Dagens Nyheter intervjuar idag Olle Josephson, f.d chef för Språkrådet, om svenskans ställning inom högskolan. Vi saxar ingressen från artikeln:

”Engelskan riskerar att ta över som vetenskapligt språk på universitet och högskolor i Sverige. För att den inte ska tränga ut svenskan behövs det tvingande regler, menar språkprofessorn Olle Josephson.

Risken när man utbildar studenter på engelska är att de så småningom inte längre kan uttrycka sig på svenska i sitt vetenskapliga ämne.”

Intervjun är självklart läsvärd.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett facebookinlägg kritiserar Björn Ranelid vissa politikers – i det här fallet Stefan Löfvens och Gustav Fridolins -  språkbruk. Han skriver inledningsvis:

”Statsministern Stefan Löfven har uttalat sig om våndan och oron inför att unga män som är bosatta i Sverige åker till Syrien och låter värva sig till terrorister.

Han sade ordagrant på tal om denna handling: Det är inte okej.

Så talar en statsminister i Sverige i dag. Ordet okej eller okey eller som förkortning OK är en slasktratt och en kloak i det svenska språket. En lyhörd papegoja kan lära sig det kvädet efter ett par timmars träning.
Hur kongruensböjer vår statsminister detta papegojeläte? Vet han vad begreppet kongruens betyder? Vad anser han att den korrekta grammatiska formen skall vara med ett korrelat i neutrumform: Ett okejt beslut? Två okeja beslut.

Det heter enligt svensk korrekt grammatik att ett hus är grått och att två villor är gråa eller möjligen grå. Svenska fotbollsspelare brukar i alla upptänkliga sammanhang säga att en skada är okej, ett resultat är okej och att en tackling var okej. Det är ytterligare bevis på papegojors språk.

I stället för att nyansera sina svar och beskrivningar väljer dessa fotbollsspelare att släppa ner orden i kloaken. Statsminister Löfven borde i stället ha använt ett av följande alternativ i nämnda mening: Det är inte acceptabelt; det är inte godtagbart; det är förkastligt; det är vettlöst; det är vidrigt; det är avskyvärt. ”

11414 personer har hittills gillat inlägget på Facebook och det har delats 2757 gånger och kommenterats 1322 gånger.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språktidningens blogg har genomfört en webbomröstning, "Älvdalska - språk eller dialekt". Resultatet blev att 30 procent röstade för att dess status skulle ändras till landsdelsspråk, lika många röstade för att det skulle få status som minoritetsspråk och 40 procent röstade för att älvdalskan var en dialekt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Svenska folkets undfallenhet mot allt som bär ett anglosaxiskt namn firar nya triumfer! Nu kan man läsa (SvDs Näringsliv) att Malmö och Lund har gått med på namnändringen av Öresundsregionen till Greater Copenhagen! Här ger man således inte bara upp sitt språk utan även sin nationella identitet. Man kan undra var detta kommer att sluta.

I mitten av denna månad skall beslut fattas i frågan. Tyvärr har jag mycket låga förväntningar på utfallet.

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den här nyheten är visserligen från mars i år, men den visar hur högt man kan värdera sitt eget språk om man bor i Älvdalen:

”Kassören Karin Trapp i föreningen Ulum Dalska satte nästan både kredit och debet i vrångstrupen då hon kontrollerade inbetalningarna till föreningen för en tid sedan.

- Bland alla inbetalningar för medlemskap fanns en post om 100 000 kronor i gåva till föreningen, berättar Karin Trapp.

Det var Uf Anna Eriksson i Väster Myckeläng som skänkt pengarna till föreningen.

- Ja och jag ångrar det inte alls, säger Uf Anna stolt.

- Älvdalska är ju mitt modersmål och det är ett mycket viktigt arbete som Ulum Dalska gör för att bevara det.”

Mer om älvdalskan kan man läsa på Ulum Dalskas webbplats

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)