Borås Tidning publicerade den 30 mars en debattartikel av Olle Käll/Per-Åke Lindblom, i vilken de kritiserar trenden att starta med engelska redan i årskurs ett i grundskolan. De skriver inledningsvis:

"I takt med globaliseringen har det vuxit fram en föreställning i Sverige om att denna enbart kan ske på engelska. Men internationell är man på flera språk, och framför allt bör man ha en stark bas i sitt modersmål. Att då undervisa på engelska för svenskspråkiga barn blir direkt fel. Tvåspråkig undervisning får bäst effekt om skolan har en mycket medveten språkplan och pedagogik på båda språk, vilket många skolor av denna typ saknar.

Numera startar många grundskolor med engelska redan i årskurs 1, men barnen har inte alls ett färdigutvecklat språk på svenska då.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt uppgift introducerar GB Glace, numera ett dotterbolag till Unilever, följande sorter för den kommande glassäsongen:

Magnum Double Caramel

Magnum Double Peanut Butter

Lakritsdröm

Solero Red Berries

Twister Bar

Sandwich Break

Feast Snack Bar

Kingis Crumble

Oreo Sandwich

Ben & Jerrys Cookie Dough 'Wich

Man undrar varför GB Glace har behållit ett svenskt produktnamn och inte i stället döpte glassorten till Liquorice (licorice – am. stavning) Dream. Var det alltför svårstavat eller svåruttalat? Ska Red Berries tolkas som att det är fråga om lingon, som också kan heta lingonberry (ett lån från svenskan) eller cowberry på engelska?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkfösvaret)

I dagens morgontidning meddelas att

Det blir Sofia Olsson Olsén som tar över som ny publisher efter Jan Helin.

…

Hur ser framtiden för Aftonbladet ut?

Online är vår grund – när det smäller till i Sverige är vi gång på gång starkast med livebevakning och breaking news.

…

Hur många år ger du papperstidningen?

...Användare vill inte ha oss i lika hög utsträckning i print...

Vad kan ni bli bättre på?

Vi kan bli bättre på de mjuka, positiva nyheterna.

__________________

En viss utvecklingspotential ligger väl också i att öva upp förmågan att uttrycka sig på svenska.

-cj

I gårdagens inlägg om modifierade ordspråk omnämns ”dra alla över en kant” som en vanlig förvanskning av uttrycket ”dra alla över en kam”. Frågan reddes ut redan 2013 av pseudonymen Ordbajsaren i detta inlägg:

Användandet av ordspråket att dra alla över en kam är en av de vanligaste feltolkningarna som Ordbajsaren stöter på. Det har nu blivit dags att, en gång för alla, reda ut begreppet.

Att dra alla över en kam syntes första gången i det svenska språket vid 1600-talets början då en svensk författare skrev ”Döden… går som raad fram och skäär alla öffuer een kam”. Betydelsen av ordspråket är något i stil med att klumpa ihop en grupp människor utan hänsyn till individuella olikheter.

Den vanligaste förvirringen är troligen att säga dra alla över en kant, men det diskuteras även huruvida det ska vara skära alla över en kam. Allt kommer få sitt svar tids nog men som vanligt börjar vi från början.

Ursprunget till dra alla över en kam

Ursprunget till uttrycket kommer, som så mycket annat, från Tyskland. I detta fall är det ”alle über einen kamm scheren” som är uppviglare till den svenska motsvarigheten. Här kan vi alltså direkt konstatera att skära alla över en kam är det mest korrekta, även om scheren även kan tolkas som klippa eller raka.

Anledningen till att det blivit vanligt med kant istället för kam är svårt att exakt veta, troligt är dock att det kändes ologiskt att dra alla över en kam, kant kändes på något vis mer naturligt och därför sa man fel och detta har spridit sig. Frågan är dock om uttrycket är så ologiskt som det först verkar.

Man är ganska säker på att uttrycket härstammar från fårklippning, på vilket sätt det anspelar på fårklippning är dock inte lika tydligt. Det diskuteras även huruvida uttrycket uppkom eller tog fart även genom frisörsyrket. Oavsett vilket så klipper en frisör längs med kammen för att få en jämn längd på håren, förr var det vanligt att använda kniv istället för sax, man skar alltså av håret längs med kammen för att få samma längd på alla hår. Därifrån är det sedan inte långt till betydelsen att klumpa ihop många människor och ge dem samma attribut oavsett olikheter.

Slutsats

Nu när vi har mer kött mellan benen så kan vi konstatera att det blir mer ologiskt att säga kant istället för kam. Det torde vara svårt att dra alla över en kant utan att vara den som först trillar över kanten exempelvis…

Sammanfattningsvis så ska det mest korrekta alternativet, med tanke på ursprung och språklig utveckling, vara att skära alla över en kam. I alla fall om Ordbajsaren får bestämma, men det får han ju inte. Språket lever sitt eget liv.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I det senaste numret av Språkbruk skriver Daniel Anderssson om ordspråk. Han har för övrigt just skrivit en avhandling om ordspråk:

”Slutligen några ord om ett relativt nytt fenomen, nämligen det som på tyska går under benämningen Anti-sprichwort (anti-ordspråk) men som jag väljer att benämna modifierade ordspråk. Genom språkliga lekar skapas humoristiska versioner av befintliga ordspråk. Några av mina personliga favoriter är Liten duva släpper ofta stort lass, där ett par utbytta ord skapar ett visdomsord vars sanningshalt och träffsäkerhet närmar sig originalets, och den något cyniska ”moderniseringen” som ligger bakom Gammal kärlek kostar alltid. Ett tredje exempel slår nog an en sträng hos alla hemmafixande hobbyelektriker: Friskt kopplat, hälften brunnet.

Jag värjer mig emot att använda uttrycket antiordspråk om dessa, eftersom det på intet sätt handlar om någon motsats till ordspråk. Tvärtom så uttrycker modifierade ordspråk sina alldeles egna visdomar, som vid sidan av den dråpliga humorn också har ett eget berättigande. En annan intressant aspekt med denna genre är att alla dessa modifierade ordspråk också kräver att originalordspråket är välkänt i språkgemenskapen – annars skulle uttrycket helt enkelt inte fungera.  Detta gör att också de traditionella ordspråken, genom dessa språkliga lekar, åter aktualiseras och förs vidare.”

De modifierade ordspråken påminner om modifierade idiomatiska uttryck i stil med ”dra alla över en kant”. Det ska ju heta ”dra alla över en kam” som bekant. Det är lite otäckt med en kant i detta sammanhang.

Observatör

(Denna nätdatgbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Bilden är hämtad från Facebookgruppen Nej till engelska namn på grejer som redan heter något på svenska)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anmälan sker via denna sida.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På Lingvistbloggen berättar Hedvig Skirgård:

”Lingolympiaden är en gratis vetenskapsolympiad om språk och logik. I år äger den rum den 18e april mellan 8.00 - 12.00 på Spyken i Lund, Uppsalas Universitet och på vilken gymnasieskola som helst i vårt avlånga land! Det är gratis att delta, alla gymnasieelever eller yngre skolelever kan delta. Lingolympiaden är en spännande och roliga upptäcksfärd in i språkvetenskap, och en av mycket få vetenskapsolympiader inom humaniora. I år äger den internationella tävlingen rum i Mysore i Indien, Sverige kommer representeras av dom elever som kvalificerar sig i denna första nationella runda och sen också vinner den andra mindre rundan.”

Mer om Lingolympiaden här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)