Intervjun bearbetades sedan av The Local och publicerades på engelska. Förmodligen är det fråga om denna artikel, som ligger bakom en betalmur.

- Varför finns Språkförsvaret och vilken är er övergripande målsättning?

Svar: Språkförsvaret försvarar svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad, förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Svenskan ställning är inte längre helt självklar utan förlorar domäner (användningsområden). Observera att jag säger ”engelskans expansion på svenskans bekostnad”. Det betyder att vi inte har något emot engelskan i sig; alla språk har lika värde. Vi inser naturligtvis också engelskans roll som lingua franca i världen. Mångspråkigheten innebär till exempel att vi förordar att alla svenska medborgare förutom sitt modersmål ska lära sig minst två främmande språk. Det betyder att vi respekterar de nationella minoritetsspråken i Sverige. Språkförsvaret har under senare år understött Ulum Dalska (Föreningen för älvdalskans bevarande) i deras kamp för att älvdalskan ska erkännas som landsdels- eller minoritetsspråk. Vi försvarar rätten till undervisning på hemspråk, så kallad modersmålsundervisning. Det är mycket viktigt att upprätthålla den mellannordiska språkgemenskapen, som omfattar mer än 20 miljoner människor. Svenska, danska och norska är sinsemellan förståeliga och många finländare och islänningar förstår något av dessa språk.

- Tror du att anglifieringen och/eller så kallad svengelskan innebär ett hot mot svenskan, och hur? Vilka är riskerna för svenska kulturen?

Svar: Framför allt bekämpar Språkförsvaret domänförluster, det vill säga att svenska upphör att användas inom vissa områden, exempelvis som avhandlingsspråk inom universitetsvärlden. Språkförsvaret har också gått emot att forskare ska tvingas skriva ansökningshandlingar om forskningsbidrag på engelska liksom skriva anställningsansökningar eller driva befordringsärenden på engelska. Vi har också varit drivande i att uppmana svenska högskolor att bedriva en medveten språkpolitik.

Språkförsvaret anser att svenskan ska användas överallt där vi kan; engelskan bara när vi måste. Därför JO-anmälde Språkförsvaret efter språklagens tillkomst 2009 regeringens engelskspråkiga e-postadresser och fick rätt.

Rent allmänt undergräver anglifieringen i affärsvärlden, inom reklambranschen och inom underhållningsindustrin svenskans status. Om hela reklaminslag och s.k varumärken är på engelska, om projekt, firmanamn eller byggprojekt ges på engelska, om filmtitlar ges på engelska, om SVT/Sveriges Radio inte översätter inslag på engelska till svenska, så är det ett uttryck för engelskans expansion. Föreställningen att engelskan har några särskilda inneboende egenskaper är också uttryck för en naiv uppfattning om språk. Som den arabiske lingvisten Ibn Hazm skrev på 1000-talet: ”Ett språk kan inte utföra några gärningar och det finns ingen helig text som förlänar kännemärket överlägsenhet till ett språk över ett annat.”

- Finns det specifik miljö eller fall där du tror att engelska används för ofta eller onödigtvis?

Svar: Framför allt inom affärsvärlden, reklambranschen och underhållningsindustrin. Överallt där man tror att engelskan tillför något extra värde till den vara, produkt eller tjänst som man avser att sälja. Om till exempel byggherrar, fastighetsbyråer och mäklare ger sina objekt engelska namn, så tillförs absolut inget extra värde till dessa objekt.

- Vilka åtgärder vidtar Språkförsvaret för att skydda svenska språket, och vilka åtgärder tror du att regeringen eller svenska medborgare bör vidta?

Svar: Språkförsvaret kan inte vidta några speciella åtgärder; vi är en opinionsbildande gräsrotsorganisation. Därför kritiserar vi alltid ansvarig instans om det är på väg att ske domänförluster inom ett visst verksamhetsområde och vi kritiserar offentligt all onödig användning av engelska. Vår ambition att engagera allmänheten, vanligt folk, i kampen för att försvara det svenska språket. Varje gång lokaltidningar har anordnat webbomröstningar om engelskspråkiga namn som till exempel Umeå Christmas Market och East Sweden har Språkförsvarets uppfattningar fått ett massivt stöd – i de nämnda fallen 90 procent.

Språkförsvaret var drivande bakom tillkomsten av språklagen. Samtidigt anser vi att språklagen, som antogs av en enhällig riksdag 2009, i flera avseende är bristfällig. Dess räckvidd är alltför begränsad och den innehåller inga sanktionsbestämmelser.  Sista ordet är alltså inte sagt i denna fråga.

- Användning av engelska inom universitetet och teknologiindustrin kan hjälpa Sverige att vara mer konkurrenskraftig internationellt. Hur skulle du rekommendera att vi hitta en balans mellan konkurrenskraft och risken av domänförluster?

Svar: Alla vetenskapliga undersökningar visar att Sverige, de övriga nordiska länderna och Nederländerna har de bästa kunskaperna i engelska utanför de anglosaxiska kärnländerna. Hur många låtskrivare på engelska finns det inte i Sverige? Detta beror inte på att vi skulle vara mera intelligenta eller språkbegåvade än andra utan på att våra språk (med undantag för finskan) är nära besläktade med engelskan. Sveriges problem är ett annat, vilket EU-undersökningar visar. Alltför många svenskar, alltför många svenska företag, tror att det räcker med att kunna ett främmande språk, nämligen engelska. Speciellt kunskaperna i tyska och franska har försämrats. Svenska exportföretag tar heller inte tillvara på de språkkunskaper som invandrare har. Man säljer nämligen bäst på köparens språk. Svenska exportföretag har sämre språkkompetens än flera av sina viktigaste konkurrenter i Europa. Mångspråkighet, inte tvåspråkighet, är alltså lösningen.

Per-Åke Lindblom

18/5 2018

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Marcus Larsson påpekar på Twitter:   Ser allt fler tecken på att IES har problem. Får till exempel allt oftare upp ”vi har platser kvar”-reklam på FB när jag åker runt i landet.     (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spr...

      (Dennna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...