Alla skolelever i Älvdalen ska få chansen att läsa älvdalska under hela högstadiet. År 2030 ska minst 30 procent av eleverna som går ut årskurs nio i Älvdalens socken vara tvåspråkiga i form av älvdalska och svenska. Personalen ska få utbildning och material för undervisning ska tas fram.

När personal ska rekryteras till förskola eller äldreomsorg  förskola och äldreomsorg ska älvdalska vara en merit. Detta är en del av innehållet  kommunens plan för att  det älvdalska språket inte dör ut. Denna handlingsplan antogs av kommunstyrelsen i Älvdalen och protokollet justerades på onsdagen.

Kommunens plan innehåller en bakgrundsbeskrivning som går ut på att det finns lagliga möjligheter att föra in älvdalska språket i grundskolans alla stadier. Och att kommunen har en skyldighet att medverka till att språket inte dör ut, trots att språket ännnu inte erkänts av svenska staten som ett minoritetsspråk.

- Det ska vi göra genom att Barn- och utbildningsförvaltningen nu ska inventera vilka behov av utbildningsinsatser som behövs för att den språkliga kompetensen såväl som den pedagogiska finns hos personalen , säger kommunstyrelsens ordförande Peter Egardt, socialdemokrat.

Peter Egardt (S) är kommunstyrelsens ordförande i Älvdalen och en av dem som driver frågan om älvdalskans överlevnad.

För att få den personal som behövs kommer man  även att betrakta  älvdalska som merit då man rekryterar personal till förskola eller äldreomsorg.

När det gäller ansvaret för att planen genomförs så är det Barn- och utbildningsförvaltingens och förskolans ledning som har ansvaret för att se till att personalen känner till kommunens plan och arbetar för att fullfölja denna.

Barn- och utbildningsförvaltningen har också ansvar för att se till att alla  icke älvdalsktalande föräldrar ges stöd så att de kan ta aktiv del i barnens älvdalsspråkliga utveckling. Vidare hardenna fvövaltning  ansvaret att ta fram material i form av böcker, musik med mera till den älvdalsktalande förskoleavdelning som redan startat. Materialet ska vara på älvdalska eller på älvdalska och svenska. Dessutom ska förvaltningen se till att berörd personal får fortbildning i både språkbadspedagogik och –metodik samt i det älvdalska språket.

Detta är ett historiskt beslut i älvdalskans hemmamiljö, där älvdalskan paradoxalt nog har varit förbjuden i skolan fram till 1970-talet.

Kommunstyrelsens ordförande Peter Egardt är mycket nöjd med att planen nu är godtagen.

- Jag anser förstås att handlingsplanen är bra och att den ger kommunen möjligheter att på ett tydligt sätt nå målet att rädda det älvdalska språket från att dö ut.

- Ett av syftena med handlingsplanen är att visa på långsiktigheten i det tidigare beslutet att starta en förskoleavdelning på älvdalska och att det inte var ett projekt med ett visst sluytdatum, säger Peter Egardt. .

­Att rädda språket från att dö måste betraktas som ett arbete utan slut.  Den bilden måste man ha klar för sig när vi diskuterar kommunens avsikt med älvdalskan.

-Vår förhoppning och inriktning på vårt arbete är förstås att älvdalskan också får status av språk också inom Sveriges gränser och inte enbart utanför så som fallet är just nu genom den internationella språkkoden älvdalskan fått under året.

Yair Sapir, lektor i svenska språket vid Högskolan Kristianstad och ordförande vid Råđdjärum, det älvdalska språkrådet, är också mycket glad över beslutet i Älvdalen:

Yair Sapir är en av många forskare som kämpar för älvdalska språkets erkännande och överlevnad.

­- Kommunens beslut är utomordentligt viktigt och glädjande. Älvdalens kommun har samarbetat flitigt med de älvdalska talarna och språkvetarna under de senaste elva åren och inser vilken kulturskatt älvdalskan utgör och hur viktig den är ur människorättsperspektiv.

-  Jag tror att beslutet kan föra med sig mycket positiva följder för Älvdalen. Men det är viktigt att beslut blir till handling och det är bråttom med det.

-Det finns nämligen få talare kvar, som har växt upp med en stark och stolt älvdalska, och dessa talare är ytterst viktiga när språket ska revitaliseras bland barnen och föras vidare till de kommande generationerna, säger Yair Sapir.

Funk Emil Eriksson, 23 år,  i styrelsen för  föreningen Ulum Dalska är väldigt glad över beslutet och säger:

- Helt otroligt och obeskrivligt roligt att kommunen tagit detta beslut.

- Det är helt fantastiskt att känna det enorma stödet från kommunen, som nu visar att de förstår vikten av vårt språk.

- Det är stort, jättestort och går knappt att förstå hur viktigt detta är för Älvdalen och framförallt för barnen i Älvdalen.

Emil Eriksson, Ulum Dalska:"Det går knappt att förstå hur viktigt detta är”. Här syns han tiil höger på bilden, då han tar emot priset Övdals-Byönn för sina insatser för älvdalskan i somras.

Här är kommunens plan:

Mål på kort sikt

• Alla barn, vars föräldrar så vill, ska ges möjlighet att i förskolan i Älvdalens kommun bli tvåspråkiga, älvdalska och svenska.
• Under hösten 2016 inventerar barn- och utbildningsförvaltningen behovet av fortbildning för personalen inom det älvdalska språket och språkbadsmetodik samt utformar en plan för att tillgodose behovet.
• Under hösten 2016 inventerar barn– och utbildningsförvaltningen vilket material som idag finns på älvdalska och gör en plan inklusive ekonomi på framtagande av adekvat material.
• Senast våren 2017 känner personalen väl till vad som förväntas av dem i sitt arbete för att rädda det älvdalska språket.

På längre sikt

• Alla barn och unga i Älvdalens kommun som vill ska ges möjlighet att studera älvdalska i grundskolans alla stadier.
• Barn- och utbildningsförvaltningen tar ansvar för de älvdalsktalande barnens situation i grundskolan och ser till att skapa miljöer som stimulerar till daglig användning av det älvdalska språket.
• 2030 ska minst 30% av alla elever som går ut årskurs nio i Älvdalens socken vara tvåspråkiga i form av älvdalska och svenska.

Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej SBAB!   Titt som tätt läser jag artiklar om bostadsmarknaden i massmedia där det hänvisas till prisutvecklingen enligt "SBAB Booli Housing Price Index", som ni tar fram. Det är säkert bra att det förs statistik på bostadspriser, så det har ja...

Detta utesluter inte filosofen Torbjörn Tännsjö i en debattartikel idag i Dagens Nyheter. Han skriver bland annat:   ”Kan AI bli medveten? Presumtionen för ett jakande svar på frågan är stark. Om vi mänskliga varelser, och många andra djur ...

  Källa: elinguistics.net   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

ELinguistics.net kvantifierar språks genetiska närhet till varandra. Databasen innehåller 170 språk. Vid en jämförande sökning kunde programmet konstatera att svenska var nära släkt med bokmål, nynorska, isländska, engelska och nederländska samtidi...

Under det gångna året har frågan om nationen och det nationella visat sig helt central på flera områden. Det föranleder frågan: vad innebär det svenska för Svenska Akademien? Den instiftades ju för att ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styr...