I ett inlägg tidigare i denna nätdagbok berättades om en händelse på Konstfack, då en föreläsare tvingades byta språk från svenska till engelska, eftersom två närvarande studenter inte förstod svenska. De övriga i publiken förstod svenska.

Konsekvensen blev naturligtvis att föreläsaren inte använde sitt bästa språk, att den överväldigande delen av publiken inte lyssnade på sitt bästa språk och att de två studenterna kanske fortfarande inte lyssnade på sitt bästa språk. Dessutom undergrävdes svenskan ställning som användbart språk i alla sammanhang.

Det finns flera lösningar på denna fråga:

1. Om ett tal är kort, kan det hållas parallellt på två språk.  

2. Om de som inte förstår talarens språk är få, kan en tolk/tolkar sitta bredvid den/dem som behöver tolkning och tolka för vederbörande.

3. Simultantolkning eller konsekutivtolkning (se information här) kan användas. Konsekutivtolkning innebär tolkning i efterhand i block ( 5 – 10 minuter) för alla. Nackdel: det förlänger talet. Simultantolkning används i bred skala av EU, FN etcetera.

4. Det finns företag i Sverige som tillhandahåller såväl simultantolkar som tolkningsutrustning (tolkbås, mikrofoner och hörlurar): bl.a Baltic Media eller Språkservice. Jag har ingen uppfattning om vad det kostar.

5. Att dela ut en översatt utskrift av talet till dem som inte förstår talarens språk.

6. Röstöversättningsprogram, som tolkar mellan tal. Redan 2012 demonstrerade Microsoft ett röstöversättningsprogram mellan engelska och kinesiska i Kina. Skype lanserade i samarbete med Microsoft en betaversion av ett översättningsverktyg för talat språk i slutet av 2014. Den senaste nyheten på området är röstöversättningsverktyget Pilot, som tagits fram av Waverly Labs, och som är på väg ut på marknaden. Översättningen sker via en hörsnäcka, som är kopplad till en telefon med bluetooth. Själva översättningen sker med hjälp av en app. Verktyget beskrivs också i denna artikel i Göteborgs-Posten. Verktyget kostar preliminärt 300 dollar. Givetvis kan inget röstöversättningsverktyg ersätta en professionell tolk i fråga om kompetens.

Sedan anser jag naturligtvis att utländska studenter, speciellt de som studerar här på svenska stipendier, ska lära sig svenska så fort som möjligt. När det gäller lärare av utländsk härkomst, som undervisar på engelska (eller annat språk, exempelvis lärare i språk) vid svenska högskolor, har Språkförsvaret drivit linjen att de ska lära sig svenska inom högst två år. I vårt utkast till språklag står det: ”§ 8.6 Undervisande personal skall behärska svenska, engelska eller annat främmande språk. Den som inte behärskar svenska skall lära sig fullgod svenska senast inom två år efter anställningens början.”

Konstfacks lösning är bekväm, d.v.s för Konstfack, kortsiktig och principlös. Man brukar säga att kapaciteten hos talaren sätts ner till 70 procent, om den håller ett tal på ett andraspråk – i det här fallet på engelska i stället för på svenska. Om publiken dessutom inte har engelska som modersmål, sätts deras lyssnarkapacitet också ner till 70 procent. EU:s konferenstolkar föredrar att tolka från olika modersmål i stället för att tolka icke-modersmålstalares engelska, eftersom få talar ett andraspråk lika bra som sitt modersmål.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I och med att Lena Lind Palicki utsetts till ny chef för Språkrådet har det på sistone utbrutit en debatt i massmedierna om distinktionen ”de-dem” ska ersättas av ett enhets-”dom” eller inte. Det är en riktig skendiskussion. ...

Från Arbetarbladet 27 mars      (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

 Lars Anders Johansson har skrivit en mycket intressant betraktelse om språk och klass, utifrån en pågående diskussion om fördelar respektive nackdelar med en ”dom-reform”. (opulens.se/opinion/kronikor/kampanjen-for-en-dom-reform-ar-ett-u...

Pseudonymen Läranna berättade igår på Twitter:   ”På fortbildningen igår fick vi veta att vi lärare ska vara försiktiga med att använda bildspråk i vårt klassrumsspråk eftersom det finns elever som har ’svag koherens'. Man ska säga va...

Söndagens svenskspråkiga sång   Rickard Söderberg - Dagen är nära   Söndagens svenskspråkiga dikt   Näcken   Kvällens gullmoln fästet kransa. Älvorna på ängen dansa, och den bladbekrönta Näcken gigan rör i silverbäcken. Liten p...