Alla inlägg under april 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 april 2016 09:45

Universala Esperanto-Asocio (UEA), d.v.s Världsesperantoförbundet, skriver på sin webbplats (i översättning):


”Språkliga rättigheter är viktiga för alla folk, oavsett storleken på deras befolkning. Denna rättighet måste bevaras särskilt för små grupper. Världsesperantoförbundet har gett stöd till minoritetsspråk i över 100 år.


Rätten för barn att lära sig sitt modersmål och fortsätta sin utbildning genom att använda sitt modersmål är inte bara viktigt för deras kultur utan också nödvändig för deras psykologiska utveckling. Detta har visats i många storskaliga studier i flera länder att om inhemska och minoritetsbarn i sin utbildning huvudsakligen använder sina egna språk som undervisningsspråk under de första 6-8 åren (med bra undervisning av det dominerande språket som andra språk, som ges av tvåspråkiga lärare), blir deras allmänna skolprestationer bättre och de lär sig det dominerande språket bättre än om deras undervisning sker genom det dominerande språket. Om de har bara ett år eller två på modersmålet och sedan överförs till det dominerande språket, kan de lyckas ganska bra i början, men uppskattningsvis från fjärde klass börjar deras framsteg sakta ner och klyftan mellan dem och barn med det dominerande språket som modersmål fortsätter att vidgas.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 21 april 2016 20:25

Frågan löd: Vilket är det lämpligaste ersättningsordet för "hashtag" (#)?

 

Omröstningen genomfördes under perioden den 28/2 2016 – 21/4 2016. 125 personer röstade. Röstresultatet blev följande (i procent):


fyrkant25,6 
tagg17,6
brädgård10,4
fyrkantstagg 9,6
nummertecken 5,6
snedruta 4,8
brädhög 4
brädkors 4
staket 3,2
pinnhäck 3,2
gärsgård 2,4
streckkors 2,4
brädtagg 1,6
krado 1,6
ordmärke 1,6
märke 0,8
teckenmärke 0,8
åtkomstmärke 0,8
ämnesknagg 0
nummermärke 0

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 april 2016 15:43

“The British Empire and the United States who, fortunately for the progress of mankind, happen to speak the same language and very largely think the same thoughts. “(1)

“The power to control language offers far better prizes than taking away people’s provinces or lands or grinding them down in exploitation. The empires of the future are the empires of the mind. “(2)


(Översättning)


“Det brittiska imperiet och USA, lyckligtvis för mänsklighetens framsteg, råkar tala samma språk och tänker på det stora hela samma tankar.” (1)

”Makten att kontrollera språk erbjuder långt större belöningar än att lägga beslag på folks provinser eller landområden eller trycka ner dem till marken. Framtidens imperier är tänkesättets imperier.” (2)


I och för sig bör man komma ihåg att detta sades mitt under brinnande världskrig, då Storbritannien var beroende av amerikanskt stöd. För övrigt har det brittiska imperiets betydelse reducerats sedan dess, även om tänkesättet i varierande utsträckning lever kvar i de forna kolonierna.


Observatör


(1) I underhuset den 24 augusti 1941.

2) I samband med att han mottog en hedersbevisning (honoris causa) vid Harvarduniversitetet den 6 september 1943: http://www.winstonchurchill.org/learn/speeches/speeches-of-winston-churchill/118-the-price-of-greatness.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 april 2016 12:46


Lärarnas Riksförbund har publicerat en rapport, ”Språk – så mycket mer än engelska”, om de moderna språkens ställning i svenskt skolväsende, som bygger på omfattande undersökningar bland medlemmar och även intressenter. Med moderna språk menas andra främmande språk än engelska.


Rapportens centrala resultat är följande (texten är komprimerad i förhållande till originalet):


  • Höstterminen 2015 finns det sammanlagt 16 personer som är antagna till ämneslärarutbildningen år 7 – 9 i något av språken tyska, spanska och franska.
  • Trots att det råder lärarbrist redan idag och trots svårigheter att rekrytera behöriga lärare i moderna språk är medellönerna för lärare i moderna språk lägre än för ämneslärare i andra bristämnen.
  • Över 60 procent av de tillfrågade lärarna som undervisar i moderna språk idag har övervägt att lämna läraryrket under de tre senaste åren.
  • Över hälften av lärarna uppger att de inte fått ämnesrelaterad fortbildning eller fortbildning i målspråkslandet under de senaste fem åren. De har heller inte fått själva vara med och bestömma över sin egen fortbildning.
  • 68 procent av gymnasielärarna och 55 procent av lärarna i grundskolan behöver undervisa grupper där det finns elever från olika steg, nivåer eller årskurser vilket försvårar undervisningen, påverkar lärarnas arbetsbelastning och givetvis själva språkinlärningen.
  • Över hälften av gymnasielärarna uppger att de fått för få antal timmar i sitt ämne i förhållande till de mål som eleverna ska uppnå under kursen.
  • Över var fjärde lärare uppger att språkutbudet på den egna skolan har minskat under de senaste tre åren.
  • Andelen som läser moderna språk minskar i grund- och gymnasieskolan.
  • Andra främmande språk än engelska behövs på den svenska arbetsmarknaden.
  • En majoritet av de intervjuade svenska företagen anser att språkval i skolan bör uppmuntras genom högre meritpoäng eller genom att göra språkvalet obligatoriskt.

Vad behöver då göras enligt rapporten?


  • Moderna språk bör göras obligatoriskt i högstadiet samt initieras redan från årskurs 4. Det som skiljer moderna språk från alla andra ämnen i grundskolan är att eleven kan välja bort dessa studier till förmån för andra alternativ och att eleven i princip när som helst har rätt att avbryta sina språkstudier. Det påverkar främmande språks status i skolan, skickar signaler om att andra språk än engelska inte är lika viktiga och medför en viss otrygghet för lärare som undervisar i dessa språk. Då språkläraryrket just inom moderna språk kan kännas som en osäker bana, leder detta i sin tur till att få vill satsa på lärarutbildningen i moderna språk. Lärarnas Riksförbund anser att språkvalet bör göras obligatoriskt och att eleverna bör komma i kontakt med moderna språk redan från årskurs 4. Dels för att förmågan att lära sig nya språk är mycket hög fram till puberteten och dels för att det sedan blir en naturlig övergång till språkstudier på högstadiet. Ett obligatoriskt språkval höjer både språklärarnas och språkens status i Sverige och inte minst, ökar elevernas framtida möjligheter. Utgångspunkten är naturligtvis att lärare får rätt förutsättningar och möjligheter att utöva sitt yrke och anpassa sin undervisning efter elevernas olika behov.
  • Språklärarnas fortbildning måste garanteras och nationella kompetensutvecklingsinsatser som inte är tidsbegränsade måste utvecklas.
  • Samtliga huvudmän måste uppvärdera lärarlönerna.
  • Gymnasieskolan bör återgå till en reglering som innebär att en gymnasiepoäng motsvarar en garanterad undervisningstimme, det vill säga en 100 poängskurs ska motsvara 100 undervisningstimmar.
  • Meritvärdesystemet bör utvärderas.
  • Lärarutbildningen bör ses över – färre lärosäten, rätt dimensionering och en gemensam ämneslärarutbildning.

 

Den första punkten har återgetts in extenso, eftersom frånvaron av ett obligatorium är huvudorsaken till det nuvarande tillståndet i fråga om moderna språk. Danmark har redan beslutat att återgå till obligatoriet. Det absurda läget kan illustreras av att elever i högstadiet idag har möjlighet att byta ut studier i moderna språk mot det kursplanslösa, kravlösa, läxfria alternativet svenska/engelska. Konsekvensen blir att många elever bara läser svenska och engelska på högstadiet, vilket exempelvis går emot EU:s målsättning att alla medborgare bör lära sig två främmande språk förutom det egna modersmålet.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 april 2016 14:45

(Texten är hämtad från Lärarnas Riksförbunds webbplats)


En rapport om moderna språk. Förutom i engelska, sjunker såväl språkkunskaperna som språkens ställning i den svenska skolan. Elevavhoppen är stora från moderna språk och det är ofta språk om får ge vika inför skolornas nedskärningar. Detta är en bekymmersam utveckling.


Vikten av att kunna flera språk blir allt tydligare. EU-länderna har ett gemensamt mål att alla medborgare ska behärska minst två språk utöver modersmålet.


Denna undersökning visar en oroväckande utvecklingen av främmande språks status i Sverige. Lärarnas Riksförbund uppmärksammar den kontinuerliga försämringen av situationen för andra främmande språk än engelska i den svenska skolan.


Om företagen ska växa, om ungdomarna ska ha lättare att få arbete, om vi ska bygga broar mellan människor från olika kulturer och öka vår förståelse för andra länder räcker det inte enbart med engelska. Vi behöver flera som vill utbilda sig till lärare i moderna språk och lärarna måste få rätt förutsättningar i sitt uppdrag så att vare sig elever eller samhället går miste om viktig kompetens.


Hela rapporten kan läsas här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 17 april 2016 18:56

Språkförsvarets vänner skriver Ola Nilsson angående den danska dokumentären ”Det røde kapel” (”Röda kapellet”):


"The red chapel" är en dansk dokumentär om en dansk teatergrupps resa till Nordkorea som i SVT sändes med engelsk titel och engelsk speaker. Inte ens danska anses tittarna alltså klara av i rutan! Var ska detta sluta?”


Det finns uppenbart en originalversion på danska – se DR:s webbplats. Varför har SVT köpt in den s.k internationella versionen?

Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 april 2016 11:15

Med anledning av att seriehjälten Fantomen firar 80 år i år, påminner Per Söderström, Svenska Dagbladets kvalitetsredaktör, om Fantomens språkvårdande insatser på svenska. I en seriestrip med Fantomen förekommer nämligen följande replikskifte i pratbubblorna:


"Jag hoppas att du vet vart du för mig."

"Jag vet var de mystiska bandarerna körde bort mig."


Nyckelorden var för säkerhets skull markerade. Vi hoppas att Fantomens tvillingar, oavsett vem som kommer att ta på sig faderns fallna mantel i framtiden, kommer att fortsätta hans språkvårdande insatser.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18
19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
<<< April 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Ovido - Quiz & Flashcards