Direktlänk till inlägg 28 oktober 2016

Per-Åke Lindblom: Inledning på mötet "Älvdalskan - Nordens glömda språk!" den 26 oktober

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 oktober 2016 20:28

Varför stödjer Språkförsvaret kravet att älvdalskan ska erkännas som ett landsdels- eller minoritetsspråk i Sverige? Språkförsvaret har ju snarast gjort sig känt för att vilja försvara svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion. Men detta är bara vårt första ben. De andra benen innebär att vi förordar mellannordisk språkförståelse och mångspråkighet. Mångspråkigheten utgår från att varje språk har ett egenvärde och att följaktligen minoritets- och hemspråk ska respekteras.


Älvdalska är ett minoritetsspråk utan legal status i Sverige. Alltsedan 2006 har Språkförsvaret placerat in artiklar om älvdalskan i sektionen ”Minoritetsspråk i Sverige och Norden” på vår webbplats. Men först efter den uppmärksammade internationella konferensen om älvdalskan i Köpenhamn maj 2015, ansåg vi att det var läge att agera mer offensivt till förmån för älvdalskan.


Språkförsvaret delar helt Yair Sapirs, Lars Steenslands och andra lingvisters bedömning att älvdalskan är ett eget språk. Vi stödjer helt älvdalingarnas och Ulum Dalskas uppfattning att älvdalska är eget språk. Älvdalskans ljudsystem, grammatik, syntax och ordförråd skiljer sig radikalt från rikssvenskans: i princip skiljer sig älvdalskan lika mycket från rikssvenskan som isländskan och färöiskan.


Varför vill då inte centralmakten erkänna älvdalskan som ett eget språk?


Det viktigaste skälet som framskymtar då och då är rädslan för dominoeffekter, att en rad folkmål ska ställa sig i kö för att bli erkända. Dessa farhågor är överdrivna. De flesta dialekter i Sverige och övriga Norden är övergångsdialekter; de unika språkvarieteterna talas i utkanterna av det fornnordiska språkområdet. Samtidigt borde den svenska centralmakten ha en viss toleransnivå. Den italienska regeringen har till exempel erkänt inte mindre än sju minoritetsspråk, d.v.s frankoprovensalska, franska, friuliska, katalanska, ladinska, occitanska och sardiska, som liksom italienskan utgår från latinet.


Argumenten mot älvdalskan är ofta krystade. Det sägs att nästan alla språkdrag i älvdalskan kan återfinnas i andra svenska folkmål. Men samtliga särdrag i älvdalskan återfinns inte i någon annan språkvarietet i Sverige och vissa särdrag som nasala vokaler återfinns inte ens i isländskan. Centralmaktens företrädare driver linjen att hellre än att åtminstone rädda en unik språkvarietet är man beredd att offra alla; ett slags folkmålens Jantelag. Vissa företrädare för centralmakten kritiserar försöken att ge älvdalskan en enhetlig ortografi, eftersom detta skulle drabba de elva bydialekterna inom Älvdalen. Men detta argument riktar sig egentligen mot all standardisering av ett språk! Borde riksvenskans successiva utveckling fr.o.m Gustav Vasas bibel 1526, vilken inledde utjämningen av dialekterna, göras ogjord? Det anförs också att älvdalskans förespråkare håller sig med flera konkurrerande ortografier, läs: de kan inte ens enas. Men säg det skriftspråk där alla från första början – och sedan framgent - har varit överens om hur det ska stavas! Det enda sättet att förhindra allt petande i ett språks ortografi är att betrakta skriftspråket som heligt. För övrigt kan man leva med två konkurrerande skriftspråk som norrmännen gjort sedan 1885. Det är dock en avgjord fördel att älvdalskan även besitter ett skriftspråk, eftersom ett skriftspråk fungerar som en krockkudde gentemot språkliga förändringar.


Älvdalskan uppfyller kravet i den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, nämligen att det ”av hävd använts i ett visst territorium inom en stat av medborgare i den staten, som utgör en grupp, som till antalet är mindre än resten av befolkningen i den staten, och som är annorlunda än det eller de officiella språken i den staten.”


Vissa forskare menar att älvdalskan började gå sin egen väg på 800-talet. Under alla förhållanden konstaterade besökare till Älvdalen, som inte stammade från området ovan Siljan, redan på 1600-talet att det inte gick att förstå älvdalskan.


Älvdalskan är en unik kulturskatt. Vi menar att man måste verka för att älvdalskan blir erkänt som landsdels- eller minoritetsspråk! Stöd den pågående namninsamlingen ”Rädda älvdalskan!”

 

Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok äör knuten till nätverket Språkförsvaret)


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 okt 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Clas Göran Hederström - Det börjar verka kärlek banne mig   Söndagens svenskspråkiga dikt   Sådan är kärleken   Den kommer fågelvägen, och vi förstår, att vi har inget val. Vi måste ta emot den ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 okt 15:13


...när det gäller att sätta P för fånig och onödig engelska!   Det gjorde jag själv senast i förrgår, då jag vid en återvinningsstation valde klädinsamlingskärlet på bilden istället för det andra som fanns, märkt "Human Bridge".       Äv...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 23 okt 21:35

Detta är en kommentar till Per-Owe Albinssons inlägg ”Svenskan måste vara det viktigaste språket i Sverige för alla” från den 21/10 2020. Han skriver inledningsvis:   ”Märk väl: Det jag ville förmedla med mitt tidigare inlägg i ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 22 okt 08:00

I dag, den 21 oktober 2020, publicerar Spaniens största dagstidning El País en artikel med rubriken ”20 anglicismos nuevos cada día”. Den refererar till den forskning som bedrivs av Elena Álvarez Mellado vid University of Southern Califor...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 21 okt 21:28

Ur dagens GP!   Kommentar:   Märk väl: Det jag ville förmedla med mitt tidigare inlägg i debatten är att svenska måste vara det v i k t i g a s t e språket i Sverige för alla - såväl infödda som invandrade. Viktigare än såväl den förrädiska e...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29
30
31
<<< Oktober 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se