Alla inlägg under januari 2017

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 januari 2017 08:00

Språktidningens blogg berättade Anders Svensson häromdagen om den isländska nyordslistan:


”Hrútskýring (’mansplaining’) är 2016 års ord på Island. I en omröstning med tio kandidater fick hrútskýring hela 35 procent av rösterna. Ordet myntades 2011 av författaren Hallgrímur Helgason.


För att utses till en av de tio kandidaterna till årets ord krävs att ordet präglat samhällsdebatten under det gångna året. Det behöver dock inte vara pinfärskt.


Årets vinnare är hrútskýring, ett ord som myntades av författaren Hallgrímur Helgason våren 2011. Han presenterade förslaget på Facebook sedan en användare eftersökt en isländsk motsvarighet till mansplaining.

Hrútskýring är ett teleskopord bildat till hrútur (’bagge’) och útskýring (’förklaring’). Ordet kan också skrivas hr. Útskýring (’herr Förklaring’).”


Någon har påpekat att språkvården på Island i stor utsträckning är ett resultat av spontana, folkliga initiativ och inte i första hand förslag från den institutionella språkvården.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 januari 2017 13:00

Det har dykt upp en blogg på nätet, som kallar sig sprakforsvaret.blogg.se. Detta är en falsk varubeteckning. Den enda anknytning till Språkförsvaret som denna blogg har är att den fokuserar på att kritisera Språkförsvarets språkpolitik.


Språkförsvaret har ingenting emot kritik. Tvärtom; vi har aldrig haft några problem att bemöta okunnig och illasinnad kritik och uppskattar saklig kritik, eftersom den senare betyder att vi mejslar fram en ännu mer genomtänkt linje. Förmodligen kommer vi att svara på inläggen inom kort.


Men att kalla bloggen för ”sprakforsvaret.blogg.se” är en barnslig provokation, som eventuellt syftar till att leda bort trafik från Språkförsvarets webbplats och nätdagbok. Det finns heller inte enda länk till Språkförsvarets sidor, så att besökare direkt kan gå till Språkförsvaret och kontrollera vad vi skriver.


Man frågar sig om det – med tanke på den barnsliga provokationen -  inte är fråga om ett gäng gymnasister, som fick ett infall mars 2016 att skapa en blogg för att attackera Språkförsvaret. Det kan väl inte vara universitetsstuderande?


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 januari 2017 08:00

En dansk webbplats, Unyttige Historiefacts, har använt Språkförsvaret som källa.


"Svensk blev officielt hovedsprog i Sverige i 2009.

 

Svensk blev officielt hovedsprog i Sverige i 2009. Der var før officielt 5 minoritetssprog i Sverige, men intet hovedsprog. Svensk var til gengæld hovedsprog i Finland.


Kilde: http://www.xn--sprkfrsvaret-vcb4v.se/sf/?id=1139"


Vi delar dock inte uppfattningen att denna information skulle vara onyttig, speciellt som Danmark saknar en språklag; detta i motsats till Finland, Island och Sverige. I Norge lär en språklag vara på väg.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 januari 2017 23:45

I Skriv i DN idag skriver insändarskribenten Lennart Andersson:


"Det går utför. Följer man en skidtävling av något slag via tv eller radio så pratas det hela om hur de aktiva kör skidor. Av den anledningen undrar jag när vi slutade att åka och började köra skidor?  Kanske har jag missat något?  Heter det inte längre längdskid- och utförsåkning utan längdskid- och utförskörning?"


Jag kan tyvärr inte uttala mig om hur frekvent denna ändring i språkbruket är. Jag lyssnar inte på radio och har aldrig heller hört det i tv, men det senare kan ju bero på att jag inte tittar särskilt mycket på tv-reportage om längdskid- och utförsåkning. Körning låter märkligt i mina öron.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 januari 2017 12:27

Hur står det egentligen till med det svenska språket? Som jag har skrivit tidigare på tidningens insändarsida, så har svenskan drabbats av den så kallade "engelska sjukan".


Dagens svenska "mixas" jämt och ständigt med engelska ord och uttryck. Det börjar snart bli både tröttsamt och löjligt.

I en tv-intervju för Rapport den 20 december hörde jag fordonsanalytiker på Handelshögskolan Martin Skölds märkliga uttalande. Han sade bland annat: (citat)


"Tänker man på det från personalens sida så höjer det självkänslan lite och det 'boostar feelingen' att jobba på Volvo."


Detta uttalande gjordes i samband med att tre svenska pensionsfonder köper in sig hos kinesiska Volv Cars. Priset är 5 miljarder kronor.

Jag antar att Martin Sköld är välutbildad, men han kan tydligen inte längre uttrycka sig klart på svenska. Han måste hitta engelska ord till sin hjälp.


Är det kanske för mycket engelska/svengelska på jobbet?


"Boostar feelingen" hade dessutom amerikaner och engelsmän säkerligen uttryckt annorlunda, nämligen ... "to boost morale".


Det hade varit mer naturligt för dem att uttrycka sig på detta sätt.


Ser fram emot förståelig svenska och bättre engelska i framtiden.


C-G Pernbring

 

(Denna text publicerades också i Blekinge Läns Tidning den 4/2 2017 under annan rubrik)

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 januari 2017 22:12

(Bild Frida Carlsson)


Denna fråga har diskuterats i Facebook-gruppen Språkpolisernas högkvarter . Läsare av denna blogg har kanske egna förslag eller hågkomster.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 januari 2017 08:00

I går publicerade Svenska Dagbladet en mycket intressant artikel, ”Den översatta revolutionen”, av den kenyanske författaren Ngũgĩ wa Thiong’o. Han har gjort sig känd för att gå i spetsen i Afrika för att skriva på ett inhemskt språk, i det här fallet kikuyu, i stället för att skriva på ett kolonialspråk (engelska, franska och portugisiska). Hans berättelse ”Den upprätta revolutionen” har översatts till 54 språk. I Afrika är det den mest översatta berättelsen någonsin.


Ngũgĩ wa Thiong’o har en mycket genomtänkt hållning i språkfrågor. Som en styrelseledamot Språkförsvaret påpekade igår angående artikeln i ett mejl finns där många intressanta tankar i vår linje.”


Eftersom det inte går att länka till artikeln just nu, kan bara några citat redovisas:


”Närhelst ett folk har erövrat ett annat tvingar de alltid på det erövrade språket sitt språk. Engelsmännen gjorde det med irländarna, japanerna, under sin koloniala era 1910 – 1945, gjorde det mot koreanerna. Ursprungsbefolkningarna i USA och Kanada, Nya Zeeland och Australien, har på ett liknande sätt fått ge engelskan eller spanskan företräde. På Hawaii förlorade man sitt språk och det dröjde till 1978 innan det återbördades.”


Dessutom förekommer det fall av självkolonialisering, exempelvis i nordvästra Europa, i Skandinavien, Tyskland och Nederländerna, där man låter engelskan tränga fram på bekostnad av de inhemska huvudspråken.


Ngũgĩ wa Thiong’o går också emot föreställningen att vissa språk är bättre än andra:


”Hierarki som varats essens reflekteras än tydligare i förhållande till språken. Det som är fel med världen är inte att de finns många språk och kulturer utan att det finns en tanke om att ett språk är bättre än ett annat och för att det språkets existens ska säkras måste de övriga språken upphöra att finnas till.”


Varje språk har ett egenvärde:


”Alla språk i världen, stora som små, kan bidra med mycket till vårt gemensamma kulturarv och berika våra liv. Varje språk har sin unika musikalitet. Relationer mellan språk och därmed kulturer är något mycket positivt.”


Översättningsverksamhet spelar också stor roll:


”Det kan inte förnekas att översättningen har spelat en betydande roll i mänsklighetens historia. Utan översättningar skulle det inte finnas någon global kristendom eller global islam. Moderna europeiska kulturer har mycket att tacka det kulturella arvet från grekiska och latin, vilket gjorts möjligt tack vare översättningar.”


I väntan på att artikeln läggs ut i SvD:s nätbilaga, kan man eventuellt läsa denna artikel om författaren i The Guardian. Han talar hjälplig svenska och har viss annan relation till Sverige – se Wikipedia .


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Av Nätverket Språkförsvaret - 7 januari 2017 08:00

I torsdagens Dagens Nyheter intervjuades bland annat skådespelaren, manusförfattaren och Teliaförsäljaren Can Demirtas. Han föddes 1986 i Rinkeby och tar upp språkets betydelse i detta referat:


’”I väntan på att bli den svenska filmens Al Pacino jobbar Can Demirtas som säljare på Telia. Han fick jobbet på nåder.


– Min chef var assyrier från Jakobsberg som pratar klockren svenska. Efter anställningsintervjun sa han till mig: ’Can, fan alltså, du har det rätta drivet, personligheten och en inställning som ingen av mina säljare har. Men du måste lära dig prata riktig svenska!’, berättar Demirtas.


Han började genast plöja svenska filmer, lexikon, läsa böcker som ’Sagan om ringen’, ’Harry Potter’ och Strindberg – ’skum typ, han måste ha gått på syra’. På Telia fick han chansen att visa vad han gick för i två månader utan garantilön:


– Jag gick in där och manglade, blev bästa säljare efter bara två veckor. Men min chef han hade rätt: språket är nyckeln till allt. Om man pratar ren svenska så blir man accepterad vart man än kommer. Du kan ha fina kläder, lukta gott, men om det låter fel när du öppnar munnen så spelar det ingen roll vilken bil du kör eller vilken klocka du har. Det är därför vi leker så mycket med språket i ’Måste gitt’, säger Can Demirtas.


Jag gissar att Demirtas problem var att han fortsatte att prata rinkebysvenska även utanför kompiskretsen i Rinkeby, innan han insåg att ”språket är nyckeln till allt”.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språklförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11
12
13 14 15
16 17 18 19 20 21
22
23
24
25
26
27 28 29
30
31
<<< Januari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se