Idag invigs det nya Smålandstorget på Norrlandsgatan 5 i Stockholm. Dagen till ära publicerar också de som ligger bakom det nya torget, Project Access, en helsidesannons i DN-Stockholm. Det mesta av annonstexten är på svenska, men rubriken sticker ut:

"There´s a new torg in town!"

Nu måste man man fråga sig om detta verkligen är roligt. Det sticker ut, ja. Men vari ligger humorn? Ju fler som använder svengelska på detta sätt, desto mer blasé blir man också för varje gång. Någon gång borde mättnadsgränsen uppnås.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Institutet för språk och folkminnen skriver om sommarens ortnamn:

”Midsommarkransen, Sommarlust och Sommarro. Med sommaren runt knuten tittar vi närmare på några särskilt somriga ortnamn.

När vi färdas genom det svenska landskapet är våra ortnamn både till nytta och nöje. Vägskyltarnas ortnamn hjälper oss med lokaliseringen och ger oss samtidigt upplysningar om det landskap vi ser. Ortnamnen är ett slags historiebok där vi kan läsa om våra förfäders arbete, tro och gudadyrkan, deras tingsplatser och handelsvägar. Ortnamnen ger oss även upplysningar om hur naturen sett ut, om växter och djur.”

Läs vidare här !

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 3 april 2011 publicerade Språkförsvaret ett uttalande, ”Svenskans sak i Finland är vår”, i vilket Språkförsvaret gick emot Sannfinländarnas och Finskhetsförbundets kampanj mot den s.k tvångssvenskan i Finland. Uttalandet väckte viss uppmärksamhet på båda sidor om Bottenhavet. I uttalandet hette det bland annat:

”Sannfinländarnas och Finskhetsförbundets kampanj mot den s.k tvångssvenskan är självfallet ytterst medveten. Först ”tvångssvenskan”; därefter står svenskans grundlagsfästa ställning på tur. "Tvång" är naturligtvis ett bestickande argument, som appellerar till människors bekvämlighet och grumliga föreställningar om frihet. Men faktum är att alla nationella utbildningssystem fastslår ett antal obligatoriska ämnen, inklusive språkämnen, för grundskolan och gymnasiet. Detta är otvivelaktigt ett tvång.”

Naturligtvis stod svenskans grundlagsfästa ställning i Finland på tur för angreppen. Detta bekräftades

häromdagen av Sannfinländarnas nyvalde ordförande Jussi Halla-Aho, när han fick frågan om han ville ha bort svenskans status som nationalspråk:

”- Enligt min åsikt är den inte berättigad. Den håller uppe en felaktig bild av Finland som ett tvåspråkigt land.”

Jussi Halla-Aho kommer dock att ha vissa problem med att sätta kraft bakom orden, eftersom Sannfinländarna sprack idag. Den mer moderata falangen i partiet fortsätter att ingå i den finländska regeringen och stödja denna.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Översatt nyhetsbrev)

Senare idag kommer WSIS (World Summit on Information Society) Forum 2017 att genomföra en spännande session om  "Multilingualism: Enabling Access to the Knowledge Society." Deltagare inbjuds till en webbaserad direktsändning kl. 14.30 - 16.30 i Genève.

Man kan hitta mer information här.

Talare vid sessionen är Marco Marsella (EC), Indrajit Banerjee (UNESCO), Joseph Mariani (LIMSI/ELRA), Andrejs Vasiljevs (Tilde), och Sabine Kirchmeier (Danska språkrådet/EFNIL). Sessionen är organiserad av Tilde och den lettiska delegationen i FN.

World Summit on Information Society är ett arrangemang på hög nivå under FN:s beskydd för att diskutera nyckelfrågor i anslutning till inkluderande och uthållig ICT-utveckling.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Detta tal hölls av Christian Holmbäck i samband med nationaldagsfirandet i Storvreta.)

Svenskarne äro en Trumslagerisk Nation med Fattigdom, Ape-högfärd och Puttelkrämeri.

Detta yttrades av Johan Brovallius år 1735. Han var biskop och fysiker. Född 1707 i Västerås, död 1755 i Åbo.

Är det vad vi firar idag? Vi firar inte en frigörelse, att vi blivit självständiga som Finland gör speciellt i år. Vi firar inte ett uppror mot en förtryckande regim som fransmännen den 14 juli.

Vad är det svenska vi firar? Under punschpatriotismens tid i slutet på 1800talet och början av 1900talet excellerade man i grävande i nationalkaraktärer:

Svensken utvecklar energi, endast när det gäller att hindra en sak, sade Strindberg. Förbud ! Förbud ! - det är en älsklingsfordran och ett universalmedel mot allt ont i Sverige.

Låter det bekant?

Är det patriotism och nationalism som firas?

Nobelpristagare i litteratur har sagt en del tänkvärt:

Georg Bernhard Shaw 1925: Världen blir inte lugn förrän vi bankat  patriotismen ur mänskligheten.

Albert Camus 1957: Jag älskar mitt land för mycket för att vara nationalist.

Inte är det patriotism och nationalism vi firar.

Är vi tillbaka där landet var för 100 år sedan med allt tal om svenskhet och svenska värden? Vad är typiskt svenskt??

Språket. Svenskan är modersmål inte bara i Sverige. Det finns en påtaglig okunskap i Sverige om att det finns folk som har svenska som modersmål i Finland. En SÄPO-delegation på besök på Åland envisades med att prata engelska.

Användning av engelska ökar när det finns svenska ord. Personalavdelning har blivit HR. Realisation har blivit Sale.

Ett byggföretag i Uppsala kallar sig Room4U. Ett byggmaterialföretag presenterade en reklambroschyr med rubriken Let’s bygg... Upsala Nya Tidning kom med en bilaga som kallades Soul. När jag ifrågasatte namnet fick jag detta svar:

”Hej!

Tack för ditt mejl. Jag förstår din förundran. Men vi tycker att Soul är ett modernt ord som liksom många andra ord som kommit utifrån och konkurrerar i vår vokabulär ändå berikar när man använder det rätt, och det har varit vår ambition. Det har även, utöver direktöversättningen, en musikalisk koppling som vi tycker ger ett visst sväng som passar vårt magasin.”

Dom är duktiga på snömos på UNT.

Sveriges Television utsågs till Årets anglofån för sin förkärlek för engelska titlar på programinslagen, till och med när originaltiteln inte är på engelska. Exempelvis den danska serien "Bedrag". Det danska ordet "bedrag" betyder på svenska villa, synvilla, besvikelse eller bedrägeri och svek. Men SVT ger den ett engelskt namn: ”Follow the money”. Ett annat exempel är samhällsmagasinet "Opinion live", där programtiteln dessutom besynnerligt nog av SVT:s personal uttalas med opinion på svenska och live på engelska.

Språket skall försvaras, detta fåniga kryperi inför framförallt engelskan måste bekämpas på alla fronter, låt den 6 juni också bli språkförsvarets dag!

 Christian Holmbäck

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För ett antal år sedan skrev jag ett inlägg i denna nätdagbok om några polyglotter med Uko Masing i spetsen. Kennet Hale, död 2001, som behärskade 50 språk mer eller mindre,  kvalificerade sig också som polyglott. Om honom skrev The Economist:

“Ibland fick Kenneth Hale frågan hur lång tid det tog för honom att lära sig ett nytt språk. Han trodde att tio eller femton minuter skulle vara tillräckligt för att snappa upp det väsentliga, om han lyssnade till en modersmålstalare. Därefter skulle han förmodligen kunna konversera; uppenbarligen inte flytande, men tillräckligt för att själv bli förstådd.  För dem vars lärande , om än beundransvärda i andra avseenden, endast resulterat i rudimentära språkfärdigheter, tycktes Hale vara ett underverk.”

På frågan vad det var för mening att hålla språk , som i praktiken var ”hjärndöda”, vid liv, svarade Hale:

”När man förlorar ett språk, förlorar man en kultur, en intellektuell rikedom. Det är som att släppa en bomb på ett museum, som Louvren.”

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språket är i första hand en talad företeelse, i andra hand en skriven. Sveriges Radio är ett statligt ägt etermedium som ofrånkomligen blir normbildande vad gäller talad svenska. De bär ett stort ansvar.

Jag är sannolikt inte ensam om att reagera mot den egendomliga prosodi som många radiojournalister lagt sig till med. I stor utsträckning betonar man icke meningsbärande ord, så att resultatet emellanåt blir helt befängt.

Kan en person med annat modersmål lyssna på Sveriges Radio för att tillägna sig svensk betoningspraxis? Svaret blir nej. Sannolikt blir personen mest förvirrad. Vi med svenska som modersmål blir bara irriterade och går i sämsta fall miste om själva essensen i inlägget.

Med vänlig hälsning

Lars Göran Asmundsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Horace Engdahl har översatt Bob Dylans Nobelföreläsning till svenska. Inledningsvis säger Bo Dylan:

”När jag tilldelades Nobelpriset i litteratur fick det mig att börja undra över hur mina sånger egentligen förhåller sig till litteraturen. Jag ville fundera över den saken och se vad det fanns för samband. Jag ska utveckla det för er. Och troligen blir det genom att ta en omväg, men jag hoppas att det jag säger ska vara givande och meningsfullt.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)