Högskolan i Jönköping har bytt namn och kallar sig numera Jönköping University, även på svenska. Anita Hansbo, rektor vid högskolan, kommenterade namnbytet i tidningen Universitetsläraren (februari 2016) och sade att man ”vill ha en enhetlig avsändare både internationellt och nationellt”. Eftersom Högskolan i Jönköping jobbar mycket med internationalisering ”var det självklart att välja det engelska namnet över hela linjen”.

Språkrådet har därför JO-anmält Högskolan i Jönköping: ”När viktiga institutioner i samhället ges namn på engelska istället för på svenska signalerar det att engelska är ett viktigare, och kanske till och med bättre, språk än svenska.”

Språkrådet skriver vidare i debattartikeln, som publicerades igår i Svenska Dagbladet:

”Språkrådet menar, i motsats till högskolans rektor, att namnbytet inte borde ha varit självklart. Beslutet förefaller inte ha föregåtts av ett språkpolitiskt övervägande. Om så hade varit fallet hoppas vi att det självklara valet hade varit att behålla namnet Högskolan i Jönköping och att använda detta svenska namn i svenska sammanhang.

I Sverige har vi sedan 2009 en språklag (SFS 2009:600) som ger svenska språket en särställning som huvudspråk i Sverige, och som anger att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan ”används och utvecklas”. En förutsättning för att svenskan ska kunna utvecklas är naturligtvis att den används. I språklagsutredningen pekas den högre utbildningen i Sverige ut som en sektor där engelska används i stor utsträckning och där vi alltså måste ta stort ansvar för att också svenska används. Varje gång vi avstår från att använda svenska gör vi indirekt en markering av att svenska språket inte riktigt fungerar i det sammanhang som är aktuellt. Den här gången gäller det inte en vetenskaplig text, som ska läsas och diskuteras av internationella forskarkollegor, utan namnet på ett svenskt lärosäte, med uppdrag att bedriva undervisning och forskning i det svenska samhället. Vi menar att det finns starka skäl för Högskolan i Jönköping att använda sitt svenska namn i svenska sammanhang också i fortsättningen.”

Språkrådets initiativ att JO-anmäla Jönköping University är utmärkt och förtjänar allt stöd.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Norska Morgenbladet berättar i en artikel  om SIL Internationals beslut att ge älvdalskan en språkkod. Detta innebar att ett tidigare beslut revs upp. I samband därmed intervjuas också Mats Blakstad, som tog initiativ till den ursprungliga ansökningen till SIL International. Mats Blakstad säger bland annat:

”– ISO har vært raske med å rette opp en feil de selv har gjort. Det kan ikke stilles spesialkrav til anerkjennelse av älvdalsk som ikke stilles til noen andre språk i verden, bare fordi svenske myndigheter ber om det. Jeg synes det er bra at ISO har tatt en slik pragmatisk tilnærming til saken."

Mats Blakstad anser självklart också att svenska myndigheter bör göra en kovändning och erkänna älvdalska som landsdels- eller minoritetsspråk:

” – Jeg tror denne saken kommer til å bli pinligere og pinligere for svenske myndigheter jo lenger den trekker ut. Jeg anbefaler dem å følge i ISO sitt fotspor og gjøre en rask helomvending.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Danska Magasinet Europa publicerade den 9/6 en längre artikel av Olle Josephson apropå den nordiska språkgemenskapen. Han avslutar artikeln med att konstatera:

”Det meste af den svenske befolkning bliver født ind i et flersproget Skandinavien, og som det ofte sker med flersprogethed, er de mest fremherskende sprog i regionen så nært beslægtede, at de kan bruges på kryds og tværs uden egentlig formel indlæring. Det kræver ikke andet end åbenhed og lidt lingvistisk beredskab at møde et næsten identisk sprog. Det skulle da være besynderligt, om ikke den svenske skole var i stand til at give sine elever det.”

Det krävs alltså bara öppenhet och lite lingvistisk beredskap hos svenskar när det gäller att möta danskan och norskan, som är så nära släkt med svenskan.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det första avsnittet av programmet Sommar sänds med start strax efter midnatt natten till lördagen den 25 juni med heavy metal-trummisen Lars Ulrich. Efter 35 år i USA pratar Lars hellre engelska än sitt modersmål  danska. Sveriges Radio sänder hela programmet på engelska.

På något vis känns det som om överträdelserna av språklagen blir allt vanligare. Man blir allt mer nonchalant.

Jonas

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en insändare i Smålandsposten den 9 juni skriver Robert Owen, som har engelska som modersmål och som tillägnat sig svenskan i vuxen ålder:

”Är det meningen att vi ska uppfatta att Elin Wägner är arg eller att hon bara urinerar med Växjökonstverket Pissed Elin? Om bland annat detta tycks debatten ha handlat på senare tid. För egen del uppfattade jag verkets namn som någonting helt annat när jag första gången läste om det: Asfulla Elin.

Pissed i modern, vardaglig engelska har nämligen som adjektivattribut oftas betydelsen kraftigt berusad. För engelsktalande skulle statyn kanske snarare heta Pissing Elin om det är så att det handlar om att hon kissar, eller Pissed-off Elin om hon är upprörd.”

Dessvärre verkar den läsvärda insändaren inte ligga ute på nätet.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej Språkförsvaret!

Igår gick jag förbi Historiska muséet och såg reklam för en utställning om vikingar på engelska och då trodde jag att den stod på svenska på andra sidan reklampelaren, men ack nej, även där var det engelsk text. Hur tänker Historiska muséet?

Med vänlig hälsning

Gunnar Liljefors

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I måndags intervjuades Yair Sapir av BBC om älvdalskan. Se:

http://www.bbc.co.uk/programmes/p03xnlh1 (24 minuter in på programmet).

Det skedde med anledning av att älvdalskan erhållit en internationell språkkod.

(Denna nätdagbok mär knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag blir arg och less på alla svenska sångare och sångerskor med sitt eviga engelska, engelska och engelska. Men så kommer denna Håkan Hellström och trollbinder publiken genom att sjunga på svenska! Undrens tid är tydligen inte förbi. Han torde väl vara Sveriges hetaste artist just nu. Förutom alla inkomster från bl. a. Ullevikonserten borde han få Språkpriset.

Ulf Parde

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)