Lars-Gunnar Andersson kommenterade förslaget om den nya rikssvenskan i Göteborgs-Posten den 4 februari . Han skrev bland annat:

”Distinktionen standard – dialekt beskrivs i dag oftast som en skala från det mest dialektala till det mest standardspråkliga. Där urskiljer man olika steg: traditionell dialekt–utjämnad dialekt–regional standard–neutral standard.

Neutral standard är ett uttal som man inte kan binda till något geografiskt område. Nyhetsankare i Rapport och Aktuellt kan sägas representera en neutral standard.

Med regional standard menas exempelvis den skånska som talas av de lärde i Lund, den finlandssvenska som vi hör hos mumintrollen eller Mark Levengood och den nordliga svenska vi hör hos Maud Olofsson.

Acceptansen för uttalsvariation i det offentliga språket har vidgats betydligt de senaste 50 åren. En programledare kan mycket väl tala en regional standardsvenska, och ibland kan man höra att någon inte har svenska som modersmål.

Att i det här läget av ökad språklig variation i offentliga sammanhang föreslå ett nytt gemensamt uttal är en rolig tanke, men en tanke som ingen bör ta på allvar.

Bakom konstruktionen av det här nya riksspråket ligger dagens språkliga variation. Jag har lyssnat på en inspelning som ligger på nätet. Inspelningen visar upp en blandning av olika uttal. Detta uttal skulle få svenskar mäkta med att lära sig. Och mycket viktigare: ingen, absolut ingen, skulle identifiera sig med det.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 en notis i Språktidningens blogg berättar Anders Svensson om forskningsresultat i fråga om detta fenomen:

”Runda former kopplas till mjuka ord och spetsiga former kopplas till hårda ord. Och det sker redan innan vi är medvetna om vad vi ser. Det hävdar forskare i psykologi vid National University of Singapore.

Den så kallade bouba-kiki-effekten har varit känd länge. Den går ut på att ord som uppfattas som mjuka, som bouba, förknippas med geometriska figurer med runda former som moln och cirklar. Ord som uppfattas som hårda, som kiki, förknippas däremot med spetsiga former som trianglar.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)