Direktlänk till inlägg 28 oktober 2016

Lars Steensland: Inledning på mötet "Älvdalskan - Nordens glömda språk!" 26 oktober

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 oktober 2016 20:21

Inledning


Oll fuost fǫr ig luv saj åv fer ið at eð ir it inggų tşekklist, dar an edd bellt bukk åv iegenskapär fer iet mǫl fer tä avdşärå, ukadier eð-dar mǫleð ir iet språk eld įe dialekt.

 

Med andra ord: Först måste konstateras att det inte existerar någon allmängiltig, objektiv och allmänt accepterad metod för att avgöra vad som är ett språk och vad som är en dialekt. Och ändå finns det språk och dialekter. Så hur har man gjort dessa klassificeringar? – Om man ser på exempel runt om i världen, upptäcker man snart att det inte finns någon kon­sekvens i bedömningen, åtminstone inte om man ser på det med en språkmans ögon. I ett land kan det finnas tungomål som är oerhört olika varandra, men som ändå betraktas som varianter av samma språk. På ett annat håll i världen kan det finnas två tungomål som är varandra nästan löjligt lika, men som ändå betraktas som två olika språk. Det är uppenbart att indelningar i språk och dialekt inte bara sker efter språkliga kriterier, utan politik, geografi och andra faktorer spelar också roll. Det finns också en tydlig tendens att besläktade tungo­mål inom ett land gärna betraktas som varianter av ett och samma språk, medan besläktade tungomål som talas i olika länder gärna betraktas som olika språk – och detta även om de språkliga förhållandena talar för något annat.


Om varken teorin eller praktiken ger någon tydlig vägledning, finns det anledning fundera över hur indelningar i språk och dialekt borde göras utifrån språkliga kriterier. Hela problem­komplexet bygger på en föreställning om likhet och olikhet. Det framgår, om inte annat, av följande: Om två tungomål inte liknar varandra över huvud taget, dvs. de uppvisar 0% på en likhetsskala, då har vi att göra med två olika språk. Och om två tungomål är varandra lika i alla avseenden, dvs. de uppvisar 100% på likhetsskalan, då har vi att göra med samma språk – eller samma dialekt. Så långt torde alla förnuftiga bedömare vara överens. Detta är natur­ligtvis trivialt. Men låt oss vara lite djärvare och hugga till med, låt oss säga, 92%. När det gäller två tungomål som liknar varandra till 92%, skulle de nog av många – men långt ifrån alla – bedömas vara två varianter av i grunden ett och samma språk. Det skulle kunna röra sig om två dialekter av ett språk, eller om ett standardspråk och en med detta besläktad dialekt. Men sedan är det slut på samsynen. Flyttar man sig längre in från utkanterna på lik­hetsskalan, blir samstämmigheten i bedömningarna allt mindre.


Innan vi går vidare, måste vi göra klart för oss vad vi menar med likhet. Är det att tungo­målen låter lika? – att de ser lika ut när man skriver dem? – att de har likadan grammatik? – att orden i tungomålen liknar varandra? – eller vad menar vi? – Ett intressant mått på likhet, som ofta nämns just i sådana här diskussioner, är förståelighet. Man brukar säga att om två personer talar med varandra och använder sina respektive tungomål och de inte förstår var­andra, då talar de olika språk. Det verkar ju rimligt. – Men stopp lite! Det kan ibland vara så att två andra personer som talar samma två tungomål som i det nyssnämnda fallet faktiskt förstår en hel del av vad som sägs. Hur kan det komma sig?


Förståelighet mellan två tungomål är inte en konstant, inte ett fixt värde, utan den varierar från person till person, från situation till situation. Så har t ex en person med bred språklig erfarenhet ofta större chans att förstå ett för honom nytt tungomål än en person som saknar denna erfarenhet. Vidare är det ett välkänt faktum att det är mycket lättare att förstå ett annat tungomål om man vet vad den andre talar om och man väl känner till temat i fråga. Och för det tredje: en person som är starkt motiverad att förstå har naturligtvis större chanser att lyckas med detta än en person för vilken det inte spelar så stor roll. – Så även om ömsesidig förståelighet är ett relevant mått på tungomåls närhet, är det nästan omöjligt att använda den som ett kriterium vid en seriös bedömning av huruvida två tungomål ska betraktas som två olika språk eller som två varianter av samma språk.


Men hur gör man då? – Ja, min syn på saken är följande: Språk är system för kommuni­ka­tion. Varje språksystem är uppbyggt av flera delsystem. Det finns alltid ett ljudsystem, det finns oftast ett ordbildningssystem, det finns i många fall ett ordböjningssystem, det finns ett meningsbyggnadssystem osv. Min uppfattning som lingvist är att om två tungomål upp­visar flera betydande skillnader i hur systemen är uppbyggda och fungerar, då finns det anledning att se dem som två olika språk. Då blir det mindre viktigt hur lika eller olika de låter, eller om den ömsesidiga förståelsen är god, dålig eller usel, eller hur många ord tungo­målen har gemensamt osv. De viktiga blir i stället om tungomålen skiljer sig tydligt i struk­turellt hänseende, dvs. om de har flera stora skillnader i delsystemens uppbyggnad och/eller funktion. Eftersom älvdalskan uppvisar flera stora systemskillnader i jämförelse med svenskan, är älvdalskan ett annat språk än svenskan.


Ett litet exempel är följande: I svenskan kan man vid högtidliga tillfällen använda konjunktiv och säga


1. ’Om jag ginge till affären nu, finge jag nog ont i magen.’

Till vardags skulle man nog hellre säga:

2. ’Om jag gick till affären nu, fick jag nog ont i magen.’

Men man skulle också kunna säga:

3. ’Om jag skulle gå till affären nu, skulle jag nog ont i magen.’

Vi har alltså i svenskan hela tre modeller, tre system, för att uttrycka hypotetiska fall av detta slag. Men ingen av dessa tre modeller fungerar i älvdalskan! (Några former ginge och finge finns över huvud taget inte i älvdalskan.) I stället har man en fjärde, alldeles egen modell:

Um ig edd gaið daiti buðę nų, edd ig naug faið sårkwiðn.

Skulle man överföra det ordagrant till svenska, bleve (!) det något i stil med:

’Om jag hädde (jämför tyskans hätte) gått till affären nu, hädde jag nog fått ont i magen.’

En sådan konstruktion är ju helt omöjlig i svenskan.


Detta lilla exempel räcker naturligtvis inte för att bevisa att älvdalskan är ett annat språk än svenskan. Men förekomsten av denna typ av systemskillnader är viktig. Och system­skill­naderna mellan älvdalskan och svenskan är alltså så många och så stora, att det för mig inte är någon som helst tvekan om att älvdalskan är ett annat språksystem, ett annat språk än svenskan.


Dixi.

 

Lars Steensland

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 jan 14:34

Lenita Jällhage skriver i Läraren den 14 januari inledningsvis:   ”På sociala medier har lärare börjat diskutera fenomenet att barn, i allt lägre åldrar, byter ut svenskan och/eller ett annat modersmål mot engelska när de pratar med sina ka...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 jan 08:00

Henrik Nilsson  skriver på Språkförsvarets vänner på Facebook:   ”Läste en rapport från Statens medieråd om ’sharenting’ (från eng. share/sharing + parenting), dvs. fenomenet att vårdnadshavare lägger upp material om barn på soc...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 jan 15:52

Susanne Nyström skriver i Dagens Nyheter:   ”Men tyvärr levererar Ulf Kristerssons parti mest tomma slagord (i skolfrågan – vår anm.) , vilket märktes i veckan både i årets första partiledardebatt och i en debattartikel i Expressen (1...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 jan 12:00


Engelskan tar över enligt den kokta grodans princip   På en jätteskylt i Slussens tunnelbanestation i Stockholm ställs frågan ”SPRIDS DINA NUDES?”. Varför används det engelska ordet ”nudes” här och inte det svenska ordet &...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 jan 08:00

(Brev till Språkförsvaret)   Hej!   Jag heter Stjepan och jag står bakom idén och utvecklingen av en ny svensk online ordbok som heter Vokabel.se.   För några år sedan flyttade jag till Sverige för att bo och arbeta här och var det såkl...

Presentation

Omröstning

Vilket är det lämpligaste ersättningsordet för ”hashtag”?
 Fyrkant
 Tagg
 Brädgård
 Fyrkantstagg
 Ämnestagg
 Gärdesgård (järsgård)
 Ämnesknagg
 Staket
 Kodruta
 Ämnesord
 Sågverk
 Flaggtagg
 Medietagg

Fråga mig

136 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29
30
31
<<< Oktober 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se