gratistidningen Ale-Kuriren om ett göteborgsföretag (F O Peterson & Söner) som presenterade sina inflyttningsklara punkthus i Surte. Man har marknadsfört området som "Green Village" och för att ytterligare förstärka känslan av soliga Kalifornien har man tillfogat orden "Family First" i företagsloggan. Hållbarhet, miljöprofil och barnomsorgstänkande i all ära men vad är det för fel på Gyllene byn med tanke på att företaget vunnit guld för sina projekt. Håll engelskan i strama tyglar menar anglofilen    


Lars Borke


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 oktober 2015 11:22

Det finns många köpcentra i Stockholms förorter, vilka sammanlagt har hundratals butiker. Jag har noterat att ett mycket stort antal av butikerna har engelska eller halvengelska namn och varjehanda kommersiella uttryck på engelska. Vi känner alla till ”sale”, ”super offer”, ”buy three pay for two”, ”pay here”, ”don’t miss it” – för att inte tala om ”genuine Swedish Frozen Yoghurt”, osv. Av nyfikenhet har jag ibland frågat expediter och kassabiträden och annan butikspersonal om hur de upplever att arbeta under alla dessa engelskspråkiga skyltar.


Ett vanligt samtal kan vara så här:


Talar du svenska? Svar (undrande): jaa.

Varför har ni alla dessa skyltar på engelska? Svar: vet inte.

Vänder ni er främst till engelskspråkiga kunder? Svar: nej.

Har du haft någon enbart engelstalande kund idag? Svar: nej.

Är företaget brittiskt eller amerikanskt? Svar: vet inte.

Känns det som att du arbetar i en internationell miljö? Svar: nej, jo, kanske, vet inte.

Tycker du inte att det är löjligt med alla dessa skyltar på engelska i Täby (Kista, Arninge, Häggvik…)? Svar: jo.

Känns det särskilt tryggt att arbeta omgiven av dessa skyltar? Svar: nej.

Vore det inte bättre om de var skrivna på svenska? Svar: jo.

Tror du det kan ändras? Svar: nej.

Varför inte? Svar: någon annan bestämmer.

Skulle du klara ut en besvärlig, engelskspråkig kund? Svar: vet inte.

Don’t you find that ludicrous? Svar: what?

Do you think you sell more because you have posters in English? Svar: no.

Isn’t it preposterous of the owner to think that sales increase because of these posters? Svar: what?


Jag tror att dessa mycket ovetenskapligt upplagda samtal i all sin enkelhet avslöjar förhållanden som är mycket vanliga  i köpcentra i Sverige. Missbruket av engelska ord och texter verkar vara ett försåtligt missgrepp från ägarnas sida, eftersom det arbetande fotfolket, dvs den kompetenta och kundutsatta butikspersonalen, inte tycks känna någon vidare solidaritet med anglicismernas upphovsmän och –kvinnor. Det kan knappast skapa optimal arbetstillfredsställelse – antagligen inte heller öka försäljningen. Nätverket Språkförsvaret ska naturligtvis koncentrera sig på de rent språkliga frågorna, men en undersökning av de sociala och kommersiella konsekvenserna av den iögonenfallande anglifieringen på näringslivets olika nivåer skulle kunna vara intressant. Börja med butikerna, där kundkontakterna är som störst. Kanske någon oberoende forskare skulle vilja göra en studie av de möjliga sambanden mellan språk, språkblandning, språkförbistring, personal- och kundtrivsel och lönsamhet. Marknadsföringsinriktade experter från näringslivet har säkert utfört och presenterat sådana undersökningar och slagit på trumman för lönsamhetsfördelar med engelskspråkig kundpåverkan. Kanske har man sneglat alltför mycket på anglosaxiska undersökningar i engelsktalande länder, där språkfrågan inte har någon liknande dimension. Kanske vinner man något men förlorar desto mera. Är vi utsatta för något slags ohederlig manipulering, masspåverkan, hjärntvätt? Till slut uppstår frågan: varför gör man det? Blir någon glad av det?


Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 oktober 2015 23:00

Föranlett [triggat] av följande uttalande [statement] uppfångat på ”netôt”: The SNP [Scottish National Party] are in a very strong position but they'll need to play their cards well, kan noteras hur dålig engelska än en gång smittar över till dålig svenska.


En normal engelsktalare eller -skribent borde naturligtvis ha formulerat sig The SNP is in a very strong position but it'll need to play its cards well.


Undertecknad iakttagare har tyckt sig märka hur det här språkbruket först har ökat i engelskan och sedan spritt sig till svenskan.


En geografiskt relativt närstående statsminister kläckte för inte så länge sedan ur sig ”Sverige är beredda att...”


Är statsförvaltningen "kompetenta" eller "inkompetenta"?


Är den språkvårdande myndigheten "intresserade"?


Ska man gå bananer [go bananas] eller gå bärsärk [go berserk]?


-cj

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 oktober 2015 18:43

Enskild motion

Motion till riksdagen 2015/16:3243

av Niclas Malmberg (MP)


Klassa älvdalska som nationellt minoritetsspråk

2015-10-07 16:06

 

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att klassa älvdalska som nationellt minoritetsspråk och tillkännager detta för regeringen.

 

Motivering

Älvdalska är ett eget språk


De flesta lingvister är ense om att älvdalska är ett eget språk. Avståndet mellan älvdalska och svenska kan jämföras med avståndet mellan isländska och svenska. Älvdalskans ljudsystem, grammatik, syntax och ordförråd skiljer sig radikalt från rikssvenskans. Så har älvdalskan exempelvis bevarat nasala vokaler, som har försvunnit i andra nordiska språk, samt behållit det fornnordiska kasussystemet med fyra kasus. Även alfabetet skiljer sig från svenskans, och består av 35 bokstäver. Ulum Dalska (Föreningen för älvdalskans bevarande), som bildades 1984, är en av Sveriges största språkförening med närmare 2000 medlemmar, och antalet personer som kan tala älvdalska är något större än så. En Facebookgrupp där medlemmarna skriver på älvdalska har ca 3000 medlemmar. För att ett litet språk ska överleva krävs förstås att modersmålstalarna själva använder det och är engagerade i dess försvar, men också att majoritetssamhället understödjer dess överlevnad.


I en rapport från Europarådets expertkommitté 2013 uppmanas Sverige att klargöra huruvida älvdalska är att betrakta som ett eget språk eller en dialekt, genom att genomföra en oberoende vetenskaplig undersökning i samarbete med talarna. Att andra lika små språk ges officiell status finns exempel på, t ex aranesiska, som talas av runt 4700 personer. Språket har officiell status i Val d´Aran tillsammans med katalanska och spanska. Det lärs ut i de lokala skolorna vid sidan av spanska och katalanska. 2010 fick det officiell status i hela Katalonien. Språket har upplevt en renässans de senaste decennierna och den katalanska regeringen har till och med understött utvecklandet av ett översättningsprogram mellan katalanska och aranesiska. Det är dags att Sverige inte bara hörsammar Europarådet, men faktiskt utreder möjligheten att klassa älvdalska som nationellt minoritetsspråk. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.


Niclas Malmberg (MP)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 oktober 2015 17:18


Ringdanser och kväden är fortfarande levande på Färöarna. Imponerande också att så många deltagare kan sjunga med i det långa kvädet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 oktober 2015 15:08

(Detta är ursprungligen ett brev, som skickades igår till berörd instans)


Hej,


jag läser idag i en bilaga till SvD om ett nytt bostadsområde vid Fredriksdal som kallas ”Sthlm New Creative Business Spaces”. Det löjliga namnet har väl valts för att man inte har någon tilltro till Stockholm som en stor, huvudsakligen svensktalande  stad i Sverige, utan man har på ett mycket barnsligt sätt betraktat  något som inte är gott nog som svenskt och därför inte bör ha ett svenskt namn. Därmed förringar man objektet – och sig själv oavsiktligt  till ett bihang - måhända ett ”internationellt” bihang - som enbart leder till förstämning bland språkmedvetna människor och man gör Stockholm en förfärlig otjänst. En företeelse blir för övrigt inte ”internationell” för att man blandar in några ord på engelska i marknadsföringen. Vid sidan av den fragmentariska, iögonenfallande, engelskspråkiga  marknadsföringen verkar kunskaperna i engelska hos de ansvariga vara tämligen begränsade.


Denna typ av ofog är tyvärr vanligt förekommande i Sverige, där man inte har förmåga att stå på egna språkben utan gärna låtsas vara någonting annat, med  enfaldiga imitationer av någonting inbillat slagkraftigt i ett engelskspråkigt land. Det motsatta förhållandet  vore otänkbart, ja, själva tanken på något sådant vore skrattretande.


Men förstår man inte hur löjlig man gör sig med uttrycket ”Stockholm - The Capital  of Scandinavia”, förstår man heller inte att det är floskler som man sprider med namn som ”Sthlm New Creative Business Spaces”.

Särskilt för oss som inte har svenska som huvudspråk, utan engelska, ger det ett beklämmande intryck när man tvingas ta del av sådant onödigt språkförfall. Svenska språket är värt något mycket bättre.


Vänliga hälsningar

Lars Nordberg

Vallentuna


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3
4
5 6 7 8 9
10
11
12 13 14 15 16
17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28
29
30 31
<<< Oktober 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se