Jag skriver del II, eftersom Språkförsvaret publicerade en sammanställning 2014.

I Sverige finns det 47 universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examen på universitets- eller högskolenivå. Av dessa hade 21 lärosäten år 2016 någon form av dokument som reglerar språkval i olika delar av verksamheten. 2014 var det ett femtontal lärosäten (”femtontal” beroende på oklar status för vissa dokument) i Sverige som hade antagit språkdokument.

• Chalmers tekniska högskola (Språkpolicy för Chalmers, gäller sedan 2013-11-04)

• Gymnastik- och idrottshögskolan (Språkpolicy vid Gymnastik- och idrottshögskolan, gäller sedan 2015-05-04)

• Göteborgs universitet (Språkpolicy, gäller sedan 2015-06-22. Det är den andra versionen; den första antogs 2006-06-08)

• Handelshögskolan i Stockholm (Policy regarding English as a working language at the Stockholm School of Economics, SSE, gäller sedan 2007)

• Högskolan i Borås (Riktlinjer för språktillämning vid Högskolan i Borås, gäller sedan 200903-10)

• Högskolan Dalarna (Språkpolicy, gäller sedan 2013-09-23)

• Högskolan i Halmstad (Riktlinjer för användning av svenska och engelska språket i Högskolans kommunikation, gäller sedan 2015-05-07)

• Högskolan Väst (Riktlinjer för språkhantering vid Högskolan Väst, gäller sedan 2009-11-23)

• Karlstads universitet (Språkpolicy vid Karlstads universitet, gäller sedan 2013-10-24)

• Konstfack (Konstfacks språkpolicy, gäller sedan 2016-02-01)

• Kungliga konsthögskolan (Kungliga konsthögskolans språkpolicy, gäller sedan 2007-06-11)

• Kungliga tekniska högskolan (Språkpolicy för KTH 2010, gäller sedan vt 2010)

• Linköpings universitet (Riktlinjer för språkanvändningen inom universitetet, gäller sedan 2010-04-21; Förslag på språkliga riktlinjer inom utbildning och forskning, gäller sedan 2011-0128)

• Linnéuniversitetet (Språkpolicy, gäller sedan 2014-11-17)

• Lunds universitet (Lunds universitets språkpolicy, gäller sedan 2014-06-19)

• Malmö högskola (Språkpolicy för Malmö högskola, gäller sedan 2010-11-10)

• Mittuniversitetet (Språkpolicy, gäller sedan 2012-10-30)

• Stockholms universitet (Språkpolicy vid Stockholms universitet, gäller sedan 2011-09-29)

• Sveriges lantbruksuniversitet (Språkpolicy för SLU, gäller sedan 2010-09-27)

• Södertörns högskola (Språkpolitik för Södertörns högskola, gäller sedan 2009-05-11; Språkpolicy för Södertörns högskolas officiella dokument, gäller sedan 2011-05-19)

• Umeå universitet (Språkpolicy för Umeå universitet, 2012-12-18)

Följande lärosäten har angivit att de arbetar med att utveckla en språkpolitik:

• Försvarshögskolan

• Högskolan i Skövde

• Kungliga musikhögskolan

• Stockholms konstnärliga högskola (omfattar Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan och Stockholms dramatiska högskola)

• Uppsala universitet

Följande universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare har på direkt förfrågan från Språkrådet nekat till att ha ett språkvalsdokument, eller att ha ett pågående arbete med något liknande:

• Ersta Sköndal högskola

• Johannelunds teologiska högskola

• Högskolan Kristianstad

• Högskolan i Gävle

• Karolinska institutet

• Luleå tekniska universitet

• Mälardalens högskola

• Newmaninstitutet

• Sophiahemmet

• Stockholms musikpedagogiska institut

• Teologiska högskolan Stockholm

'• Örebro missionsskola

Källa: Susanna Karlsson: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor 

Här kan påpekas att Språkförsvaret redan i ”Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan” den 12/10 2007 tog upp behovet av lokala språkplaner:

”Det måste också utarbetas en ny högskoleförordning, som bland annat reglerar frågan om arbets- och kommunikationsspråk, undervisningsspråk och examinations- och avhandlingsspråk. En ny högskoleförordning bör också präglas av ett rättighets- och mångspråkighetsperspektiv med ett huvudspråk som grund. I väntan på en ny högskoleförordning bör de lokala universiteten och högskolorna uppmuntras att utarbeta lokala språkplaner (vår fetstil). Detta är ett utmärkt sätt för att medvetandegöra såväl högskoleledningar som undervisande personal och studenter om språkfrågans betydelse: bättre en dålig språkplan än ingen alls. Den som vill spela på den europeiska eller globala arenan kan inte göra detta förutan grundlig debatt och eftertanke.”

Året dessförrinnan hade Språkförsvaret skickat ut ett frågeformulär till samtliga universitet och högskolor i Sverige angående språksituationen på respektive högskola. Någon ny högskoleförordning har för övrigt inte utarbetats.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...

Hej!   På Sveriges Radios webbplats  står följande:   "Upptäckten är över 2000 år gamla och ovanligt välbevarade trots det vulkanutbrottet Vesuvius som lämnade staden i aska".   Men på dessa få ord finns flera grammatikfel och ett sakfel:...

Söndagens svenskspråkiga sång och dikt 2024-04-14   Söndagens svenskspråkiga sång   Sara Eng - Trollkarlen från Indialand    Söndagens svenskspråkiga dikt   Den norske viking som grundade Limerick säkert samma dag, samma timme fick...

      Och denna "verksamhet", som också förstör elevernas kunnskaper i samt känsla för att vilja använda det svenska språket, betalar samtliga svenska skattebetalare för via skatten (skolpengen).   Enligt den svenska språklagen från 2009 ...