I dagens Svenska Dagbladet berättar Per Söderström, kvalitetsredaktör på Svenska Dagblader, att en läsare har reagerat på ordet ”explainer”. Han skriver:

”’Varför använda ordet explainer? Det borde väl helt enkelt stå SvD förklarar.’ Det påpekar en läsare som noterat en bild med hänvisning svd.se där Syrienkriget förklaras på två minuter. Jo, det är bara att hålla med och byta till svenska nästa gång.”

”Explainer” är nämligen en branschterm, eller yrkesjargong om man så vill, för en kort videofilm eller rörlig grafik som förklarar ett visst ämne.

Per Söderström skriver också:

”Häromveckan fick SvD:s biträdande kulturchef Anders Q Björkman Språkförsvarets pris 2015 för att ’ha gisslat tröttsamma nutida anglicismer i flera artiklar’. I samband med det lanserade Björkman alternativet förkarla till nyordslistans mansplaining, det vill säga när män förklarar något för kvinnor. Vi kanske kan göra något liknande med explainer. Någon som har ett förslag?”

Inlåning från ett högstatusspråk till ett annat språk dikteras inte alltid av behovet av ett nytt ord på inlåningsspråket. Det är snarare fråga om att man tillmäter högstatusspråket extraordinära kvaliteter och samtidigt förringar det egna språket. Så var det med inlåningen från franskan på 1600- och 1700-talet – så är det med inlåningen från engelskan idag. Den viktigaste skillnaden är att det tog tid för de franska låneorden att sprida och etablera sig i det svenska språket. De flesta hann försvenskas under denna process. I dag är spridningen av ograverade engelska låneord ett ögonblicks verk i svenska språket tack vare etermedia, radio, tv och internet.

Tas ett engelsk låneord in ograverat i svenskan uppstår både uttals- och stavningsproblem. Ta till exempel crowdsourcing – det är betydligt enklare att både uttala och stava till gräsrotsfinansiering. Därför måste man alltid först fråga sig om det engelska ordet verkligen behövs. Ordet explainer inbjuder till både uttals-  (svenskt eller engelskt uttal?) och stavningsproblem.  Nästa steg är att föreslå ett ersättningsord. Misslyckas man med att föreslå ett ersättningsord, kan ordet försvenskas. Blogg och blogga är utmärkta exempel på försvenskningar. Det engelska ordet blog har tagit sig in i många språk, eftersom det är lätt att uttala och anpassa till det egna språket. Dessutom myntades ordet först på engelska (ursprungligen web log). Naturligtvis måste man i vissa fall kapitulera och ta in det engelska ordet ograverat, i varje fall i skrift.

Språkförsvaret har en sektion ”Säg hellre”, som just innehåller förslag till ersättningsord. Vi skriver in ordet explainer och lämnar rutan för ersättningsord tom tills vidare i väntan på kreativa förslag på ersättningsord…

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Kate

26 februari 2019 14:50

klarfilm?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Marcus Larsson påpekar på Twitter:   Ser allt fler tecken på att IES har problem. Får till exempel allt oftare upp ”vi har platser kvar”-reklam på FB när jag åker runt i landet.     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spr...

      (Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...