Älvdalens kommun storsatsar på älvdalskan, kommunens tredje språk efter svenska och samiska.

Till hösten ska den hett efterlängtade älvdalsspråkiga förskoleavdelningen förhoppningsvis starta. Ett formellt beslut i kommunstyrelsen är det enda som fattas, men politisk enighet finns. Förskolepersonal går högskoleutbildning om tvåspråkighet – som ju är aktuell också för flyktingbarnen – och i februari får all förskolepersonal en halvdag om älvdalska språket med världens mest kunniga när det gäller älvdalska.

Dessutom blir det en seminariedag för politiker och tjänstemän och en kväll för allmänheten med världens största experter vad det gäller älvdalska i samma veva.

Älvdalens kommun tycks alltså nu äntligen ta älvdalska språket på allvar.

Vid fullmäktigemötet i december fick kommunalrådet ängsliga frågor från tre älvdalingar. De ville höra politikernas inställning till den planerade förskoleavdelningen efter rykten om att den inte skulle bli av.  

Kommunalrådet Peter Egardt försäkrade de oroliga älvdalingarna att han vill att det ska bli av. Och han fick medhåll av samtliga andra partier som ”till 100 procent ställde sig bakom” detta.

Peter Egardt (S) förklarade att det är ”nu eller aldrig” om man ska kunna rädda älvdalskan från att dö ut. Han sa också att det här med att få in älvdalskan på allvar i förskolan är en början som är oerhört viktig.

9-10 februari anordnar kommunen nu, med hjälp av Ulum Dalska, en föreläsningsdag för all förskolepersonal. Vikten av att bevara älvdalskan och hur det kan göras behandlas bland annat.  

Föreläsarna under dessa två dagar är de i Älvdalen så välkända Bengt Åkerberg, Gunnar Nyström, Lars Steensland och Yair Sapir, fyra av världens mest kunniga när det gäller älvdalska.  

På tisdagkvällen, den 9 februari, blir det också ett möte för allmänheten i församlingshemmet Brittgården. Där kommer de fyra språkforskarna samt Henrik Rosenkvist, från Göteborgs universitet, att medverka med korta anföranden och svara på frågor från allmänheten när det gäller hur man ska kunna rädda det älvdalska språket från att dö ut och varför man ska göra det.  

Dagen innan, måndag den 8 februari, blir det undervisning för tjänstemän och politiker.

Då kommer tre kända språkforskare att delta. Øystein A. Vangsnes professor vid Tromsö universitet  är den förste av föreläsarna. Hans föredrag ska handla om effekten av att ha två språk eller två dialekter.

Den andre är Lars Joar Halonen, rektor för en samiskspråkig förskola i Lavangens kommun i Norge. ”Praktiskt språkbadsarbete” ska han prata om.

 Den tredje föreläsaren är den i Älvdalen lite mer bekante Henrik Rosenkvist. Han har, tillsammans med bland andra professor Vangsnes, skrivit en bok på engelska om älvdalska. En bok som sålts till över 3000 forskningsbibliotek i världen. Henrik Rosenkvist är lektor vid Göteborgs universitet och en gammal älvdalsvän. Han medverkar också i radioprogrammet Språket i P1.

Han kommer att berätta om de administrativa och juridiska aspekterna på älvdalska i förskolan och menar bland annat att det finns gott stöd i lagar och regler för att föra in älvdalska i skolan.  

- Jag hoppas nu verkligen att den förskoleavdelning som många småbarnsföräldrar vill ha ska komma igång senast i höst, säger kommunalrådet Peter Egardt inför storsatsningen.

- För oss i Älvdalen är språket mycket viktigt bland annat för att mycket av vår kultur hänger ihop med språket, liksom för alla andra språk.

- Ingen annanstans i världen talas vårt språk. Det gör oss stolta och det är också ett skäl att bevara språket, liksom forskarvärldens stora intresse för det. Sverige och världen blir fattigare om älvdalskan försvinner.

- Har vi inte en skyldighet mot såväl tidigare som kommande generationer att bevara älvdalskan ? Jag anser att kommunen inte passivt ska se på när älvdalskan försvinner, utan vi ska försöka hjälpa språket att överleva, säger Peter Egardt.

- Jag tror att vi just nu är inne i en period där det står och väger. Väntar vi tio år till är förmodligen många av de äldre som idag kan prata genuin älvdalska borta och då kan det vara kört.  Därför måste vi agera nu medan det fortfarande finns möjligheter.

- En sidoeffekt av att älvdalskan överlever som levande språk  är också att den lockar människor till Älvdalen inte bara från Sverige utan också från andra delar av världen. Och det är viktigt för oss av ekonomiska skäl att få besökare till vår kommun som uppskattar vår kultur och natur.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi i Sundbyberg (16/1 – 22/1) berättar i en notis:

”Ett företag i Sundbyberg ska betala en miljösanktionsavgift för att ha brustit i sin säkerhetsinformation. Det handlar om försäljning av desinfektionsmedel där säkerhetsbladet varit skrivet på engelska. Enligt reglerna ska sådan information kunna ges på landets officiella språk. Kemikalieinspektionen har fattat beslutet om att företaget ska betala miljösanktionsavgiften på 5 000 kronor.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)