Er dit modersmål okay?

Sprogpolitik i Danmark – og ude i verden

Ja, är ditt modersmål okay, eller är det inte okay som Sveriges statsminister kommenterade en helt annan fråga under hösten 2017.  Den Danske Sprogkreds og Forlaget Bostrup gör i alla fall ett mycket ambitiöst försök att beskriva hur danskan hanteras och hur det står till med flera andra europeiska språk.

Lise Bostrup är också grundaren av Den Danske Sprogkreds som hon menar behövs då språkvårdande myndigheter i Danmark endast ägnar sig åt att registrera och inte agera. Bostrup, liksom tidigare ordföranden för Språkförsvarets vänförening, Modersmålsällskapet, Jörgen Christian Wind Nielsen, vänder sig båda nyanserat och kraftfullt mot den sortens politik som anser sig verka för individens frihet, när den i själva verket vållar osäkerhet för den enskilda språkbrukaren och kanske i stället bidrar till att tysta den icke-professionella språkanvändaren när normlösheten och förvirringen i språket tilltar. Att Danmark saknar en språklag som kan skydda den enskilde och hävda den enskildes språkliga rättigheter, liknar förstås den debatt som föregick bildandet av den svenska språklagen. Om partiet X är för en språklag så måste ju vi som är partiet Y vara emot en sådan, är den danska verkligheten.

Att engelskan tränger in och i vissa fall tränger ut danskan är en sak som börjar bli klar för allt flera medvetna människor också i Danmark och de båda författarnas bidrag utgör en rikedom för den som vill passa på att bredda sina kunskaper och skärpa sina argument också i den svenska debatten.

Boken utgör en bred exposé över språksituationen i en hel del länder i Europa och de olika författarna ger personliga och initierade bilder av hur det ser ut i olika länder. Här, i den ena änden, ges en bild av den stränga litauiska språklagen som till och med normerar uttalet i offentliga talsituationer vidare till den polska, där extremister hotar den polska professorn som talar i telefon med sin tyske kollega och vidare över till det ungerska språkområdet. I andra änden finner vi så den tyska, där rädslan för att verka stortysk och med handikappet av Hitler i bagaget gör att Europas största språk nästan inte törs hävda sin egen rätt till existens. I Tyskland finns det en språklag som skyddar danska, sorbiska och frisiska men inte majoritetsbefolkningens språk! Dessbättre kan man skönja en vindkantring även där när allt flera ansluter sig till den ideella organisationen Verein Deutsche Sprache, skriver Dr Reiner Pogarell.

Språkförsvarets ordförande Per-Åke Lindblom redogör för hur Språkförsvaret bildades och hur vi arbetar med opinionsbildning och seminarier utifrån den svenska verkligheten. Här förklarar han också hur den enskilde språkförsvararen kan göra nytta och vad som är Språkförsvarets huvuduppgift och vad som inte ligger i uppgiften.

Boken är sammantaget ett veritabelt fullmatat skafferi att ösa ur för den som vill kasta sig in i och få en god bild av de skillnader och likheter som finns inom de olika språkområdena i så många länder i Europa och det blir omöjligt att här redogöra för alla intressanta bidrag. Men är du särskilt intresserad av hur det dessutom ser ut i Italien, Frankrike, Island eller Nederländerna så kan jag starkt rekommendera boken med dess personliga men icke desto mindre professionellt hållna essäer och vackra illustrationer.

Arne Rubensson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Marcus Larsson påpekar på Twitter:   Ser allt fler tecken på att IES har problem. Får till exempel allt oftare upp ”vi har platser kvar”-reklam på FB när jag åker runt i landet.     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spr...

      (Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...