Alla inlägg under maj 2018

Varför uppmärksamma att ett flygbolag går i konkurs ? Det är samma flygbolag, som på en flygning mellan Göteborg och Sundsvall gick igenom säkerhetsinstruktionerna enbart på engelska. Se tidigare inlägg, som också innehöll en inklippt version av Lars-Gunnar Anderssons ursprungliga artikel i Göteborgs-Posten, i nätdagboken.


Det finns ett möjligt samband mellan att befinna sig på konkursens rand och att spara in pengar (?) genom att inte hålla en säkerhetsinstruktion på svenska. Nu ska man dock inte tro att ägarna var fullblodsanglosaxare. Tvärtom ägdes Nextjet av vd Magnus Ivarsson, Oy Herrfors AB (finländskt företag) och Air Aland.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 maj 2018 08:00

I sin blogg skriver Finn-Erik Vinje, norsk språkvetare, bland annat:


”’Språket forandrer seg’ er enten en platthet hvis innhold ingen vil bestride (alle vet at kong Håkon Håkonsson på tolvhundretallet ikke snakket slik som kong Harald Olavsson gjør på tjuehundretallet), og banaliteter bør man forsøke å holde innenfor tennenes gjerde.


Eller også mener den liberalistiske taleren å påpeke at siden språket forandrer seg, er det ikke så nøye hvordan man innretter seg.


Men dette er korttenkt, ja riktig dumt er det. Språk er fellesskap, og språksamfunnets medlemmer må respektere de konvensjoner som gjelder for dette språklige fellesskapet, bl.a ved å gjøre seg umake for å følge reglene for rettskrivning, bøyning, orddannelse og grammatikk. Kreativitet på disse områdene er uønsket, fordi den er en trussel mot den språklige og kulturelle enheten.


Skriftspråket er en tradisjonsbærer, det binder oss sammen som nasjon, det bryter ned tidens og stedets murer og knytter forbindelsen ikke bare til tidligere slektsledd, men også til dem som kommer etter oss. Det er en fordel at det er enhetlig, det er en fordel at det er stabilt. (Jeg har skrevet utførligere om dette i Språk 2004, s. 8 ff.)


Som livet selv er språket utsatt for forandring, forgjengelighet. På tross av dette er forandringer så å si  mot språkets natur. Man kan gjerne variere uttrykksmåten og gi den et personlig preg, men dette må skje innenfor de grenser som de språklige konvensjonene setter.


Vil man — av kunstneriske eller andre grunner — avvike, så er det altså tillatt. Men da bør man vite på prikken hvilken regel man gir faen i.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


(Olle Josephsons artikel publicerades idag i Svenska Dagbladet. Artikeln bygger på en rapport från Skolverket, som också finns länkad på Språkförsvarets webbplats.)


Olle Josephson skriver inledningsvis:

 

"Svenska gymnasieelever som undervisas på engelska klarar inte att utveckla en avancerad svenska. En rapport från Skolverket indikerar att eleverna måste ges utrymme att använda sitt starkaste språk – svenskan – i skolan.


Skolverkets rapport ”Engelskspråkig undervisning” ger vid handen att elever med riktigt mycket undervisning på engelska hade ett sämre svenskt ordförråd i slutet än i början av gymnasiet."


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 maj 2018 08:00

I lördags publicerades en utmärkt artikel, ”Dags att sätta språkpolisen på våra politiker”, av Anders Q Björkman i Svenska Dagbladet. Han avrundar artikeln med att konstatera:


”Nyligen rapporterades att Moderaterna vill råda bot på lärarbristen i svenska skolor genom att rekrytera utanför landets gränser. Vackert så, men Moderaterna vill undanta sådana importerade lärare från de krav på svenskkunskaper som i dag är kopplade till lärarlegitimationen. Hur dessa pedagoger ska undervisa elever som är svaga i engelska eller hålla föräldramöten där inte alla förstår språket är en gåta.


Jag misstänker att M-förslaget bryter mot språklagen. Den slår fast att svenskan är huvudspråk i Sverige, det vill säga ’samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden’. Utöver det säger lagen att ’det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas’.


Om inte skolor, gymnasier, högskolor och universitet representerar det allmänna vet jag inte vad som gör det.


Så här inför valet råder som bekant politisk högkonjunktur för satsningar på polisen. Låt mig lansera en sådan satsning: inrätta en statlig språkpolis. Om inte annat kan den ju övervaka att våra politiker inte bryter mot språklagen.”


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Aldrig förr har vi meddelat oss med varandra i skrift så mycket som vi gör idag. Brev är visserligen ett mindre vanligt sätt att kommunicera men vi skickar sms och e-post och skriver på ”sociala medier” etc. Likafullt måste vi också då och då tala med varandra eller till varandra, inte nödvändigtvis på det sättet att vi ”håller tal” utan helt enkelt framför en upplysning eller en åsikt eller frågar om något. Vi ägnar oss åt munklig framställning. Förr ägnades stor uppmärksamhet åt den konsten och ett gott uttal var av väsenklig betydelse.


Själv finner jag det ofankligt störande om någon slarvar med uttalet. Det får mig att mista intresset för innehållet och i stället koncentrera mig på bristerna i framförandet. Budskapet försvinner och möjligheten till dialog blir obefinklig.


Möjligheten till samtal är förstås redan från början liten om en offenklig person  uttalar sig, men risken att budskapet överskuggas av uttalsbrister ökar snarast.


Förr var toleransen liten också mot dialektala egenheter. Att tala bondskt eller lankligt förlöjligades, och det hjälpte inte att talaren visade upp ett frynkligt ansikte.


Nej för att undvika en negativ eller rentav fienklig attityd hos åhöraren eller auditoriet gäller det att artikulera ordenkligt och tala så att alla kan koncentrera sig på det som talaren vill ha sagt.  Det var egenkligen det jag ville säga, och nu är det änkligen sagt. Tack för ordet!


Bengt Lidal

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 maj 2018 15:24

Så har det hänt igen! Att Studio Ett i P1 visar förakt för lyssnare som inte behärskar engelskan. I sändningen fredagen den 11 maj var ett inslag med intervju av Israels ambassadör i Sverige. Jag hade gärna velat förstå intervjuarens frågor och ambassadörens svar. Ämnet – spänningen mellan Iran och Israel är högintressant att få belyst.


Jag vet med säkerhet att vi är många svenskar i min generation som inte kan engelska. Sveriges Radio ger ofta intryck av att vi är en liten minoritet som de kan bortse ifrån.


I det nämnda programinslaget upptog engelskan c:a åtta gånger så lång tid som sammanfattningen på svenska. Engelska: 5 min. 24 s., Sv.: 43 s.


(Inslaget återfinns tidsmässigt 1:13:10 in i sändningen).


Bengt Blomberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!


Ja, just du som läser dessa rader nu.


Anser du som vi att det svenska språket även i framtiden ska vara det samhällsbärande språket i Sverige och att du ska kunna använda svenska i alla situationer i Sverige?


Vill du samtidigt sätta stopp för all den onödiga engelska som tenderar att breda ut sig i samhället och som faktiskt på sikt hotar det svenska språkets (och andra språks) fortlevnad?


Gratulerar! Du har kommit helt rätt. Du har kommit till Språkförsvaret.


Du kanske redan är med i stödgruppen Språkförsvarets vänner på nätet eller så vill du helt enkelt engagera dig för det svenska språket.


Språkförsvaret verkar på många sätt för att slå vakt om det svenska språket. Det bästa sättet att bilda sig en uppfattning om vår verksamhet är att gå in på webbplatsen www.språkförsvaret.se och där läsa mer.


Oavsett hur mycket tid och ork du har är du välkommen till Språkförsvaret. Du förbinder dig inte till något och ett passivt medlemskap är nog så bra. Om även du engagerar dig aktivt blir vi dock fler som agerar för att slå vakt om det svenska språket.


Tack för att du tog dig tid att läsa dessa rader! Vi hoppas att vi ses i samband med någon av våra aktiviteter framöver.


Språkförsvarets styrelse

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Upptäckte ytterligare ett exempel på namnbyte från svenska till engelska. (Se tidigare inlägg om både det och motsatsen - från engelska till svenska.) Den här gången är det PresentkortTorget som blir GoGift. Det är en webbsida där man kan köpa olika sorters presentkort, ägd av mediaföretaget Egmont. Enligt vad de själva skriver har PresentkortTorget funnits i över tio år, och man ger ingen förklaring till namnbytet. Visst, det nya namnet är kortare, men det gamla borde väl vara inarbetat efter över tio år, och dessutom säger ju namnet vad det handlar om, till skillnad från det nya.


Ack ja, man får väl vara glad att de inte börjar kalla presentkort för 'gift card' i alla fall...


Ytterligare en kandidat till Tummen ner, tycker jag.


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19
20
21 22 23
24
25 26 27
28 29 30 31
<<< Maj 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards