(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats/Aktuellt ord)

Dagsmeja är ett ord som inte sällan nämns när människor ska uppge sitt favoritord.

Dagsmeja är ett mars- och aprilord; det syftar på värmen i solskenet om eftermiddagarna mot slutet av vintern när snön smälter och det droppar från taken.

Efterledet -meja har inget med verbet meja att göra, att solen skulle "meja ned" snön. Inte heller handlar det om dagens mitt, trots att formen dagsmidja förekommer ibland i äldre svenska. Nej, meja går tillbaka på fornsvenska mäghin, som betyder ’kraft, styrka’ och är besläktat med makt och förmåga.

Dagsmeja är ett ganska ovanligt ord. Det används nästan aldrig i överförd betydelse. Annars skulle det passa bra när man talar om saker och ting som tinar upp efter en kall och mörk period: "Jag hade svårt för min svärfar i början, men när barnen kom blev det dagsmeja", "Medlarnas nya förslag har inneburit dagsmeja i förhandlingarna". Tycker du att dagsmeja är ett vackert ord, se då till att använda det lite oftare!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Torsdagen den 3 maj anordnar Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg ett språkvetenskapligt heldagssymposium med temat Den nya svenskan.

Symposiet äger rum på Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg och vänder sig framför allt till doktorander och forskare.

Tid: 3 maj kl. 9–17

Plats: Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet, Vallgatan 22, Göteborg

Anmälan

Deltagande i symposiet kostar 350:- + moms (lunch och fika ingår) och anmälan görs via e-post senast den 23 april till jenny.nilsson@sprakochfolkminnen.se (ange önskemål om specialkost, du kommer att få en bekräftelse samt instruktioner för inbetalning i retur). Antalet platser är begränsat.

Kontakt

Jenny Nilsson

Telefon: 073-558 60 74

E-post: jenny.nilsson@sprakochfolkminnen.se

För detaljerat program se denna sida

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtat från Svensklärarens webbplats - se nedan)

Nu har det nya numret av Svenskläraren kommit ut. Det har tema ”Plats”. Det innehåller bland annat artiklar om plats och identitet i ungdomslitteratur, platsens betydelsens för läsning, och vad som händer när lärandet sker på digitala platser ”under lärarens radar”.

Två av artiklarna är publicerade här på hemsidan. För att få tillgång till papperstidningen är det enklast att bli medlem.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anders Sylvan på Anonyma språkpoliser slår ett slag för en artikel av Per-Owe Albinsson, medlem i Språkförsvaret, som publicerades för tretton år sedan.

I Finland har svenskan varit ett officiellt språk (av två) väldigt länge, men i Sverige blev svenskan ett officiellt språk först 2009!

Mycket anmärkningsvärt och unikt eftersom de flesta länder har haft sina ”officiella” språk mycket länge!

När jag letade efter lite information om språkutveckling och anglifiering av svenskan, stötte jag på denna artikel publicerat 2005, alltså från fyra år innan svenskan blev officiellt språk i Sverige!

Tycker att den, till stora delar, är mer aktuell än någonsin när vi i dag upplever att stora, genuint svenska, företag i det närmaste helt övergett svenskan i sin reklam, i sina skyltfönster och i sina butiker!

Det finns alltför många syndare i denna fråga, men jag vill nämna ett företag som ett flagrant exempel på anglifieringen i Sverige, KappAhl!

KappAhl har inte haft en enda realisation/rea på åratal, de har bara ”Sale”!

När de byggde om sin butik på Kungsportsavenyen, Göteborg, för några år sedan, fanns inte ett enda svensk ord i något av deras skyltfönster, som berättade om ombyggnaden, inte ett! ALLT var på engelska (har det dokumenterat!)!

Det har inte ens några provrum längre på KappAhl! Det har bara ”fitting rooms”!

Jag är övertygad om att Per-Olof Ahl snurrar som en torped i sin grav, då det han skapade 1953, i en källarlokal på Omvägen i Kallebäck, har övergett hans modersmål i både hans och företagets hemland, Sverige!

I det perspektivet tycker jag det är intressant att läsa vad Per-Owe Albinsson skrev för knappt tretton år sedan. En artikel, vars innehåll, jag till stora delar sympatiserar med!

”ONÖDIG ANGLIFIERING

Engelskan är på frammarsch i världen och i Sverige. Jag tillhör de som anser att det har gått för långt.

Engelskan brer inom skolvärlden ut sig på svenskans och andra språks bekostnad. Företag går, trots huvudsaklig verksamhet i Sverige, över till engelska som koncernspråk. Engelskspråkig reklam används i allt större utsträckning. Inom EU utmärker sig svenska företrädare genom att inte utnyttja rätten till tolkning. De sågar av den gren de själva sitter på. Se på TV-utbudet: En enorm anglosaxisk dominans. Jag saknar filmer från andra länder.

Invandrare förväntas lära sig svenska, men engelsktalande verkar undantagna, p g a att för många svenskar är så inne på att tala engelska. De verkar inte inse att de missgynnar svenskan. 1998 utarbetades ett "Handlingsprogram för att främja svenska språket". Det mynnade ut i betänkandet "Mål i mun." I höst (2005, min anm.) ska äntligen en proposition läggas i frågan. Politisk överkänslighet kan vara orsak till dröjsmålet. Vari ligger det känsliga i att lagstadga om vårt gemensamma huvudspråk? En självklarhet i de flesta länder. Svenskan är officiell i Finland men ej i Sverige. Absurt! Den har ansetts självklar här. Vakna politiker, så är det inte längre.

Övertron på engelskans fördelar är stor. Jag anser att man noga ska överväga om man ska släppa in den inom ett område. Överskattningen av engelskkunskaper är också stor och många är de som tvingats sitta med en ordbok istället för att kunna läsa på svenska.

Globaliseringen innebär i princip en anglifiering, för ordet har blivit synonymt med engelskspråkigt. Det finns en orättvisa i att ett nationellt språk blivit världsspråk. Det rättvisa vore ett neutralt världsspråk.

Det är hög tid att värna svenskan, som borde vara ensamt obligatoriskt språk i Sverige. Modersmålet är mer än ord. Min uppmaning till läsarna: Tänk efter/ifrågasätt. Kräv svenska. Det är en medborgerlig rättighet. Det går inte att sticka huvudet i sanden och hoppas att någon annan tar tag i saken. Ibland måste man vara "någon" själv.

Per-Owe Albinsson, ”Nätverket Språkförsvaret”

(Publicerad i Sydsvenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Dala-Demokraten den 18 augusti 2005 och i Dagens Nyheter den 25 augusti)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Efter en medlemsomröstning har Språkförsvaret utnämnt PostNord till Årets anglofån.

På senare tid har det svensk-danska företaget PostNord fått utstå mycken kritik för sin verksamhet. Saken blir inte bättre av PostNords språkanvändning. Den som reklamerar en försändelse riskerar att få ett automatiserat svar från PostNord Customer Service helt på engelska: ”Thank you for sending us your complaint. We will investigate your query and will contact you as soon as possible.”

PostNord visar ett direkt förakt för de svenska och danska språken och för allmänheten.

(Denna nätdagbok är knuten nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvarets pris för år 2018 har efter en medlemsomröstning tilldelats Björn Ranelid med följande motivering:

I ”Guld i strupen” beskriver han sig själv som ”Herden som vaktar orden”. Och det är inte nog med att han vaktar orden, han är också skaparen och innovatören av metaforer och aforismer. I Ranelids språkliga värld väger språket med alla sina nyanser tungt och lätt på samma gång. Tungt eftersom varje ord ska klinga dånande och kraftfullt hos lyssnaren – och lätt för att färdas med läsaren och lyssnaren över kontinenter och tid med tankens hastighet.

Ranelid är också oförbehållsamt skoningslös mot det han kallar slapphet och slarv i språket, mot dem som förvandlar språket till ”en kloak och container.” ”De som är papegojor” och ger ifrån sig betydelselösa läten. För Ranelid är språket kött och blod och har en omisskännlig stil. ”Ranelidska” har med tiden blivit ett eget begrepp som vidgar och skänker nya toner och färgskiftningar till vårt svenska språk.

Prisceremonin äger rum i Palmesalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm, kl. 14.30 lördagen den 14 april.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)