Den 4 februari berättades i denna nätdagbok att Italiens högsta förvaltningsdomstol hade beslutat att en högskola i Italien inte kan ge alla kurser på engelska, vilket alltså strider mot konstitutionen.   Detta beslut har också uppmärksammats av Verein Deutsche Sprache i ett pressmeddelande, eftersom det finns liknande tendenser i Tyskland i fråga om att gå över till undervisning på engelska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I samband med att en medborgare begärde ut kontrolluppgift för inkomståret 2017 från SPV, passade han också på att kritisera ett beteende som strider mot språklagen:

 ”P.S. Ni har förresten en lagstridig hemsida. Enligt 10 § Språklag (2009:600) skall språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet vara svenska. Man kan ju inte förutsätta att alla svenskar förstår ”Enter your social security number”, ”Use bankid on this device”, “continue”, i all synnerhet  inte “Launch Bankid app on the device you want to use.” Svagt! D.S

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I juni  1917 publicerade Språkrådet en rapport, ”Språkpolitik vid svenska högskolor och universitet” med ett åtföljande pressmeddelande den 21/6 2017. Rapporten kommenterades i Språkförsvarets nätdagbok den 24/6 2017, men den här kommentaren i Universitetsläraren från oktober 2017 missade vi. Det hette inledningsvis:

”Av 47 lärosäten i Sverige hade förra året bara 21 stycken ett dokument som reglerar språkvalen inom verksamheten, enligt Språkrådets nya rapport Språkpolitik vid svenska högskolor och universitet.

– Alla är överens om att svenskan är huvudspråk och förvaltningsspråk, men det finns olika sätt att till exempel hantera frågan om mötesspråk och språkvalet i avhandlingars sammanfattningar, säger rapportförfattaren Susanna Karlsson som numera arbetar som lektor i svenska vid Göteborgs universitet.

Internationalisering likställs nästan alltid med engelska, vilket kan missgynna forskare som har publicerat sig på andra världsspråk, som spanska och arabiska. Södertörns högskola är ett av få lärosäten som i sin språkpolicy inte bara utgår från internationaliseringsperspektivet utan också från ett flerspråkigt Sverige och uppdraget med breddad rekrytering.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En stadsdel i Upplands-Väsby, en grannkommun till Stockholm, byter namn. Texten är hämtad från en annons:

”Jan 25, 2018

BREDDEN – STOCKHOLMS NYA STADSDEL

Den 25 januari byter InfraCity namn och blir formellt Bredden. 1 800 bostäder planeras i stadsdelen.

– “Stockholm behöver fler bostäder. Bredden blir ett intressant alternativ för personer som vill bo grönare och tryggare men samtidigt ha kvar närheten till Stockholms innerstad och Arlanda.” Det säger Thomas Sipos, vd på Profi Fastigheter som är en aktiv förvaltare och utvecklare av kommersiella fastigheter i Stockholmsregionen. Profi ska tillsammans med Upplands Väsby kommun skapa en ny och varierad stadsdel som välkomnar alla.

Platsen är idag en populär kontors- och handelsplats där 3 000 personer arbetar dagligen. 30 procent av alla löner som betalas ut i kommunen kommer från företag i Bredden. Scandics mäss- och konferensverksamhet med 100 000 hotellnätter per år har också en stor inverkan på området.

– “Vi har länge spelat en aktiv roll i Upplands Väsby och har en god kännedom kring de behov och önskemål som invånarna och affärsidkarna har. Utvecklingen av Bredden kommer att skapa stora mervärden för kommunen. Vårt mål är att omvandla området till en myllrande och levande stadsdel. Just den omvandlingen har inte gjorts på många ställen i världen. Ofta byggs bostäderna först och sedan handelsområdet. Här gör vi precis tvärtom.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I gratistidningen "HuddingeDirekt" som delas ut i brevlådorna i Huddinge med omnejd står det om en planerad utbyggnad av Kungens kurva.

I nummer 5 2018, på uppslaget sidorna 4 och 5 av tidningen, står att ett äventyrsbad, ett "spa" och en "hotellskrapa" ska byggas. Vad jag reagerar mot är att det nya området uppenbarligen ska kallas "The Place".

Arne S

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkrådet uppmärksammar semikolonets dag:

”Att använda semikolon rätt är en svår men skön konst. Den 6 februari är det semikolonets dag.

Varje år den 6 februari högtidlighåller semikolonets förespråkare den italienske typografen Aldo Manuzio, som dog det datumet år 1515. Han anses av många vara semikolonets upphovsman.

Man kan förstås diskutera huruvida det behövs en särskild dag för ett skiljetecken. Men just semikolon kanske förtjänar lite extra uppmärksamhet. Dels för att många tycker att det är ett vackert skiljetecken som kräver stilistisk mognad hos skribenten, dels för att det används – och felanvänds – allt oftare i dagens texter.

Ordet kommer av grekiskans semi, ’halv’, och kalon, ’lem; led; del av en mening’.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I samband med Niels Davidsen-Nielsen avgick som chef från Dansk Sprognævn, motsvarigheten till Språkrådet i Sverige, 2010 intervjuades han i Politiken. Han formulerade sig träffande angående vilka begränsningar man har som andraspråkstalare:

”Min pointe er, at det er en myte, at alle kan tale engelsk i Danmark. De fleste lærere, der har prøvet at undervise på engelsk, kender begrænsningen i kun at kunne sige det, man kan sige, i stedet for det, man vil sige. Undervisningen bliver mere stiv og kedelig, end den burde”.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)