Direktlänk till inlägg 28 juli 2017

Kulturskatt på älvdalska ges ut efter 66 års glömska

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 juli 2017 16:31

(Pressmeddelande från Ulum Dalska)


År 2013 hittade Göran och Maria Larsson en bunt med handskrivna papper i en skokartong när de höll på att rensa ur ett uthus i Västermyckeläng. Mycket var skrivet på älvdalska.


I stället för att slänga det på tippen lämnade Maria det till Mats Elfquist i Månsta, som genast förstod att det här var något märkvärdigt och kontaktade Bengt Åkerberg och Mats Westerling.


De älvdalska texterna var skrivna 1947. De skrevs på en i det närmaste perfekt regelbunden älvdalska som nästan slaviskt följde den grammatik som Bengt Åkerberg gav ut först 2004, den första grammatiken på älvdalska, 600 sidor tjock.


Frost Anders Andersson drev länge Elfdalens nya porfyrverk i Västermyckeläng i Älvdalen. På den lilla fritid han hade skrev han sina  dagböcker - på älvdalska.


Han skrev om personer och byar i sin närhet och han skrev på ett sätt som gör att läsaren tycker sig förflyttad tillbakas i tiden till 1947. Människorna, tankarna, kulturen, vardagslivet lyfts fram med en berättarstil som är jordnära, underfundig, humoristisk och lättläst. Läsaren sugs helt enkelt in i berättelserna och förstår personerna som omskrivs på ett nära och kärleksfullt sätt, fastän situationerna vid många tillfällen är både skrattretande och tragiska.


Ganska snart efter det att kulturskatten räddats från återvinningscentralen och glömskan började tankarna på att ge ut dem i bokform att ta form i Bengt Åkerbergs huvud.


Som vanligt är med denne – i dag 90-årige språkgiganten - så var det inte långt till handling. Och han började renskriva texterna.


Nu har Frost Anders dagbok blivit tryckt och boksläpp blir det lördag den 5 augusti på Porfyr- och Hagströmsmuseet i Älvdalen kl 13. 00.


Bengt Åkerberg kommer attt finnas på plats liksom hans medutgivare Mats Westerling och Mats Elfquist.


Boken är på 352 sidor. De texter på älvdalska som finns med i boken finns också översatta till svenska. I boken finns också ordlista, person- och platsregister och grammatikövningar.


Att boken blir en försäljningssuccé torde vara givet och att den blir en unik, otroligt viktig del i arbetet med att rädda älvdalska språket från utdöende är alldeles självklart.


I samband med boksläppet delas också språkpriset Övdals-Byönn ut av Coop-Mitt och så blir det musik  av Åsa Åkerberg med flera.


Bengt Åkerberg fyllde 90 år i februari i år. Han har under många år sedan pensioneringen arbetat med att sammanställa den första grammatiken på älvdalska, som kom ut 2004.


Under åren har han också hållit kurser i älvdalska, både i sitt hem i Bromma och i sin födelseort Älvdalen.

Han har också arbetat med den nya ortografin för älvdalska och varit mycket aktiv i arbetet med att ta fram litteratur på älvdalska. Kort sagt är han – och har så varit under många år, en gigant när det gäller att arbeta för älvdalskan. Han bor nu i Spånga.


Föreningen Ulum Dalska  (betyder Vi ska prata älvdalska) bildades 1984 efter ett initiativ av Mora Tidning. Sedan dess har föreningen – som en tid var Sveriges största språkförening - arbetat aktivt för älvdalskans bevarande, både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. På alla fronter har man flytatt fram positionerna. I dag finns det ett internationellt erkännande av älvdalskan som ett språk, Dalarnas landshövding Maria Norrfalk har sagt att ”älvdalskan är en omistlig del av Dalarnas kulturarv”, kommunen har antagit en plan för älvdalskans överlevnad som bland annat innefattar att alla barn ska få lära sig älvdalska genom alla stadier i grundskolan. Europarådet har uppmanat den svenska regeringen att göra en oberoende, vetenskaplig undersökning om inte älvdalskan också borde få klassas som ett språk i Sverige och forskare och privatpersoner över hela världen engagerar sig starkt i älvdalskan. 


Älvdalens Nya Porfyrverk var en stenindustri vid Rämmaån i Västermyckeläng, i Älvdalens kommun.


Älvdalens Nya Porfyrverk var en direkt efterföljare till Gamla porfyrverket (Älvdalens Porfyrverk), som ödelades av en brand 1867, då sliphuset brann ned, och slutligen lades ned 1885. Till Västermyckeläng flyttades på 1880-talet ett tvåvåningsbostadshus från byn Kåtilla. Detta anpassades för industriverksamheten, vilken kom igång 1897, av Frost Anders Andersson (1873–1954), efter det att maskiner flyttats över från det gamla porfyrverket.


Fabriken har två våningar. På den nedre våningen sågades och borrades porfyren och där finns också en kulslipmaskin. På övervåningen finns två stora planslipar och mindre slip-, poler- och borrmaskiner. Interiören och maskinerna är i huvudsak oförändrade sedan sekelskiftet 1800/1900. Maskinerna drivs med vattenkraft med kraftöverföringen med hjälp av remmar och trähjul av olika storlekar.


Porfyrverket tillverkade gravvårdar, lampor, urnor, smöraskar, knivskaft, knappar och smyckesstenar. Dess största arbete var slipningen av två pelare i garbergsgranit för att hålla upp orgelläktaren i Älvdalens kyrka. Pelarna gjordes 1904 av fyra man i tvåskift under sju månader. Tillverkningen i porfyrverket var som, störst vid mitten av 1910-talet. Under 1920-talet började Frost Anders Anderssons söner Viktor och Lennart Frost också att arbeta vid verket, som nu inriktades på tillverkning av mindre föremål i porfyr. Driften fortsatte till 1983. Den sista smörasken tillverkades 1953 för Gustav VI Adolf inför hans Eriksgata i Dalarna. (Uppgifter ur Wikipedia.)


Ytterligare upplysningar: kontakta Björn Rehnström 070- 688 68 44


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 28 mars 08:00

Universitetsläraren rapporterar:   ”En utgångspunkt för den norska regeringens handlingsplan är att mer undervisning sker på engelska och att det i vetenskapliga publikationer har skett en kraftig nedgång av det norska språket i förhållande...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 27 mars 08:00

Som många noterat har service på restauranger i Sverige förändrats de senaste 10 åren. I de större städerna stöter man ofta på personal som knappt kan svenska utan bara engelska. De verkar intalade att alla svenskar gärna pratar engelska.   När...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 26 mars 12:00

Stefan Lindgren skriver på Facebook:   ”Läs Cronemans krönika i DN från 16/3. Jag håller helt med honom, även om han är 30 år sen med dessa insikter.   Och har man väl sagt A måste man säga B. Det är sjukt att svenska högskolelärare ska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 25 mars 13:00

I artikeln ”Den nordiska språkgemenskapens kris” skriver Samuel Larsson inledningsvis:   ”Den eviga frågan om hur väl danskar och svenskar förstår varandras språk har blivit aktuell igen. Frågan är ju lika gammal som Öresund o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 mars 08:00

Söndagens svenskspråkiga sång   Kjell Höglund - Mina vingar   Söndagens svenskspråkiga dikt   Tanken   Tanke, se, hur fågeln svingar under molnet lätt och fri; även du har dina vingar och din rymd att flyga i.   Klaga ej, att du v...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3 4 5 6 7 8
9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19
20
21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<< Juli 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards