Alla inlägg under november 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 november 2015 17:10

 

Låt oss hoppas att denna skrämmande framtidsvision av Rolf Pettersson i DN 20/11 inte blir verklighet...


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 november 2015 16:51

Du borde bli hedersmedlem i nätverket Språkförsvaret. Din artikel om svengelska dumheter, "Fånerier - döp om Mall of Scandinavia", är ytterligare ett lysande exempel på dina insatser för svenska språket. Många har det blivit under åren.


Tyvärr står du rätt ensam på barrikaderna i dessa tider, då "engelskan" tar allt större plats i såväl det offentliga som det privata rummet. Mängden av exempel du radar upp i din krönika är det bästa beviset för detta.


Vad tror folk egentligen att det tillför i värde när man hänger ett engelskt epitet på en svensk företeelse? Min alldeles personliga uppfattning är att dessa beslutsfattare fattas (!) det något elementärt på  det språkliga området ...


Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 november 2015 18:28

Enligt en notis från TT idag, publicerad i Svenska Dagbladet,  förbjuder Marknadsdomstolen företaget Oatly att använda marknadsföring som  ansetts vara misskrediterande mot mjölk. I notisen heter det vidare:


”Oatly får inte heller hävda att havrebaserad mjölk skulle vara mer hälsosam produkt än mjölk. Svensk Mjölk hade stämt Oatly för en annonskampanj som man ansåg innehöll vilseledande och misskrediterande uppgifter.”


Vad Marknadsdomstolen inte tar upp är Oatlys annonsspråk, oftast infantil engelska.  Den aspekten togs säkerligen inte upp i Svensk Mjölks anmälan. Marknadsdomstolen har tidigare avvisat ett klagomål mot Tele2:s fåraktige Frank, som också har engelska som modersmål.


Språkförsvaret har följt Oatlys språkliga eskapader sedan juli 2014 – se bl.a följande inlägg i denna nätdagbok:


Oatly förnekar sig inte 

Oatly har minsann en engelskspråkig reklamskribent

Oatly publicerar helsidesannons på engelska

Oatly är fortfarande allergiframkallande

Oatly byter språk


Oatly fick också Tummen ner oktober 2015.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 november 2015 16:14

Så sa Gefle Dagblads chefredaktör Anna Gullberg till sina medarbetare, när hon skulle lugna dem inför ett förmodat terrorhot mot tidningen. (enligt en intervju med henne i Dagens Eko)


Själv har jag väldigt svårt att försätta mig i detta sinnestillstånd och då i första hand p g a chefredaktörens (anglo)fåniga sätt att uttrycka sig. Jag antar att medarbetarna på Gävletidningen är huvudsakligen svenskspråkiga.


Anglifieringen av Sverige må anses vara ett lyxproblem när världen blöder i den islamistiska terrorn, men ibland kan det vara klokt att fokusera på de mindre olägenheterna när de stora katastroferna är alltför överväldigande.


Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 november 2015 15:23

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkmninnen)


Den svenska språkpolitiken fyller tio år. Vad har hänt under de tio åren? Det får vi svar på i ett nytt nummer av Klarspråk.


Årets fjärde nummer av informationsbladet Klarspråk har precis gått till tryck och skickas snart ut till prenumeranterna.


I numret summerar Språkrådets första chef, Olle Josephson, de tio år som gått sedan riksdagen antog de språkpolitiska målen i december 2005. Han konstaterar att vi nu har mål och en tydlig riktning för språkpolitiken, vilket vi inte hade före 2005. Det samlade betyget för språkpolitikens genomslagskraft blir ett nja, vilket inte är så illa.


Tillgänglighet är ett nyckelord i Språkrådets uppdrag. Alla ska ha rätt till språk och alla ska kunna kommunicera på egna villkor. Så kan ett av de språkpolitiska målen sammanfattas, skriver Harriet Kowalski, nytillträdd chef vid Språkrådet.


Dessutom i det nya numret:


  • Hur kommer klarspråksarbetet att utvecklas framöver? Catharina Nyström Höög, forskningsledare vid Språkrådet, blickar framåt.
  • Var tredje person kan inte nämna något av de nationella minoritetsspråken, visar en undersökning som gjorts på uppdrag av Språkrådet.
  • Ett enkelt konstruerat system är viktigare än hur man informerar om systemet. Det skriver Sten Eriksson, kommunikationschef vid Pensionsmyndigheten.
  • Vitryssland eller Belarus, vilket namn ska vi använda? Ola Karlsson, språkvårdare vid Språkrådet, diskuterar namnfrågan.
  • Ny nyordsbok, Nyord i svenskan, har precis kommit ut. Här presenteras 2 000 ord från de senaste 20 åren.
  • Snart är det dags att skicka in nomineringar till Klarspråkskristallen 2016. Temat är klarspråk i e-tjänster.
  • Språkrådsdagen, Språkrådets årliga konferens, blir den 28 april 2016.

Läs det nya numret av Klarspråk



Vill du också prenumerera på Klarspråk? Skicka ett mejl till klarsprak@sprakochfolkminnen.se. Prenumerationen är gratis. Ange om du vill prenumerera på papperstidningen eller via e-post.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 november 2015 00:17

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)


I en ny bok i Språkrådets skriftserie sammanfattas nyorden från de senaste 20 åren, från abortturism till överviktskirurgi.


Bokomslag

 

Nya ord strömmar i stort sett oavbrutet in i språket. Vissa, som dotcomföretag, inaskad och taikonaut, ser dagens ljus för att därefter direkt marginaliseras och falla i glömska. Andra, som curlingförälder, googla och skämskudde, kommer för att stanna och så småningom utvecklas till en självklar del av vårt ordförråd. För bara några år sedan hade vi inte någon aning om vad det innebär att utfärda en gubbvarning eller att ta en bild med hjälp av en selfiepinne. Idag vet vi. Förutom att visa på ordbildningstendenser i svenskan kan nyorden även ge oss viktiga insikter om oss själva och om det samhälle vi lever i. Nyorden vittnar om olika samhällsförändringar och genom dem kan vi se hur samtida företeelser avsätter ord.


Tre nyordssamlingar

"Nyord i svenskan ­­­– blogg, fulbryt, pudla, rondellhund och andra nytillskott från A till Ö" är den senaste av de nyordsböcker som Språkrådet gett ut. Boken är en uppföljare till de två tidigare nyordssamlingarna: "Nyord i svenskan från 40-tal till 80-tal" från 1986 och "Nyordsboken – med 2000 ord in på 2000-talet" från år 2000.


Nyord från de senaste 20 åren

Den nya boken ingår i Språkrådets skriftserie och ges ut på Morfem förlag. Den är skriven av Birgitta Agazzi, före detta medarbetare och nyordsansvarig på Språkrådet och Svenska språknämnden. I boken presenteras cirka 2000 nyord från de senaste 20 åren. Uppslagsorden är också försedda med definitioner, bakgrundshistoria och autentiska exempel.


Läs mer


Om nyord
Nyordslistor


(Denna nätdagtbopk är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 november 2015 20:02

I en debattartikel, ”Bidrag blir viktigare än medlemmar”,  i Svenska Dagbladet den 12 november skriver Lars Melin:


”Det som är utmärkande för riktigt stora föreningar är att de blir allt mer oberoende av sina medlemmar. De politiska partierna är det mest kända exemplet. Allt färre är intresserade av medlemskap i något parti, och staten ger allt generösare bidrag för att kompensera bortfallet av medlemsavgifter. Staten vill stödja demokratin, men frågan är om den inte gör motsatsen, det vill säga håller liv i röstmaximerande partikanslier med tunn medlemsförankring. För vi är inne i en spiral där allt mer bidragsstödda partier allt mer tappar intresset för sina medlemmar.


Även ideella organisationer föredrar bidrag framför medlemmar. IOGT-NTO drar in 3 miljoner kronor i medlemsavgifter men får dubbelt upp av staten och tio gånger mer på statligt sanktionerade lotterier.”


Han avslutar sin debattartikel med att konstatera:


”En förening borde ha hela sitt existensberättigande i medlemmarnas behov av och intresse för verksamheten. Alltså behöver medlemsrika föreningar inget stöd, och föreningar som tappar medlemmar har nog gjort sitt och borde lämnas åt stilla borttynande.”


Språkförsvaret tillhör däremot de föreningar som är beroende av sina medlemmar, eftersom vår verksamhet finansieras av medlemsavgifter.  Det enda undantaget är att vi har sökt – och fått bidrag från olika institutioner och stiftelser – för de böcker, som vi hittills har utgivit. Det gäller ”Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva”, ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” och ”Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket”.


Det förhållande att Språkförsvarets löpande verksamhet inte finansieras av olika bidrag leder självfallet till vissa tillkortakommanden. Det är omöjligt för oss att ha anställda eller slå på stort vad gäller annonser och annan reklam. I stället förlitar Språkförsvaret sig helt på frivilliga krafter, som engagerar sig ideellt.  Med tanke på att Språkförsvarets medlemsantal hela tiden växer, ökar samtidigt våra mänskliga resurser. Det betyder att det finns en bred kompetens och en rad yrkeskategorier  inom Språkförsvaret. Det var ingen tillfällighet att vi i samband med patentspråksutredningen upptäckte att vi hade flera medlemmar som var uppfinnare. Språkförsvaret agerar ofta utifrån tips, inte minst från sympatisörer. Man vet att Språkförsvaret inte har några andra lojaliteter än gentemot det svenska språket. Givetvis behöver Språkförsvaret ännu fler medlemmar så att vår slagstyrka och opinionsbildande kraft ytterligare ökar. Språkförsvaret avkräver ingen aktivitet från medlemmarna; däremot uppmuntrar vi sådan.


Om du vill bli medlem i Språkförsvaret, läs förslagsvis igenom programförklaringen liksom stadgarna och sätt in 200 kronor - 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer - på PlusGiro 421118-1, Språkförsvaret. Om du gör en inbetalning från utlandet används IBAN-nummer SE35 9500 0099 6034 0421 1181 och BIC-kod NDEASESS.

Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 november 2015 11:30

Vilket sanslöst dumt namn på ett kommersiellt centrum! Som om svenska språket inte är gott nog i Sverige och några språkförkrympta, kommunala namngivare inbillar sig att ett uttryck på engelska ger mervärde även utanför pojkrummet. Utan att på något sätt förringa svenska skolelevers intellektuella förmåga påminner namnvalet om förgymnasial barnslighet. Kanske tror någon beslutsfattare att ett namn på engelska ger ”internationell” utstrålning åt något svenskt som de inte tilltror kunna stå på egna, självständiga ben.  Sådana människor förstår inte vad det innebär att vara ”internationell” och de drar genom sitt inskränkta  beteende löje över Sverige och Stockholm – och det svenska språket..  Det är riktigt pinsamt. Språkligt sett är uttrycket bisarrt.


För övrigt undrar jag hur man förväntar sig att Mall of Scandinavia kommer att uttalas: som ljudat på skolsvenska, stockholmska, svengelska, brittisk engelska, amerikansk engelska, bildad engelska, eller kanske på skotsk engelska. Och varför får inte Finland vara med i namnet – ett land som varit en del av Sverige och haft Stockholm som huvudstad mycket längre än t ex Skåne.


Men köpcentret har ju som granne en arena med lika enfaldigt namn.


Media borde påtala dessa dumheter; det borde ingå i kvalitetspressens bildningsansvar.


Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14
15
16
17
18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< November 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards