Alla inlägg under oktober 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 oktober 2016 20:52

 

En medlem i Språkförsvaret berättar att han häromdagen


"letade efter ansiktsvatten (se högra flaskan på bilden), då mitt hade tagit slut. Hur jag än letade så gick jag bet och frågade butiksbiträdet. Hon plockade då fram den nya förpackningen (se den vänstra flaskan) och förklarade att det här var ”tonern” numera. Fullständigt obegripligt. Jag var på vippen att ge tusan i att köpa produkten och hade aldrig hittat den om jag inte hade fått hjälp.


Inte ett ord på svenska på hela framsidan. Nåväl, normal heter det väl även på svenska.


Jag antar, utan att veta, att ACO agerar likadant beträffande sina övriga produkter i sitt sortiment."


Samtidigt nominerade samme medlem ACO Hud Nordic AB, d v s det som en gång väl var allas vårt Apoteksbolaget, till Årets anglofån.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 oktober 2016 13:16

På den här sidan kan man slumpa fram ord på älvdalska med svensk översättning.  Vem som helst kan se hur olikt det älvdalska ordförrådet är det rikssvenska. Min personliga favorit är tungel måne. En annan är brinde - älg.


Wiktionary anger:


"Av fornsvenska tungel (”himlakropp”), av fornnordiska tungl (”måne”), av urgermanska *tungl-, av ovisst ursprung. Besläktat med isländska tungl, gotiska tuggl (”stjärna”), fornsaxiska tungal, fornhögtyska zungal och fornengelska tungol.


Det är möjligt att benämningen fortlever i ortnamnet Tungelsta.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 oktober 2016 08:00

Igår kl. 15.00 hade 1312 personer undertecknat namninsamlingen "Rädda älvdalskan!". Men dessutom har det cirkulerat insamlingslistor i Älvdalen, vilka undertecknats av 1500 personer, enligt rapport. Det betyder att chansen är stor att namninsamlingen kommer att undertecknats av minst 3000 personer, vilket också var målet. Alla undertecknare därutöver är en bonus. Namninsamlingen pågår till den 31 december.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 oktober 2016 18:47

Sedan 2014 har Språkförsvaret delat ut två priser.


Det ena priset, ”Årets anglofån”, är ett negativpris. Det är meningen att mottagaren ska skämmas över detta pris. Det bör framför allt ges till myndigheter, företag och organisationer som använder engelska i stället för svenska på ett iögonfallande sätt.


Det andra priset, ”Språkförsvarets pris”, bör främst ges till enskilda, som har gjort berömvärda insatser för svenska språket under året och för vilka en liten prissumma, eller en hedersbevisning, betyder något. Det kan vara fråga om författare, journalister, sångare, språkvetare etcetera.


I fjol tilldelades Tele2 priset som Årets anglofån och Anders Q Björkman fick Språkförsvarets pris.


Även icke-medlemmar kan nominera kandidater till båda dessa priser fram till den 17 november. Därefter väljer styrelsen ut fem kandidater från vardera kategorin; medlemmarna röstar sedan fram en vinnare bland dessa kandidater under fram till 30 december. Skriv också gärna en motivering som vi sedan kan använda vid omröstningen.


Nominera antingen genom att skicka ett meddelande till sprakforsvaret@yahoo.se eller skriv en kommentar i anslutning till detta meddelande.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 oktober 2016 14:52

Hej Språkförsvaret!


Jag satt alldeles nyss och kollade upp lite svenska produkter, boende i London som jag är, och råkade hamna på en informationssida för Orkla, där de berättar om sina affärsområden och sin export. När jag läser den, stöter jag plötsligt på uttrycket “sjömat” i meningen "Vi exporterar även sjömat, som till exempel sill, kaviar, pastejer och stenbitsrom, och vi strävar efter att kontinuerligt utöka vårt exportsortiment.


Så “fiskkonserver/fiskprodukter" har plötsligt blivit “sjömat”, dvs direktöversättning av engelskans “seafood”. Jag trodde först att de talade om proviant för handelsfartyg och/eller seglare.


“Nytt begrepp, måste kolla upp”, tänkte jag och googlade därför “sjömat” på svenska sidor. Då hittar jag följande meddelande på Länsstyrelsen Östergötlands webbplats, daterat 2016-02-03: "Svensk Fisk har bytt namn till Sjömatsfrämjandet”! Naturligtvis klickade jag vidare och upptäckte att fiskbranschens 50-åriga organisation Svensk Fisk döpts om till Sjömatsfrämjandet. Enligt sidan "Om oss” har namnbytet gjorts för att "tydligare illustrera medlemsorganisationerna verksamheter med hantering av fisk och skaldjur från världens alla hörn.”


Kunde de inte ha nöjt sig med att kalla sig Fiskfrämjandet om de ville visa att de inte bara häller på med fisk från Sverige…?


Med vänliga hälsningar

Thomas Blomberg i London


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 oktober 2016 12:03

I en artikel idag på DN:s Namn och Nytt tar Harald Bergius upp skillnaderna i de namngivningsbruk som florerar i Göteborg respektive Stockholm.


Harald Bergius skriver apropå Göteborg:


” Ett tydligt avståndstagande märks också i oviljan att döpa nya byggnader och platser på det sätt som Göteborg lärt oss att älska (eller inte älska). I västkustmetropolen finner man ju klassiker som Ellyseepalatset, om energibolagets huvudkontor, och Sponsringen om den företagsstödda, runda fontänen i Bältesspännarparken. Men där finns även nyare tillskott, som simbassängen i Pöl Harbour i frihamnen och den enorma lek- och klätterbävern i Partille – Justin Bäver.”


I Stockholm namnges platser däremot enligt en helt annan, men minst lika skitnödig, princip, enligt Harald Bergius:


”Låt oss kalla den english. Det är som om stans alla maktmänniskor gått i cool-skola hos 27-åriga skägg som just kommit hem från Njiu Yåårk och som trots uppväxten i Upcountry-whispervillage eller Sharpnaked alltså liksom verkligen känner att de ÄR Brooklyn, born and raised.


Därför heter det halvnya hotellet vid Stadshuset Stockholm Waterfront och därför har den nyöppnade skrytombyggnationen av varuhuset PUB fått namnet Haymarket. Där heter förresten restaurangen Paul’s – man får anta att ett vanligt svenskt genetiv-s skulle tvingat stockholmarna, nu helt inställda på english, att misstänka att det fanns minst två restauranger med samma namn i huset.”


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 oktober 2016 23:27

UppsalaNyheter berättar om ortsnamnet Danmark:


”Faktum är att Danmark utanför Uppsala, trots att ortens fotbollslag spelar i rödvitt, med största sannolikhet inte har något att göra med landet Danmark eller med danskar. En möjlig förklaring är i stället att namnet har sitt ursprung i dialektordet ”dan” eller ”dank” som betydde sankmark och ”mark” som betydde gränsskog eller gränsområde. Namnet kan ha syftat på de sanka ängsmarkerna vid gränsen mellan de gamla folklanden Tiundaland och Attundaland – landskap på vikingatiden och medeltiden.”


Danmarks, d.v.s rikets, etymologi är heller inte helt klar. Att ”mark” betyder gränsområde torde vara säkert, men förledens ursprung är mindre säker. Det kan betyda ”de som bor på slättlandet”.  Den som vill veta mera kan gå till denna wikipediaartikel.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 oktober 2016 20:22

(Ur presentationen)


Lingvisten är en poddradio som drivs av Johan Sjons i samarbete med andra forskare, oftast husgurun Mikael Parkvall. Syftet är att sprida kunskap om lingvistik till resten av samhället.


Ambitionen är att det ska komma ett avsnitt en gång i månaden. Tidigare har det varit sporadiskt, men från och med ”Språk och evolution” som kom i september 2016 släpps alltså (förhoppningsvis) ett avsnitt i månaden.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29
30
31
<<< Oktober 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se