En brittisk parlamentarisk påtryckargrupp, All-Party Parlamentary Group on Modern Languages, publicerade i våras ett manifest,  i vilket gruppen pläderar för förbättrad undervisning i främmande språk i Storbritannien . I manifestet heter det bland annat:

”Engelska är ett viktigt världsspråk, men den senaste spetsforskningen visar att detta att endast tala engelska i det tjugoförsta århundradet är lika mycket en nackdel som inte tala någon engelska alls.

Kunskap i andra språk – och om andra kulturer – är viktig för utbildning och teknik, ekonomin, internationellt engagemang, försvar och säkerhet och samhälleliga relationer.

Parlamentsvalet 2015 erbjuder en idealisk möjlighet att företa några epokgörande åtaganden  - i det korta, medellånga och långa perspektivet – för att genomföra en drastisk vändning i fråga om Storbritanniens nationella språkkapacitet.

Utan denna drastiska vändning:

• kommer vår ekonomi att drabbas i och med att brittiska företag  hämmas i handeln med övriga världen,

• kommer våra unga människor att drabbas eftersom de inte kan konkurrera på den globala arbetsmarknaden,

• kommer vårt internationella anseende och vår förmåga att utöva ett globalt inflytande att drabbas,

• kommer vårt försvar och våra säkerhetsintressen utomlands att skadas, och

• vårt kulturella kapital på hemmaplan kommer att utarmas. ” (Egen översättning)

Manifestet, som publicerades före parlamentsvalet den 7 maj, stöddes av ett stort antal intressenter. Poängen är naturligtvis att inte ens insiktsfulla britter anser att det räcker med engelska för att konkurrera globalt. Man säljer bäst på köparens språk.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Aftonbladet av den 11 november presenteras mastodontcentret Mail of Scandinavia i Solna som kostat 6 miljarder att bygga och som väl kommer att ta död på ett antal små- och mellanstora butiker. Naturligtvis duger det inte med ett svenskt eller nordiskt namn på jätten. Högst ansvarig för det hela är projektledaren Jonatan Carlring som borde få tummen ned. En vacker dag döper man väl om Kungens kurva till The King´s Bend vilket kommer att sätta myror i huvudet på turisterna...

Lars Borke

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sverigefinsk språkvård fyller i år 40 år och tidskriften Kieliviesti 35 år. Det firades med ett jubileumsseminarium på Finlandsinstitutet.

Läs vidare i rapporten från seminariet!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Viktor Barth-Kron kommenterar stockholmscenterns namnförslag ”Stockholm Low Line” i sin ordlista i DN den 6 november:

”1. Parkförsvenskning. Centerpartiet vill etablera en park längs det gamla industrispåret på Årstavikens Södermalmssida. Inget fel i det, även om namnet – ”Stockholm Low Line” – var utomordentligt fånigt. Efter kritik har C erbjudit sig att döpa om parkidén på svenska, och bett Södermalmsnytts läsare om hjälp. Flera förslag har inkommit. Mest kreativt hittills är ”Spårsta” – ett utmärkt val, om parken hade legat i Göteborg. Nu gör den inte det. Ordlistan föreslår ett mer konceptuellt namn, gärna samtida och passande för ett spår utan tåg. Exempelvis ”Inställda avgångens park”.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Bra är ett kort och behändigt litet adjektiv. Betydelsen varierar lite från ’god, nyttig, lämplig, utmärkt, moraliskt högtstående’ till ’ganska stor’, som i en bra slant.

Det heter en bra bok, ett bra vin, bra böcker, bra viner, fast några tror att det är fel att sätta ett oböjligt bra framför ett substantiv. Men det är i dag lika korrekt med en bra bok som boken är bra.

På senare tid har bra dykt upp i sammansättningar som barnbra, klimatbra, och de är lika bra som barnvänlig, klimatvänlig.

Det finns de som tycker att bra är så kort att de förlänger det till braig, som ibland både böjs (braigt, braiga) och kompareras (braigare, braigast). Vill man komparera bra får man ta till formerna bättre och bäst, som inte alls är besläktade med bra utan med det gamla verbet båta, ’vara till nytta’. På skämt kan man höra former som braare och braast.

Ursprunget till bra är italienskans bravo, ’präktig, tapper’. Vi lånade in det på 1600-talet via lågtyskan, först i formen brav i den ursprungliga betydelsen. Senare blev det till bra och betydelsen tunnades ut lite i svenskan, liksom i norskan. I danskan däremot lever brav kvar i sin ursprungliga betydelse. Så är det också i engelska och andra språk som lånat in ordet.

Bra kan dessutom vara ett adverb, som i se bra ut och tjäna bra med pengar. I finlandssvenskan kan det också användas så här: vi kan bra göra så. I Sverige säger man i stället vi kan gott göra så. Däremot kan vi kan lika så bra göra så sägas på båda sidor Östersjön.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 4 november utdelades priset/prisen ”Pave the ways awards” i Kista. Bland annat deltog kulturministern Alice Bah Kuhnke som prisutdelare. I presentationen från arrangörerna hette det:

”Pave The Way Awards är ett samarbete mellan tankesmedjan A Million Minds och Bling. Syftet är bidra till en mer nyanserad bild av förorten och synliggöra de många förebilderna som finns i miljonprogrammets förorter och skapa ett bättre och varmare Sverige. Den fjärde november kommer Pave The Way Awards att hylla 100 förebilder från Sveriges miljonprogram. Det kan till exempel vara en inspirerande lärare, framstående forskare, talangfulla musiker eller duktiga entreprenörer. Det kan också vara den lokala hjälten, tågchauffören som jobbar hårt varje dag och sprider glädje. Ja, alla personer som är förebilder och kan bidra till en mer positiv bild av förorten.”

Syftet är naturligtvis behjärtansvärt, men varför i jesse namn heter priset ”Pave the ways awards”? Menar initiativtagarna att engelska är huvudspråk i förorterna – och inte svenska? Trots att jag har bott 40 år i Rinkeby/Tensta har jag aldrig märkt detta. Kommer priset i framtiden också att utdelas till personer boende i förorter i Storbritannien, Irland, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland? Menar man att det inte går att hitta ett bra namn på svenska? Vad sägs om ”Förortens förebilder”, eftersom det är vad det handlar om? Eller är det bara fråga om att man tror att alla priser numera måste formuleras på engelska, eftersom engelska – av någon anledning - har en magisk lyster?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 2 november tillställde Språkförsvaret Stadsbyggnadsnämnden i Stockholm ett öppet brev, Ersätt Stockholm Low Line” med ”Spårpromenaden”. Redan samma dag fick vi nedanstående svar från Kristian Rosengren på Stadsbyggnadskontoret. Brevet återges här med hans tillstånd.

Tack för ert mail. Jag är tjänsteman i stadens namnberedning, alltså den grupp som tar fram förslag på de officiella namnen på kvarter, gator och övriga allmänna platser i Stockholm. Det här är första gången jag hört talas om namnet "Stockholm Low Line" och det verkar så vitt jag kan se komma från några representanter för Centerpartiet? Vi har alltså inte haft namnet uppe som ett konkret förslag och jag bedömer det som högst osannolikt att namnberedningen skulle tillstyrka namnet eftersom det ju strider mot vedertagna principer för hur officiella namn tillskapas i staden.

Vi är väl medvetna om att det förekommer en hel del arbetsnamn och liknande i samband med stadsbyggnadsprojekt och försöker så gott vi kan att få åtminstone representanter för staden att använda dessa med försiktighet eftersom det kan leda till förvirring och en otydlighet när man blandar officiellt fastställda namn med icke fastställda projektnamn. Det finns ju gott om exempel i staden idag på dessa namn - som vi brukar referera till som "områdesnamn" - och bland de mer spridda återfinns Hammarby Sjöstad, Norra Djurgårdsstaden och Söderstaden. Men de här namnen har alltså aldrig beslutats i någon formell mening utan närmast uppkommit av sig själv i samband med projekt och namnen syns således inte på några officiella kartor, eftersom de ju inte har någon exakt avgränsning - till skillnad från de formella stadsdelarna.

Bäst är såklart om man är med tidigt med namngivningen i t.ex en detaljplaneprocess så att behovet av projektnamn eller arbetsnamn minskar. Namnberedningen påbörjar normalt sitt arbete med att ta fram namnförslag när detaljplaner skickas på samråd och namnen beslutas därefter av Stadsbyggnadsnämnden i samband med att detaljplanen antas. I det här fallet vet jag dock inte om det görs någon ny plan? Det ingår ju även i namnberedningens uppgifter att bedöma behovet av ett nytt namn; det är alltså inte givet att alla nya "objekt" erhåller namn.

Apropå Low Line så har vi ju också noterat att fascinationen för New York är fortsatt stark bland exploatörer med flera. På Gärdet pågår till exempel projektet "79 & Park" efter känt Manhattan-mönster; en mäklare lanserade för en tid sedan "Midtown" som namn på en del av Norrmalm; "SoFo" (South of Folkungagatan) är föremål för en långdragen varumärkestvist och det är väl inte otänkbart att Slakthusområdet kommer lanseras som "Meatpacking District" vad det lider.

Med vänlig hälsning,
Kristian Rosengren, lantmätare
Stadsbyggnadskontoret, stadsmätningsavdelningen

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Stockholm direkt har tidigare uppmärksammat Stockholmscentern namnförslag, ”Stockholm Low Line”,  på ett planerat promenadstråk längs Årstaviken. Stockholm Direkt uppmanade också sina läsare att skicka in namnförslag:

”I veckan framfördes kritik mot att "Stockholm Low Line" var Centerpartiets namnförslag till sin idé om spårpromenad vid Årstaviken. Vi bad er skicka in era förslag - och redan har det trillat in massvis!

Språkförsvaret riktade i veckan stark kritik mot namnet Centerpartiets namnförslag "Stockholm Low Line". I ett öppet brev till Stadsbyggnadsnämnden skriver de:

– Vi anser att ”Stockholm Low Line” som namn på ett promenadstråk är helt oanvändbart.

De menar att man ska använda svenska namn - inte engelska sådana, som dessutom har en otydlig koppling. ”

Det har redan skickats in en hög namn, bl.a dessa:

Spårpromenaden – På spåret – Spårsta – Årstaslingan – Årstalinken – Årstavikens spårpromenad – Årsta spårpromenad – Årstaviksspåret – Årstaspåret – Årstavikens banpromenad – Årstabanan – Årstavikens spårstråk – Årsta spårstråk – Årstavikens spårstråt – Årsta spårstråt – Årstavikens rälspromenad – Årsta rälspromenad – Tomas Tranströmers promenad.

Inget av dessa namnförslag har någon anknytning till engelskan eller – New York för den delen.  Den som inte är nöjd med något av dessa förslag kan mejla sn@direktpress.se ; märk mejlet med "Namnförslag till promenadstråket".

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)