Jag kollar då och då på utdrag ur Melodifestivalen på tv vilket är den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest.

Vad som frapperar mig mycket är, precis som andra skrivit tidigare, att de flesta tävlingsbidragen sjungs på engelska. Minst 60 – 75 procent av tävlingslåtarna sjungs på engelska. Varför?

Vågar svenska artister inte sjunga på sitt modersmål? Svenska språket är tydligen inte ett vinnarspråk i dessa sammanhang.

Vad som också är märkligt är att samtliga tävlingsbidrag ändå bara presenteras på svenska av programledarna och inte på engelska. Hasse Andersson och kompani presenterar alltid programmet bara på svenska. Det hade väl varit logiskt att också presentera de engelska tävlingsbidragen i Mellon på engelska, anser jag. Varför inte?

C-G Pernbring

(Insändaren först publicerad i Metro den 3/3 2017, under delvis annan rubrik i Helsingborgs Dagblad den 10/3 2017 och med något annorlunda innehåll i Ica-Kuriren nr 12/2017)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Ms W

13 mars 2017 19:31

Jag tror nog att det handlar om att engelska förstås av många fler. Men nog har det sjungits mer på svenska förut, vad jag minns.

http://mywordsandimages.bloggplatsen.se

 

inga johansson

14 mars 2017 21:55

"engelska förstås av många fler"
Hur många är "många fler"?
Förstår verkligen alla vad texterna på engelska handlar om?
Eller är det bara så att "engelska" är en slags musik som man hör och diggar utan
att man behöver förstå texten i sångerna?

 

xwz

21 mars 2017 11:13

De svenska låtarna är ofta lite långsammare, ibland lite vemodiga och vackra, helt enligt traditionen. Emelie Irewald framförde låten "Där och då med dig" i Melodifestivalen 2015.Den fick ett blandat mottagande utanför Sverige, det är ju inte precis någon festlåt som de flesta andra låtarna, men många gillade den trots att texten betyder en hel del.Nu närmar den sig en miljon spelningar på Spotify, inte illa.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...