Lars-Gunnar Andersson, professor i svenska och som regelbundet skriver i Göteborg- Postens språkspalt, ger sig in i diskussionen angående förslaget att slopa distinktionen  mellan ”de” och ”dem” i skriftspråket. Han skriver i en artikel den 29 oktober:

”Men vad är det man är för eller emot? Och vem bestämmer? Den som vill kan ju skriva dom. De som inte vill fortsätter skriva de och dem. En del skriver si, andra skriver så – vi kan vara vänner ändå.

I privata sammanhang är valet mitt eget. I offentliga sammanhang är det annorlunda.

Den viktiga poängen är att det är de som behärskar skriftspråket som ska börja skriva dom, om nu någon ska börja. Det är journalister och författare som ska börja, inte eleverna. Argumentet för detta är givet.

Språket är en gruppmarkör. Vi kan använda språket för att skilja den egna gruppen från de andra, vännerna från fienderna, de bildade från de obildade. Ett bra exempel presenteras i Gamla testamentet (Domarboken 12: 5–6). Där gällde det hur ordet schibbolet uttalades.

Skolan kan inte gå i täten för en sådan här språkförändring. Så länge det offentliga språket upprätthåller distinktionen mellan de och dem, är det lärarnas skyldighet att förklara den här skillnaden för eleverna. Kan de lära sig distinktionen vi/oss på svenska och they/them på engelska, kan de lära sig de/dem också.”

(Den här nätdagboken är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...