Moderaterna gjorde igår ett skolpolitiskt utspel, som också kommer att ha språkpolitiska implikationer om det förverkligas. I pressmeddelandet heter det:

”Enligt Skolverkets senaste prognos kommer det saknas 80 000 lärare år 2031. Bristen är störst vad gäller språklärare och lärare i matematik/NO.

Det finns ingen enskild reform som kan lösa lärarbristen. Fler platser på lärarutbildningen räcker inte, eftersom nästan varannan student hoppar av. Staten behöver ta ännu större ansvar för att säkra kompetensförsörjningen till våra skolor. Därför vill Moderaterna också satsa på att rekrytera lärare utanför Sveriges gränser.

– Vårt förslag syftar till att hjälpa kommunerna att locka duktiga lärare, även från andra länder. Det kan handla om att eleverna på högstadiet och gymnasiet till exempel kan få en tysklärare från Tyskland, en engelsklärare från Kanada, en matematiklärare från Korea och en fysiklärare från Finland, säger Ulf Kristersson.”

För att få lärarlegitimation i Sverige idag måste man kunna svenska, ett krav som Moderaterna vill ta bort för de som ska rekryteras utanför landets gränser. I en intervju med Sveriges Radio får Ulf Kristersson frågan:

”Men lärarna träffar föräldrar och går på lärarmöten, vad ska de som inte kan svenska tala där?”

Ulf Kristerson svarar:

”– Jo, det kan finnas en del såna bekymmer, men då får skolan och lärarlaget se till att de samtalen med föräldrar som måste ske på svenska, att de ska ske på svenska ändå.”

Förslaget förefaller mycket ogenomtänkt och dessutom principiellt felaktigt. På vad sätt skulle det vara en pedagogisk vinst med lärare i engelska och tyska som inte kan ge förklaringar på svenska till de elever som lär sig dessa språk? Dessa lärare kan heller inte förstå vilka specifika svårigheter som eleverna har när de lär sig engelska eller tyska, eftersom modersmålet, i det här fallet svenskan, naturligtvis påverkar inlärningen av ett främmande språk.  Om elever vill finslipa sitt uttal i ett främmande språk, är språkresor eller längre vistelser i det land där språket talas betydligt effektivare. På vilket språk ska matematikläraren från Korea undervisa? Koreanska? På engelska? I så fall måste man också ställa krav på den koreanske lärarens engelska. Ska lärare eller annan personal på skolorna tolka från engelska och tyska till svenska vid föräldrasamtal? Som någon facklig företrädare har påpekat, kan det uppstå rekryteringsproblem, eftersom exempelvis tyska lärares löner i genomsnitt är 80 procent högre än svenska lärares.

I grund och botten är detta utspel ett angrepp på svenska språkets ställning och språklagens bestämmelser:

”Svenska språket 

4 § Svenska är huvudspråk i Sverige. 

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. 

6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.”

Det enklaste sättet att rekrytera lärare består i att förbättra deras relativa löneläge och deras arbetssituation, så att läraryrket kan konkurrera med andra akademikeryrken. Det finns ingen anledning att gå över ån efter vatten.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Också språkförsvarare

23 april 2018 17:24

Goddag yxskaft!

I december, i samband med sitt första jultal som partiledare, deklarerade Kristersson att "I Sverige talar man svenska".

Nu, fyra månader senare, anser samme man att inte ens alla lärare måste kunna svenska.

Fler som inte får ihop ekvationen?

Vill någon vara så snäll och informera moderathövdingen om att vi har en språklag i Sverige, sedan snart tio år tillbaka i tiden!?

Tack på förhand!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   (Brev till ledarredaktionen, kulturredaktionen och språkspalten på Svenska Dagbladet)   Jag känner mig träffad av formuleringen "Jag har ingenting emot att språket förändras, men ..." (SvD 20 september 2024).  Emellertid ligger Mikael Parkva...

 Så tror Philip Seargeant, författare till ”Future of Language”, att AI kommer att forma vår kommunikation   Intervjun publicerades i Live Science den 24 september. Ilustrationer finns i originaltexten - se länk i slutet av texten. ...

Upptäckte av en slump ett program i radio med ovanstående namn där tre personer, som namnet antyder en vardera från Norge, Sverige och Danmark, samtalar på sitt respektive språk. Bra om man vill öva upp sin hörförståelse av de andra två stora nordisk...

Yair Sapir, språkforskare och universitetslektor i svenska vid Högskolan Kristianstad, har ägnat de senaste 20 åren åt att studera den mycket speciella älvdalskan. Nu släpper han, tillsammans med Olof Lundgren, doktorand i lingvistik vid Lunds univer...

(Inledning vid IMPLAN-konferensen i Oslo den 2/5 – 3/5 2008)   Det här föredraget hölls 2008 och publicerades i en engelsk version i "Language and Power", sid. 283 - 288, Mkuki na Nyota Publishers Ltd 2009. Inte mycket har förändrats sedan ...