Tomas Riad, Svenska Akademiens direktör, höll ett sedvanligt högtidstal i Svenska Akademien den 20 december. I detta pläderar han bl.a för att det ska införas ett system med adoptivspråk:

”Utan en språkpolitik som har ett långsiktigt överlevnadsvärde kommer den kulturella mångfalden att utarmas, inte i första hand för att man inte kommer att kunna utföra gemensamt arbete med småspråken som medium, utan för att folk som talar dessa småspråk – och hit hör i denna berättelse alltså bl.a italienska, bulgariska och svenska – kommer att känna sig marginaliserade. En fortgående marginalisering befrämjar missnöje och nationalism av fel sort. Ett språk vars roll är att maka på sig vid interaktion med andra inom Europa kan inte bidra till att ingjuta entusiasm hos sina talare för den större gemenskapen. Denna insikt – att språken är själva mångfalden – är bärande hos författarna till En nyttig utmaning. Pudelns kärna är som så ofta hur problemet formuleras. Och en språkpolitik som är formulerad på rätt sätt kan, enligt rapportförfattarna, vara ett ”magnifikt verktyg för att skapa integration och harmonisering”.

Det centrala och nya i förslaget gäller den bilaterala kontakten mellan länder. Där är språkkunskaper och kulturell förståelse ytterst värdefulla, menar man, och därför bör kommunikationen mellan befolkningarna framför allt försiggå på de språk som talas i respektive land, och inte på ett tredje språk. För att uppnå detta för så många som möjligt föreslår författarna att varje medborgare ska få eller skaffa sig ett personligt adoptivspråk. Detta språk, som kan vara vilket som helst, ska man få studera så att man blir riktigt duktig. Häri ligger den egentliga utmaningen för de enskilda utbildningssystemen. Valet av det personliga adoptivspråket skulle styras av en rad personliga motiv som är kopplade till individens tillvaro, familjeband, yrkesintresse, kulturella preferenser, intellektuella nyfikenhet etc. Eller också skulle det kunna vara något av de språk som ens skola utsett till särskilda profilspråk.

Man gör i förslaget en klok, kanske genial, boskillnad mellan internationell kommunikation, där engelska eller kanske franska används, och bilateral kommunikation, där adoptivspråken kommer till användning, så att de två språkval som de flesta individer kommer att ställas inför inte orsakar någon konkurrens, eftersom de valda språken tjänar olika syften. I förlängningen skulle det i varje land finnas tillräckligt många talare som tillsammans kunde varje annat EU-lands språk. Ur denna grupp kunde talare rekryteras för de olika utbyten som är aktuella inom ekonomi, kultur, utbildning osv.

 EU är en organisation som skulle kunna understödja en utbildningsreform som denna, och som nog också skulle dra den största nyttan av den, men frågan som sådan är inte i principiell mening EU-anknuten, vilket blir tydligt när man börjar tänka på hur det skulle gå till i enskilda länder, t.ex Sverige. För invandrade nya svenskar skulle svenska vara det naturliga adoptivspråket. För infödda svenskar skulle säkert tyska, franska och spanska fortsätta vara populära också som adoptivspråk. Men sedan skulle det finnas personer som valde mer opåtänkta språk som lettiska, rumänska eller maltesiska. Någon skola skulle kanske profilera sig med ungerska, en annan med slovenska. Man kan också tänka sig att vi mycket snart skulle kunna ha utmärkt språkundervisning i arabiska, somaliska, kurdiska och persiska, för att nu ta några utomeuropeiska språk som är stora i Sverige. Kombinationen av kunskaper i något av dessa språk och kunskaper i svenska kommer för lång tid framåt att vara av ytterst stort värde.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...

Hej!   På Sveriges Radios webbplats  står följande:   "Upptäckten är över 2000 år gamla och ovanligt välbevarade trots det vulkanutbrottet Vesuvius som lämnade staden i aska".   Men på dessa få ord finns flera grammatikfel och ett sakfel:...

Söndagens svenskspråkiga sång och dikt 2024-04-14   Söndagens svenskspråkiga sång   Sara Eng - Trollkarlen från Indialand    Söndagens svenskspråkiga dikt   Den norske viking som grundade Limerick säkert samma dag, samma timme fick...