På DN Debatt idag skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, med utgångspunkt från fallet Kristianstads kommun:

”Andelen elever som läser andra främmande språk än engelska i svenska skolor minskar i allt snabbare takt. Kristianstads kommun beslöt nyligen att helt avveckla franskan i kommunens samtliga högstadieskolor. Vi har länge varnat för utvecklingen och för att vända den behöver vi nu göra något radikalt annorlunda.”

Hon skriver också:

” I ett EU som grundas på mottot 'förenade i mångfalden' betraktas förmågan att kommunicera på flera språk som en basfärdighet. Flerspråkighet ses som en förutsättning för både individers och nationers konkurrenskraft och jämlikhet. Ett av målen för EU:s språkpolitik har därför varit att varje unionsmedborgare utöver sitt modersmål ska behärska ytterligare två språk. Många medlemsländer har redan infört två obligatoriska främmande språk i grundskolan, och i många länder börjar man dessa studier från allt tidigare ålder.

Bedrövligt nog tycks utvecklingen i Sverige gå åt rakt motsatt håll, mot större enfald i språkkunskaper. Andelen elever som läser andra främmande språk än engelska minskar i allt snabbare takt, samtidigt som det finns oerhört få som vill utbilda sig till lärare i moderna språk. Enligt Eurostat tillhör Sverige, tillsammans med Norge och Malta, den föga hedrande gruppen länder i Europa där antalet elever som läser främmande språk i gymnasieskolan har minskat mest under de senaste fem åren. Denna utveckling syns även vad gäller antalet sökande till lärarutbildningen. Det antogs sammanlagt endast 16 personer höstterminen 2015 till ämneslärarutbildningen för grundskolan i ämnena spanska, franska och tyska. Detta misslyckande har dock passerat Skolsverige obemärkt förbi.”

Situationen för undervisningen i främmande språk i Sverige är minst sagt egenartad. Enligt Europaportalen läste 42,3 procent av gymnasieeleverna spanska som tredje språk 2012, klart högst i EU, och högre än i Frankrike. Man skulle kunna misstänka att en stor del av de portugisiska och italienska gymnasieeleverna – av exempelvis bekvämlighetsskäl – skulle läsa spanska, men andelen uppgick i undersökningen till måttliga 20 procent.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)