Alla inlägg under juni 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 juni 2016 12:00

Rickard Swartz skriver om denna fråga i sin artikel ”Äran och hjältarnas språk” i Dagens Nyheter i lördags:

 

”Och ändå är det något som inte är som förr och det tog mig tid att upptäcka vad det var. Det handlar om hur Stockholm uttrycker sig i skrift: i skyltar, i sin ljusreklam eller affischering. Det svenska språket är borta. Det har nästan utplånats. Eller borde jag skriva förträngts? Jag ser ut från bussen och häpnar över vad jag ser och läser.


Håll i er nu! Barristaan, Treat, Sandys Fridays, Bull & Bear, Lagerhaus, Coop (låt vara med Konsum på sladden), Hair Style Education, Zara Home, Subito, Love all. Serve all, Brot, La Taberna, Harlyday, Café Nestro, Pub the Doors, Caffè Bar Cucina, Berg Gallery, Nice frozen Cocktail, Nikon, Peak Performance, Savanahs, Coffehouse by George, plötsligt en språklig hybrid som Lilla Garden (indisk restaurang) eller rena mystifikationer som Via Vai, Go Choo eller Nam Kang.


Jag skulle kunna fortsätta länge till, ett och annat har jag dessutom kanske inte återgivit helt korrekt, men en anständig tidning ägnar sig inte åt textreklam. Slående är att Wasa Rör AB, Herrekipering, Tehuset Java eller Dahlbergs Bilskola 80 år (dessa 80 år – i många år – som neonreklam) framstår som språkliga artefakter från en annan tid. Men i vår verkar det inte längre finnas någon plats för det språk i vilket de hör hemma.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 5 juni 2016 08:00

Ovanstående uppmaning riktade vår systerorganisation i Tyskland - VDS (Verein deutsche Sprache) - till etablissemanget på sin kongress i Bremerhaven nyligen.


"Det under århundraden framväxta tyska språket löper en avsevärd risk att utsättas för ideologiskt motiverade manipulationer. I likhet med vad som skedde under de båda tyska diktaturregimerna under nittonhundratalet försöker man även idag att förändra vårt språk i syfte att nå samhällspolitiska mål, denna gång under föregivande av "politisk korrekthet", "könsrättvisa" eller "genusorienterad mittfåra". Dit hör det systematiska förnekandet av skillnaden mellan biologiskt och grammatiskt kön och strävan att påtvinga språket en könsneutral framtoning.

 

Det krampaktiga undvikandet av grammatiskt manliga begrepp, det "genus collectivum" som sedan årtusenden omfattar alla människor i samtliga indoeuropeiska språk, lemlästar språket, förstör dess rytm, berövar det dess skönhet. elegans och begriplighet. Språket reduceras till att bli ett verktyg för ideologer som inte ens gör halt inför omskrivning av klassisk litteratur.

 

I överensstämmelse med beslutet i förbundsdagen av den 26.3.1998 (Språket tillhör folket) uppmanar därför de i Bremerhaven församlade VDS-delegaterna  alla vänner till det tyska språket, inom kultur och vetenskap, inom näringsliv och samhälle samt inom alla politiska utskott att på det bestämdaste motsätta sig detta missbruk och denna misshandel av vårt språk. Vi betraktar dessa påtvingade, föregivet "könsrättvisa" användningsformer som en sorts "språkpolis", ett förmynderi som är oförenligt med den i grundlagen garanterade rätten till fri personlighetsutveckling.

 

Varje medlem i den tyska språkgemenskapen har samma rätt att fritt bruka vårt språk, och denna rätt är inte förhandlingsbar.

 

Bremerhaven den 28 maj 2016"

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 


Språkrådets omvärldsrapport behandlar älvdalskan på inte mindre än två sidor (sid. 19 - 20). Det är ytterligare en bekräftelse på att frågan om älvdalskans status, språk eller dialekt, väcker debatt. Nedan återges dessa två sidor; viss mindre redigering har gjorts:


2.5 Älvdalskan


De senaste åren har älvdalskan uppmärksammats allt mer – både av representanter för älvdalsktalande och periodvis i medier. Det ökade intresset för älvdalskans bevarande har synts inte minst på sociala medier. Det finns idag flera Facebook-grupper för älvdalskans bevarande, varav den största har över 3 000 medlemmar (våren 2016). Under 2010 och 2011 kom två avhandlingar om älvdalskan (Gorbacz 2010, Melerska 2011).


Den första stora konferensen om älvdalska hölls i Älvdalen 2004 och anordnades av föreningen Ulum dalska, den centrala organisationen för älvdalskans bevarande. Konferensen var ett samarbete mellan Institutionen för nordiska språk, dåvarande Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) och Ulum Dalska och hölls bland annat för att markera 20-årsjubileumet för Ulum Dalska. En andra konferens hölls 2008 – också den i Älvdalen och med Ulum dalska som en av huvudarrangörerna. Den senare konferensen lyfte också frågor med mer språkpolitiskt innehåll – t.ex möjligheten att göra älvdalska till ett nationellt minoritetsspråk.


Under 2015 har älvdalskan fått förnyad aktualitet. I och med att prins Carl Philip i juni 2015 gifte sig med Sofia Hellqvist, som kommer från Älvdalen, fick älvdalskan en del uppmärksamhet i media. Det skrevs artiklar om bygden och om älvdalskan, både i svenska och utländska medier (se bl.a the Guardian 2015 och the Conversation 2015). I maj 2015 hölls en internationell konferens i Köpenhamn, arrangerad av Köpenhamns universitet, universitetet i Tromsö och Högskolan i Kristianstad.


Nätverket Språkförsvaret gick i augusti 2015 ut med ett pressmeddelande där man uttalade sitt stöd för att älvdalska ska få status som nationellt minoritetsspråk (Språkförsvaret 2015). I samband med det publicerade man en debattartikel i tidningen Kulturen och i Dalarnas tidningar med samma budskap. Under 2015 lades två riksdagsmotioner (2015/16:3243 Miljöpartiet, 2015/16:2544 Sverigedemokraterna) med en uppmaning till regeringen om att utreda möjligheterna att erkänna älvdalskan som ett nationellt minoritetsspråk. (16) Under 2015 lämnades också en ansökan in till ISO (internationella standardiseringsorganisationen) om att få älvdalskan registrerad som ett eget språk (Blakestad 2015). Ansökan gjordes av en älvdalsaktivist, med stöd av en grupp skandinaviska språkvetare. Begäran avslogs dock (Institutet för språk och folkminnen 2015A).


I Europarådets granskning av Sveriges efterlevnad av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, har frågan om älvdalskans status tagits upp vid ett flertal tillfällen. Första gången frågan lyftes i granskningsförfarandet var i Europarådets expertkommitténs rapport 2006.(17) Kommittén hade under granskningsprocessen träffat representanter för älvdalsktalare som påpekade att älvdalskan är starkt hotad. Kommittén menade att regeringen bör utreda frågan om älvdalskan närmare.


Under den tredje granskningscykeln träffade expertkommittén återigen företrädare för älvdalskan och i kommitténs nästföljande rapport 2008 uppmanade man regeringen att klargöra älvdalskans status, dvs. om älvdalska ska betraktas som ett språk eller som en dialekt.


Den svenska regeringens fjärde rapport kom 2010. Där hänvisade Sverige till det ställningstagande som gjordes i förarbetena till minoritetsreformen (prop. 2008/09:158): att älvdalskan ska betraktas som en svensk dialekt. Regeringen skrev också att man med tanke på den nya minoritetsspråksreformen ville inrikta de språkpolitiska åtgärderna mot de fem nationella minoritetsspråken.


I de efterföljande rekommendationerna från expertkommittén menar man dock att regeringen bör, på vetenskaplig grund, ta ställning till om älvdalska ska betraktas som en dialekt av svenskan eller som ett eget språk (och därmed kunna komma i fråga som ett nytt nationellt minoritetsspråk). Inför regeringens femte rapport till Europarådet, som lades fram 2013, hölls ett möte med företrädare för älvdalska och språkvetare. Utifrån mötet, och en genomgång av de tidigare omdömen som fanns tillgängliga om älvdalska, gjorde regeringen bedömningen att älvdalskan ska betraktas som en dialekt och att den av bland annat det skälet inte bör få status som ett nationellt minoritetsspråk. I rapporten till Europarådet skriver den svenska regeringen att:


Sammantaget finner regeringen ingen anledning att ompröva sitt tidigare ställningstagande gällande älvdalskan. Som har nämnts i föregående rapport anser regeringen dock att det finns ett stort värde i att älvdalskan bevaras som en del av det svenska kulturarvet och att det är önskvärt att älvdalskan förs vidare till nya generationer (Sveriges rapport till Europarådet 2013, s.16)


Sammantaget finner regeringen ingen anledning att ompröva sitt tidigare ställningstagande gällande älvdalskan. Som har nämnts i föregående rapport anser regeringen dock att det finns ett stort värde i att älvdalskan bevaras som en del av det svenska kulturarvet och att det är önskvärt att älvdalskan förs vidare till nya generationer (Sveriges rapport till Europarådet 2013, s.16)


Man listar också några huvudsakliga invändningar mot att älvdalskan skulle få status som nationellt minoritetspåk i enlighet med den europeiska stadgan och anger två huvudskäl till det. Det ena är att det idag finns så många som 12 varieteter av älvdalska. En standardisering, som troligtvis skulle bli följden av upphöjandet till nationellt minoritetsspråk, skulle riskera att skada den språkliga mångfalden i Älvdalen. Det andra skälet uppges vara att ett erkännande av älvdalskan kan leda till liknande krav från representanter av andra dialekter och syftet med den europeiska stadgan skulle därmed undergrävas. I expertkommitténs svar som kom 2015 påpekar man återigen att det råder delade meningar om älvdalskans status (som språk eller dialekt) men skriver att "allt fler lingvister menar att älvdalskan borde betraktas som ett språk" (Europarådet 2015). Nästa rapport från den svenska regeringen ska lämnas till Europarådet i juni 2016.


(16) Tidigare motioner har lämnats in 2006, 2009 och 2011 av en enskild ledamot i Centerpartiet.

(17) Expertkommitténs rapport innehöll rekommendationer inför regeringens andra rapport, som lades fram 2007.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 juni 2016 09:00


I artikeln ”Bildningens bro på väg att brista” av Johan Östling i Svenska Dagbladet den 31/5 2016 skriver han bland annat:


”Under 2000-talet har en allt större grupp svenska forskare strävat efter att författa sina vägande bidrag i form av engelskspråkiga artiklar och publicera dem i anglosaxiska facktidskrifter. Denna generella tendens är mest markant inom samhällsvetenskaperna, men liknande förskjutningar finns även inom humaniora.

Bakom dessa nya publiceringsmönster finns flera sammanvävda processer. En faktor av fundamental betydelse är de ökade kraven på mätbara resultat. En annan viktig kraft är viljan till större internationalisering, en i grunden vällovlig önskan att bryta den nationella isoleringen. Ytterligare en betydelsefull omständighet är den fortskridande specialiseringen av vetenskapen. I det belöningssystem som har vuxit fram, modellerat på naturvetenskapernas logik, är det nödvändigt att publicera mycket och sätta bibliometriska avtryck, allra helst i form av frekventa citeringar.


Än så länge finns det en betydande spännvidd mellan ämnen, lärosäten och länder ifråga om hur utslagsgivande de bibliometriska metoderna är för fördelning av forskningsmedel och tillsättning av tjänster. Men kritiska observatörer framhäver att denna typ av mekanismer driver beteenden i en viss riktning oavsett deras faktiska betydelse.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 3 juni 2016 15:00

(Texten hämtad från SVT Text fredag 03 jun 2016
  

”Älvdalskan klassat som språk         
                                       
Länge har älvdalingarna och vissa  språkvetare kämpat för att älvdalskan ska klassas som ett eget språk. Nu tycks de ha sitt mål.                
                                       
Det är den internationella  organisationen SIL International, med  säte i USA, som slår fast att älvdalskan är ett språk och ingen dialekt.                             
                                       
Organisationen kallar sig opolitisk och drivs av språkvetare.  

          

Älvdalskan är inte erkänd som minoritetsspråk i Sverige.”     


Även P4 Dalarna liksom SVT Nyheter Dalarna berättar om beslutet. SVT:s Kulturnyheter hade också ett kort nyhetsinslag idag.


Observatör     


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)    

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 juni 2016 12:00

(Pressmeddelande 2/6 2016)


Älvdalskan får en egen ISO-språkkod!


SIL International, som står bakom Etnologue, har skapat en internationell språkkod (ovd) för älvdalskan. Detta är en stor dag för älvdalskan och bereder marken för ett erkännande av älvdalskan som landsdels- eller minoritetsspråk i Sverige. Ett sådant beslut kan dock bara fattas av Sveriges riksdag.


SIL Internationals officiella dokumentation är mycket omfattande och finns här. Läs mer om älvdalskan på Ulum Dalskas (Föreningen för älvdalskans bevarande) webbplats eller i denna  sektion på Språkförsvarets webbplats.

 

Språkförsvarets styrelse

 

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/


E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

           sprakforsvaret@yahoo.se

           info@språkförsvaret.se (kan bara nås av vissa e-postprogram)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 juni 2016 09:15

I ett föregående inlägg rapporterades om utgivningen av ”Tänkta termer – Terminologihänsyn i ett nordiskt perspektiv”.  Här följer ett utdrag från förordet:

 

”Denna bok handlar om terminologiarbetets roll i samhället. Terminologiska frågeställningar ur flera olika synvinklar och i olika omfattning är viktiga för många idag. Den nordiska dimensionen är en ledande tråd i utarbetningen av boken som avser att vara ett bidrag till diskussionen om terminologiarbete och terminologins betydelse i Norden. I Norden har det praktiska terminologiarbetet och medvetenheten om terminologins betydelse redan länge spelat en viktig roll i samhället. För att kunna försvara och säkerställa de egna språkens status i en internationell referensram har de nordiska länderna under en längre tid satsat på terminologiarbete. Detta arbete blir ännu viktigare i framtiden då de språkpolitiska besluten avgör hur vi nordbor motarbetar domänförlust – inte minst genom att vi satsar på våra fackspråk (vår fetstil).

 

Det kunnande som finns inom terminologins område i Norden gav idén om ett samarbetsprojekt. Även om de nationella terminologicentralerna i Norden har arbetat framgångsrikt med terminologi ända sedan 1940-talet är medvetenheten om terminologiarbetets fördelar fortfarande begränsad i företag, på myndigheter och inom utbildningssektorn. Denna bok sammanfattar och presenterar fördelarna med terminologiarbete genom konkreta exempel från nordiska kontexter i en europeisk referensram. Skribenterna i boken verkar aktivt inom området terminologi och de representerar språkvårdsinstanser, terminologicentraler, universitet och forskningsinstitut samt företag. Initiativet till denna bok togs på Nordterm-konferensen (1) i Stockholm sommaren 2013. Boken samlar det gemensamma kunnandet och är ett uttryck för det långvariga samarbete mellan nordiska organisationer som har intresse för terminologiarbete, terminologiutbildning och terminologiforskning. Samverkan inom Nordterm kännetecknas av flerspråkighet, vilket också syns i boken. Språket i artikeln har författarna fått välja själva. De olika valen återspeglar det flexibla språkbruket inom Nordterm – i en av artiklarna används både svenska och engelska, medan resten av de 11 artiklarna är skrivna på danska, finska, engelska, norska och svenska. ”

 

Se vidare hela förordet!

 

(1)  http://www.nordterm.net/

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Man kan tycka vad man vill om utseendet på det föreslagna Nobelcentret (och om det tycker jag inte), men att uttrycka sig som Carl XVI Gustaf gör i sammanhanget bör ge upphov till skrämselhicka hos dem som värnar om det svenska språket.


Herr Bernadotte Sr tycker nämligen att man kan "downsiza" byggnaden! Visserligen är han i gott sällskap t o m i den egna familjen - den allra förste i dynastin Bernadotte lärde sig aldrig svenska - men då kunde han väl åtminstone ha dragit till med "diminuera" istället, för att komma sitt ursprung närmare (OBS! Ironi).


Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30
<<< Juni 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se