I tisdags tillbringade flera av oss en härlig dag i Branäs. Under dagen hann vi med att testa snowboard och lite äventyrlig off pist-åkning i skogen. Lina visade sina skills i jump park och gav sig på en backflip. När våra ben inte orkade bära oss längre avslutade vi friluftsdagen med afterski. Jag säger bara: finn felen. Jag tycker det är ganska tydligt. Det engelska språket har fått ta alltför stor plats i det svenska samhället. Det är en utveckling som får pensionärer att häpna och språkforskare att rynka på näsan. Det är dags att markera gränsen mellan engelska och svenska.

Engelskans framsteg hotar den svenska kulturen. Inom nöjesbranschen har internet verkligen öppnat upp dörrarna för omvärlden. På Spotify är 44 av 50 låtar på den svenska topplistan på engelska. Ta en sekund och tänk på dina topp tre favoritserier. Om någon av dem är en svensk serie, så är du tyvärr ganska ensam om det. Den svenska nöjesbranschen konkurreras ut av engelskspråkiga. Vad leder det här till? Jo, istället för att filmer vi ser och musik vi lyssnar på behandlar problem och händelser i vårt samhälle handlar de istället om livet på någon amerikanskt high school. Den svenska kulturen får backa. Det borde vara tvärtom. För precis som Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen, säger så är språket så starkt kopplat till kulturen att det är lättast att prata om sånt som är gemensamt för svensk kultur på svenska.

Det engelska språket splittrar det svenska folket. Alla svenskar tar inte del av de nya lånorden. Det är främst internet som har orsakat den engelska explosionen. De som inte regelbundet använder internet hamnar efter. Vilka är det då som hamnar utanför? Jo, det är 60-plussarna. Det syns tydligt i en undersökning från 2016 som den Svenska internetstiftelsen har genomfört. Grafen visar hur internetanvändningen sjunker när man börjar komma upp i ålder. Det här är våra mor- och farföräldrar. De känner knappt igen sitt eget modersmål när de pratar med sina barnbarn. Klyftorna mellan kronolekterna ökar och vi får svårt att förstå varandra. Vi går miste om lärorika och spännande konversationer.

Vissa anser att förändring av språket är helt naturligt och snarare någonting att uppmuntra än att förbjuda, men varför behöver språket förändras? Det finns redan ord för i stort sett allting. Vad är då anledningen till ytterligare reformer? Vad är fel med den svenska vi pratade för 100 år sedan? Svenskan har utvecklats snabbt i jämförelse med exempelvis isländskan. Om man tittar tillbaka på en svensk text skriven på 1300-talet är den väldigt svårläst, men de flesta islänningar kan ta sig igenom de isländska sagorna från 1200-talet. Att de kan läsa de här texterna i originalversion gör det lättare för dem att ta åt sig av det skrivna, vilket ger dem en djupare förståelse för sin historia och kultur. Förändring av språket är alltså ingenting att uppmuntra.

När ska vi inse att engelskans framsteg är vår förlust? Engelskan är inget komplement till svenskan – den ersätter vårt språk. Oavsett vad alla anglofiler säger så är engelskan ett språk som hotar vår kultur och splittrar det svenska folket itu. Känn dig inte begränsad av svenskan. Det finns tio miljoner personer där ute som du kan prata med. Har jag förresten berättat om friluftsdagen i tisdags? Det var en spännande dag helt klart. Vi testade att åka snöbräda. Vi åkte utanför backarna i lössnö. Lina, hon visade sina färdigheter i hopparken och gav sig på en bakåtvolt. Sen när benen inte orkade bära oss längre gick vi och lyssnade på bandet som spelade i restaurangen.

Paulina Blomgren,

NA3, Brogårdsgymnasiet Kristinehamn

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kristinehamn

I radions musikprogram Klassisk Morgon hörde jag nyss en flicka ringa in sin önskemusik, nämligen "The girl with the golden hair" (Debussy). Men varför i all sin da'r "La fille aux cheveux de lin" eller på svenska "Flickan med linhåret" på ENGELSKA?

Hon fick emellertid sin musik spelad även om jag inte förstod vad hon sade eller menade förrän musiken hade börjat spelas...

Brita Norberg 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)