Bjuv

Angående artikeln ”Ny giv för att locka investerare till Bjuv”. NST/HD den 9 april.

Ack ja, alla dessa engelska namn i Sverige idag. I samband med den beklagliga förestående nedläggningen av Findus, får Bjuv en samordnare som ska locka företag och investerare till kommunen.

I en HD-intervju med Henrik Fritzon (S), regionstyrelsens ordförande, på Ekonomisidan, framkommer det att ett utvecklingscentrum ska bildas. Namnet på detta centrum blir ”Food valley of Bjuv”. Givetvis på engelska! Det är bara ytterligare ett typiskt engelskt ”slentriannamn” i Sverige idag.

Varför inte ett trevligt svenskt namn eller en fiffig förkortning i stället? Findus är ju ett väldigt bra namn. Varför då inte ha ett lika bra namn på utvecklingscentrum? Kanske kan man hitta ett passande, gångbart internationellt namn på latin? Lite fantasi skadar inte. Dessutom borde Bjuvsborna vara trötta på ordet ”food” i dessa sammanhang.

Ordet förekommer ju i namnet på det engelska investmentbolag Nomad foods, som nu vill lägga ner verksamheten. En fundering: Ligger Bjuv verkligen i en dal/dalgång?

Det är beklagligt att den så kallade engelska sjukan i svenskan breder ut sig mer och mer. Den verkar vara väldigt smittosam. Ibland blir det bara löjligt och fånigt.

Ser fram emot lite mer fantasi vid namngivning av företag och verksamheter i framtiden. Lite finess, tack!

C-G Pernbring

(Insändaren publicerades i Nordvästra Skånes Tidningar/NST/HD den 11/5 2016 – här med skribentens tillåtelse)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I gårdagens Dagens Nyheter skriver Patrik Hadenius angående språkanvändningen under Eurovisionsschlagerfestivalen i Stockholm:

”De senaste dagarna har 42 låtar tävlat i två semifinaler och en final i Eurovision song contest. Vi har fått höra bosniska, franska, grekiska, bulgariska, makedonska, italienska, krimtatariska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska, engelska och engelska.

Av alla låtar som framförts sjöngs 34 helt på engelska, 5 blandat och 3 helt på ett annat språk än engelska.”

I ett tidigare inlägg i denna nätdagbok föreslog C-G Pernbring att tävlingen borde döpas om till ”the English Song Contest” (också förkortat ESC). Ingen dum idé.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Min dotter skulle snacka på Konstfack. Hon måste översätta hela föreläsningen till engelska p g a två (2) utländska studenter.

99,9% av publiken svensktalande.

Numera finns ju teknik för att googleöversätta tal. Nog fan måste det finnas lösningar som befriar oss från denna halvspråkighet.

Stefan Lindgren

P.S Men jag vill gärna lägga till att ett alternativ kan vara att icke-svenskspråkiga får tillgång till en googleöversättning som görs från manus. Den stora fördelen är att föreläsaren kan göra en fullödig framställning på sitt modersmål och slipper göra medvetna/omedvetna begränsningar.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lena Willemark intervjuades härförleden i Dalarnas Tidning om varför hon sjunger på älvdalska.

På frågan ”Vad är det som är så speciellt med älvdalsmål?” svarade hon:

– Det är ett rikt språk av ljud, det är ett rikare språk rent ljudmässigt än svenska. Det är ett bildspråk och det finns ett djup där. Det är outstanding att sjunga på. Jag älskar det språket och det känns väldigt värdefullt att kunna sjunga på.”

Här kan man lyssna på Lena Willemarks ”Blåferdi” (”Den blå färden”).

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Provisa Sverige AB, som är ansvarigt för broschyren Semestertips.)

Hej,

ert sextiosidiga alster Semestertips som delades ut som tidningsbilaga idag innehåller en lång rad av svensk-engelskt mischmasch som ger ett riktigt barnsligt intryck. Skribenten tycks inte ha någon mogen känsla för vare sig svenska eller engelska. Uttryck som ”Best of semester”, Best of Mälardalen”, ”Best of Sommar!”, “Silverskär Islands”, “Action I Västerås”, etc är helt enkelt löjliga. Med detta infantila språk gör man turistlandet Sverige en stor otjänst –som om Sverige och svenska företeelser och förtjänster inte tål att beskrivas med attraktiva ord på svenska. För personer med engelska som huvudspråk men med vissa kunskaper i svenska framstår denna taffligt blandspråkiga trycksak som enbart pinsam. Om man vill vända sig till en uteslutande engelskspråkig intressentkrets, bör man använda sig av engelska språket genom hela texten. I Sverige är svenska huvudspråket och här bör svenska användas. Det är så man slår vakt om det turistmässigt intressanta och säregna med Sverige som besöksland. För internationell marknadsföring av Sverige som ett tilltalande semesterland bör man för övrigt beakta också andra språk än engelska, främst franska, italienska, ryska, tyska, kinesiska och japanska.

Att som i den aktuella i huvudsak svenskspråkiga Semestertips kasta in några opassande ord på engelska gör den sannerligen inte internationell – men det var nog inte avsikten. Jag misstänker att skribenten/marknadsföraren tror att man kan väcka en del tanklös uppmärksamhet med några iögonenfallande ord på engelska som i verkligheten förtar syftet med en turistbroschyr för svenska läsare. Språkligt mischmasch kan ibland vara roligt för sant flerspråkiga människor, men i det här fallet är det enbart tråkigt – och i grunden språkförstörande.

Vänliga hälsningar

Lars Nordberg

12/5 2016

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Ulum Dalskas webbplats)

Häj ą̊ ið! (Hej på er!)

Sommarkursen i älvdalska kommer att hållas vecka 26 (27/6 – 3/7, kl. 8-16) i Kyrkbyn/Älvdalen.

I år kommer Yair Sapir att undervisa. Kursen är ämnad för nybörjare och kommer att omfatta uttal, grundläggande grammatik, textläsning och muntlig kommunikation. Kursen riktar sig till olika målgrupper, t.ex den som inte kan någonting på älvdalska, den som kan tala men vill bli bättre på grammatik eller den som kan grammatiken men vill bli bättre på muntlig kommunikation.

Som kursmaterial kommer Yair att använda delar av kompendiet Introduktion till älvdalska (Nyström & Sapir). Kompendiet innehåller både text- och ljudfiler och kan laddas ner gratis här:

www.hkr.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A807822&dswid=4882

Till samtalsträningen på eftermiddagarna hoppas vi att få hjälp av älvdalingar. Om Bengts hälsa tillåter kommer han att hålla textläsning i Anders Frosts dagbok ett par-tre eftermiddagar för dem som vill. Kursen avslutas med en middag på hotell Älvdalen fredagen den 3/7.

Kursavgiften är 250 kr för Ulum Dalskas medlemmar fram till 1/6,
300 kr för icke-medlemmar fram till 1/6.
350 kr för alla mellan 2/6 och 20/6.

Middagen kostar 150 kr.

Anmälan och betalning sker till Plusgirokonto 64 30 25-0. Glöm inte att skriva ditt namn. Anmäl dig även via mejl till Trapp-Karin (trappkarin@telia.com) och ange ditt namn, adress, telefonnummer och mejladress.

För att överföra pengar från utlandet, använd:
Swift-adress: NDEASESS
IBAN: SE37 3000 0000 0411 4183 2999

Om medlemskap i Ulum Dalska kan du läsa här: www.ulumdalska.se/bli-medlem

Boende kan bokas på Hotell Älvdalen, Tre björnar (vandrarhem) eller Hedgården Bo på Landet (5 km från Älvdalens centrum).

Ni är varmt välkomna att fira midsommar på Rots Skans med oss!

Welkumner jųot i kussn! Welkumner að Övdalim!

Ulum Dalska, Föreningen för älvdalskans bevarande

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt uppgift från twittraren @sweden/Markus har fyra länder, d.v.s Sverige, Danmark, Vitryssland och Azerbajdzjan, inte skickat några artister som sjungit på sina modersmål, till Eurovisionsschlagerfestivalen alltsedan 1999, då språkregeln avskaffades.

Vad har dessa länder annars gemensamt?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel, “Where was human language born?”, från 2011 diskuterar Asya Pereltsvaig Ouentin D. Atkinsons forskningsresultat, som utpekar sydvästra Afrika som det område där det mänskliga språket uppstod:

“Antropologer liksom genetiker tror att moderna människor uppstod i Afrika. Men vad med det mänskliga språket. Uppstod det i Afrika också? ”Föddes” det bara en gång? Och kan vi vara mera precisa om var i Afrika detta kan ha skett?

Quentin D. Atkinson från the University of Auckland i New Zealand tror att han har svaret på dessa frågor. Hans forskning har just blivit publicerad i en artikel i tidskriften Science och har diskuterats i New York Times av Nicholas Wade.

Atkinson, ursprungligen biolog, har tillämpat matematiska metoder som används inom genetiken för att samla in lingvistiska data från 504 språk runtom i världen, och funnit ett enkelt men slående mönster:  Ett språkområde använder färre fonem ju längre de tidiga människorna var tvungna att färdas för att nå dit.”

Eftersom khoisanspråken i sydvästra Afrika, som samtidigt är klickspråk 1), uppvisar de största fonemuppsättningarna bland världens språk (varav några har mer än 100 fonem) placerar Atkinsson det mänskliga språkets uppkomst i sydvästra Afrika.

Men som Asya Pereltsvaig påpekar är mönstret inte alls likformigt. Hawaii befinner sig mycket långt bort från sydvästra Afrika och befolkades så sent som 300.talet e.v.t och språket hawaii har visserligen bara 13 fonem. Men det räcker med att studera denna WALS-karta för att upptäcka att det finns fonem(konsonant-)rika språk utanför Afrika, exempelvis i Kaukasus som lesgiska and kabardinska, några papuanska språk och till och med språk (jaqaru och araona) i Sydamerika, allra längst bort från sydvästra Afrika. Omvänt finns det en del språk i Västafrika, som uppenbart är fonemfattiga – se de mörkblå prickarna på denna karta.

För övrigt är det fullt möjligt att neanderthalarna, som är äldre än homo sapiens, hade ett språk; fler och fler genetiker och lingvister lutar idag åt den åsikten.

Observatör

1) Se också Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Khoisanspr%C3%A5k

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)