Alla inlägg den 7 augusti 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 augusti 2018 21:00

(Enkät till riksdagspartierna inför riksdagsvalet 2018)


Hur mår svenska språket?


1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag, som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?


Svar: Språklagen är en viktig lag som till stor del är normerande. Syftet med lagen är framför allt att förtydliga svenskans och andra språks ställning i det svenska samhället. Myndigheter och andra offentliga organisationer har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.


Språklagen är en ramlag som anger principer, mål och riktlinjer för språkanvändningen. Offentliga organisationer ska följa språklagen, men det finns inga straffbestämmelser om man bryter mot den. Det kan däremot leda till prövningar av till exempel JO. JO kan utfärda kritik mot verksamhet som strider mot språklagen.


”Språklagen i praktiken – riktlinjer för tillämpning av språklagen” är en skrift som utarbetats av Språkrådet. ”Språklagen i praktiken” innehåller en genomgång av språklagens bestämmelser och ger handfasta råd och tips om hur lagen ska tolkas och tillämpas.


Vi bedömer att insatserna inom språkvården och språkpolitiken sammantaget har bidragit till att fler får tillgång till språk, vilket ytterst är en fråga om jämlikhet och allas lika rätt till demokratisk delaktighet. Institutet för språk och folkminnen har en viktig uppgift att fortsätta följa tillämpningen av språklagen och genomföra språkvårdsinsatser, inte minst avseende de nationella minoritetsspråken och svenska som andraspråk.
    
2. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?


Svar: Det är viktigt att värna svenska språkets ställning, inom de svenska myndigheterna och inom akademierna. Vi vet att alltmer forskning publiceras på engelska. Detta är inte oproblematiskt, samtidigt har svenska språket en stark ställning.  

           
3. Det har förekommit vid inrikesflygningar i Sverige att säkerhetsinstruktioner enbart har meddelats på engelska. Hur ser ni på detta?


Svar: Det mest väsentliga vid förmedlandet av säkerhetsinstruktioner på flygplan är att dessa förstås av flygpassagerarna. Då det är många icke-svenskspråkiga resenärer även på inrikesflygningar så är det rimligt att dessa även förmedlas på engelska. Då merparten av passagerarna kan förväntas förstå svenska är det dock rimligt att de även meddelas på svenska.  

     
4. Svenska ministrar har vid olika tillfällen hållit tal på engelska i Sverige utan att talen sedan har översatts till svenska. Hur rimmar detta med § 5 i språklagen?


Svar: Sveriges regering håller tal vid många olika tillfällen och olika sammanhang. Ibland är det naturligt att talet hålls på till exempel engelska (till exempel om det hålls för en publik som inte är svenskspråkig). Normalt ska naturligtvis statsrådens anföranden finnas översatta till svenska, men det kan finnas situationer när det inte har gjorts, beroende på tillfälle och sammanhang.


5. I SVT och Sveriges Radio förekommer det ibland att intervjuer på engelska översätts mycket knapphändigt. Många svenska medborgare, särskilt äldre, har bristande kunskaper i engelska, bland på grund av otillräcklig i undervisning i engelska i grundskolan, eller inte alls. Hur ser ert parti på detta?


Svar: Sveriges Television och Sveriges Radio är radio och tv i allmänhetens tjänst. Det är viktigt att intervjuer översätts och undertextas så att innehållet kan förstås av alla. Det kan dock vara så att översättningar som sker skyndsamt i t.ex nyhetssändningar blir mer knapphändiga än översättningar i andra program. Intentionen med översättning och undertextning är att material på andra språk än svenska ska vara av så god kvalitet att alla förstår och kan ta del av innehållet.  

 
6.  Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör ta i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar?    


Svar: Socialdemokraterna ser ett behov av att på sikt öka undervisningstiden i skolan. Svenska ska fortsätta vara ett viktigt ämne, precis som i dag då det är det största ämnet i grundskolan med 1490 garanterade timmar. Vi vill utöka svenskundervisningen på gymnasieskolans yrkesprogram, i och med att vi vill att alla nationella gymnasieprogram ska kunna ge grundläggande högskolebehörighet.


7. Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?  

     
Svar: Vi har i nuläget inga förslag att ändra reglerna för att bedriva undervisning på engelska, men har tagit del av Skolverkets rapport som pekar på risker med att eleverna inte utvecklar det svenska språket. Socialdemokraterna anser att skolan har ett viktigt ansvar för att elevernas svenska språk ska utvecklas. Inte bara för att de ska lära sig mycket i sakämnena utan också för att de ska kunna vara aktiva medborgare i vårt samhälle att det är viktigt att det svenska språket värnas.


8.  Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?                
Svar: Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte i början av augusti en omfattande SFI-utredning för att se över just detta. Bland annat kan undervisningstiden behöva utökas och marknadsstyrningen av SFI-utbildningen minska.


9. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?                

 

Svar: Alla som lever i Sverige ska kunna svenska. Socialdemokraterna går därför till val på att införa en språkplikt som innebär att det blir obligatoriskt för asylsökande att delta i språkträning. Vid frånvaro från undervisningen ska det gå att dra in den asylsökandes dagersättning. Samma språkplikt ska gälla människor som har försörjningsstöd och som behöver lära sig mer svenska för att få jobb. Det ska bli obligatoriskt att delta i SFI eller annan språkträning, annars ska försörjningsstöd nekas.


Däremot har Socialdemokraterna inte något förslag om språktest för att uppnå medborgarskap.

10. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?         

 

Svar: Ja, det är viktigt. Det möjliggörs av exempelvis höjda basanslag till den fria forskningen. Mycket forskning i dag publiceras dock på engelska, inte minst för att öka möjligheterna till citering och nå en bredare krets av läsare. Det är en svår men viktig avvägning som både respektive lärosäte och politiken fortsatt bör följa.


11. Anser ert parti att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska som undervisningsspråk? 

           
Svar: Vi driver inga sådana förslag.


12. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?


Svar: Svenskan har status som officiellt språk inom EU i likhet med de 23 andra språk som har officiell status. Alla Europaparlamentets handlingar finns översatta till svenska och EU:s officiella tidning ges ut på svenska. I det dagliga arbetet begränsar sig dock de flesta institutioner till engelska, franska och tyska. De flesta interna handlingar översätts inte men alla officiella dokument ska göra det. Svenskans ställning är därmed densamma som för de flesta språk av motsvarande storlek inom unionen. Det får anses tillfredsställande. Alla regeringsföreträdare och europaparlamentariker har rätt att tala svenska. Det måste dock finnas frihet för de med svenska som modersmål att tala engelska eller annat språk i EU-sammanhang.


13. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?    


Svar: Faktum är att det är en hög andel av eleverna som läser moderna språk i grundskolan ur ett historiskt perspektiv. Däremot är spanska det moderna språk som är överlägset störst. Den största utmaningen är för tillfället att det behöver utbildas fler lärare i moderna språk. Vi ser också ett behov av att få fler elever att välja ett modernt språk och fortsätta läsa det i gymnasiet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har genomfört att det i höst blir obligatoriskt för alla huvudmän att erbjuda moderna språk i årskurs 6.  


14. I dag domineras i synnerhet det kommersiella TV-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?


Svar: Vi tror på att stimulera och uppmuntra produktion av svensk-språkig film. Inom EU har man ambitioner att det ska vara möjligt att, i högre utsträckning än idag, ta del av film på europeiska språk.


EU-kommissionen föreslog 2016 att t.ex streamingtjänster som Netflix borde erbjuda mer europeiskt innehåll och föreslog en kvot på minst 20 procent.


Vi tror på vikten av att främja den europeiska film- och tv-produktionen, snarare än att gå kvotvägen. Det kan man göra på flera sätt, bland annat med samarbeten och samproduktioner över europeiska gränser och med hjälp av modern språkteknik, som kan säkerställa att verk på olika språk når ut i hela Europa.

15. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som DIGG (myndighetsförkortning), Hack for Sweden, Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?


Svar: Normalt ska institutioner ha svenska namn. När det gäller mässor och privatägda företag så måste de själva kunna välja under vilket namn de vill marknadsföra sig. Det kan finnas skäl att t.ex Swedavia vill att utländska besökare som på nätet söker efter en flygavgång kan använda sökordet ”airport” efter flygplatsnamnet.  


16. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?


Svar: Engelska som språk i reklam och marknadsföring kan på sikt påverka svenska språkets ställning, men svenskan har en mycket stark ställning i vårt samhälle. Vi avser inte verka för att beivra reklam på engelska.      


Ansvarig för svaren:

Ulla Bab Rydbeck,

politisk sekreterare,

ulla.bab.rydbeck@riksdagen.se 070-513 13 97  

6/8 2018

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 augusti 2018 20:45


1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag, som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?
 
Svar: Moderaterna är fortsatt positiva till den språklag som alliansregeringen lade fram. Vi har i dagsläget inga förslag om att förändra språklagen.
 
2. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?
 
Svar: Nej, men det är av vikt att särskilt lyfta fram paragraferna 5-6 i språklagen. Dessa lyfter fram svenskan som huvudspråk och samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden, samt att det ligger ett särskilt ansvar på det allmänna att svenskan används och utvecklas.
 
3. Det har förekommit vid inrikesflygningar i Sverige att säkerhetsinstruktioner enbart har meddelats på engelska. Hur ser ni på detta?
 
Svar: Det är idag inte obligatoriskt att meddela säkerhetsinstruktioner på svenska vid inrikesflygningar. Däremot ska det finnas en video eller presentation av kabinpersonalen. Vår utgångspunkt är regler gällande dessa instruktioner ska utformas så att flygsäkerheten kan säkerställas på ett rimligt sätt.
 
4. Svenska ministrar har vid olika tillfällen hållit tal på engelska i Sverige utan att talen sedan har översatts till svenska. Hur rimmar detta med § 5 i språklagen?
 
Svar: Språklagen § 5 lyder som följer: ”Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.” Vid vissa tillfällen kan det finnas anledning för ministrar att hålla tal på engelska i Sverige. Rimligtvis bör innehållet då också finnas tillgängligt på svenska.
 
5. I SVT och Sveriges Radio förekommer det ibland att intervjuer på engelska översätts mycket knapphändigt. Många svenska medborgare, särskilt äldre, har bristande kunskaper i engelska, bland på grund av otillräcklig i undervisning i engelska i grundskolan, eller inte alls. Hur ser ert parti på detta?
 
Svar: I till exempel SVT:s sändningstillstånd anges att SVT har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället och att språkvårdsfrågor ska beaktas i verksamheten. Dessa villkor bör tas i beaktande vid bland annat översättning av intervjuer på engelska.
 
6. Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör ta i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar?
 
Svar: Undervisningstiden behöver öka i alla ämnen i lågstadiet. Men främst bör utökningen ske i svenska och matematik, eftersom det viktigaste målet med lågstadiets läroplan är att eleverna ska lära sig läsa, skriva och räkna. Lågstadiet behöver rusta alla elever med de grundläggande kunskaper som krävs för att man överhuvudtaget ska kunna tillgodo göra sig undervisning i andra ämnen. Målet är att svenskundervisningen ska utgöra en tredjedel av undervisningen på lågstadiet.
 
7. Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?
 
Svar: Att skolor har en möjlighet att erbjuda undervisning på engelska ökar mångfalden och kan berika elevernas språkkunskaper. Moderaterna står därför bakom nuvarande regelverk vad gäller undervisning på engelska.
 
8.  Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?
 
Svar: Varje person som påbörjar undervisning i svenska för invandrare (sfi) ska få en individuell prestationsplan som uppskattar tiden det kommer att ta för att slutföra varje kurs och studieväg. Prestationsplanen ska utformas med hänsyn till den studerandes förkunskaper, såsom tidigare utbildning. Vid avbrutna studier eller studier som inte fullföljs med godkända studieresultat inom den angivna tidsramen aktualiseras ett åtgärdssystem som innebär att individer kan få en varning och ytterst delvis eller helt indragen etableringsersättning. Grundläggande kunskaper i svenska ska även vara ett krav för permanent uppehållstillstånd.
 
9. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?
 
Svar: Moderaterna anser att grundläggande kunskaper i svenska ska vara ett krav för att få svenskt medborgarskap.
 
10.  Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?
 
Svar: Högskolan har, vid sidan om sina två uppdrag avseende utbildning och forskning, ett tredje uppdrag som handlar om att samverkan och att nå ut med sin kunskap till det omgivande samhället. Det är därför av stor vikt att svenskan fortsätter att utvecklas som vetenskapligt språk och att svenskan inte i onödan trängs undan inom den högre utbildningen och forskningen.  
 
11.  Anser ert parti att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska som undervisningsspråk?
 
Svar: Moderaterna står bakom nuvarande ordning, enligt vilken lärosätena själva kan bestämma om undervisningen helt eller delvis ska ske på svenska eller engelska.
 
12.  Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?
 
Svar: Vi anser att svenskans ställning i EU är tillfredsställande. Vi föreslår dock att språkarbetet inom EU reformeras. I det ligger att avskaffa direkttolkningen och låta engelskan bli arbetsspråket. Stora besparingar på direktöversättningar skulle kunna göras om man inför ett system där varje land får betala på begäran, efter att en viss kvot översättningar/tolkning använts. Alla dokument ska givetvis samtidigt fortsätta att översättas till alla språk.
 
13.  Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?
 
Svar: Detta är en oroande utveckling, eftersom att Sverige är ett liten och öppen ekonomi som är beroende av handel och utbyte med andra länder. Samtidigt är det glädjande att fler elever läser och får betyg i moderna språk efter att systemet med meritpoäng infördes. Det är däremot viktigt att se över systemet med meritpoäng så att det främjar progression och djupa kunskaper i språken och inte leder till taktiska val.  
 
14.  I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?
 
Svar: Moderaterna värnar fria och oberoende medier. Dock lägger vi värde kring det uppdrag som exempelvis public service-kanalerna (SvT, SR och UR) innehar. Det nuvarande innehållsuppdraget för public service-kanalerna anger att de ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. I detta ligger att tillhandahålla ett varierat utbud på det svenska språket.
 
15.  Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som DIGG (myndighetsförkortning), Hack for Sweden, Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?
 
Svar: Vi anser att alla ska ha tillgång till nödvändig information på svenska inom alla samhällsområden. Men Sverige konkurrerar i en öppen och global värld, där vi också behöver kommunicera med andra. Där är det förstås viktigt att även ha goda kunskaper i engelska och andra moderna språk.
 
16.  Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?


Svar: Företag ska kunna publicera reklam och varumärken på det språk som de själva anser vara lämpligt.

nya moderaterna

Box 2080

103 12 Stockholm


08-676 80 00

www.moderaterna.se

info@moderaterna.se


6/8 2018


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 augusti 2018 20:30

(Enkät till riksdagspartierna inför riksdagsvalet 2018)


Hur mår svenska språket?


1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag, som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?


Svar: SD har motionerat i riksdagen om att svenskan skall ha ställning inte bara som huvudspråk utan även som nationalspråk. Detta gäller redan svenskan i Finland. Vi är inte främmande för att se över lagen och eventuellt göra skärpningar.


2. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?


Svar: Det sker absolut domänförluster inom högskolevärlden till engelskan, i för hög grad. Visserligen är engelskan ett akademiskt språk världen över men det är önskvärt att skolor på alla nivåer bibehåller en balans mellan språken.


3. Det har förekommit vid inrikesflygningar i Sverige att säkerhetsinstruktioner enbart har meddelats på engelska. Hur ser ni på detta?


Svar: Flygningar som äger rum i Sverige bör som regel alltid ha information även på svenska.


4. Svenska ministrar har vid olika tillfällen hållit tal på engelska i Sverige utan att talen sedan har översatts till svenska. Hur rimmar detta med § 5 i språklagen?


Svar: Både tal och intervjuer bör som regel alltid översättas till svenska. Inte minst med hänsyn till att många som tittar är äldre och inte alltid förstår engelska.


5. I SVT och Sveriges Radio förekommer det ibland att intervjuer på engelska översätts mycket knapphändigt. Många svenska medborgare, särskilt äldre, har bristande kunskaper i engelska, bland på grund av otillräcklig i undervisning i engelska i grundskolan, eller inte alls. Hur ser ert parti på detta?

 

Svar: Som framgår ovan menar vi att tal och intervjuer som regel bör översättas. I vår dialog med public service bolagen framhäver vi dessutom att språkvårdsfrågan bör accentueras och framhållas som en av de viktigaste att slå vakt om. Vi har även motionerat i Riksdagen om att detta bör framgå tydligare i sändningstillstånden.


6.  Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör ta i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar?


Svar: Svenskundervisningen bör hållas på nuvarande nivå för svenska elever. Däremot bör den ökas markant för nyanlända.


7. Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?


Svar: Det finns flera välfungerande skolor som undervisar på engelska. I nuläget är vi inte beredda att ändra på detta. Sverigedemokraterna avser att följa utvecklingen noga.


8. Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?


Svar: Sverigedemokraterna har föreslagit införandet av en förberedelseklass med svenskundervisning som bör pågå under hela skoldagen. Eleverna i en sådan klass bör inte släppas in i en vanlig klass förrän de behärskar svenska på samma nivå som deras kamrater.


9. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?


Svar: Vi har framhållit långe och motionerat i riksdagen att goda kunskaper i svenska språket borde vara ett kriterium för att erhålla svenskt medborgarskap. Kunskaperna bör dessutom testas noggrant innan medborgarskap delas ut.


10- Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?

 

Svar: Ja det är viktigt att svenskan överlever som vetenskapligt språk, i synnerhet då även personer med god engelska men bristande akademisk engelska måste kunna läsa t.ex avhandlingar. Svenskans ställning bör därför stärkas inom högskolan och forskningen.


11. Anser ert parti att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska som undervisningsspråk?


Svar: Det är inte rimligt eller praktiskt genomförbart i dagsläget att eleverna skall kunna välja mellan engelska och svenska. Det är heller inte rimligt att alla enklare kurser måste hållas på svenska på alla lärosäten i samtliga kurser.


12. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt?

 

Svar: EU-parlamentarikernas möjlighet att få service på svenska bör vara fullödig och fullständig. Därtill vill vi framföra att det är viktigt att handlingar som översänds till Sverige från EU alltid måste vara på svenska. Så är tyvärr nu inte fallet. Handlingar kommer ofta på engelska och ibland till och med på franska. Vad gäller frågan om vilket språk regeringsföreträdare och EU-parlamentariker använder så menar vi att det bör ställas högre krav på regeringsmedlemmar att använda svenska språket när så är lämpligt och möjligt eftersom de faktiskt representerar hela svenska folket.


13. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?


Problemet i svenska skolan är inte så mycket vilket språk barnen lär sig utan att skolan är så flummig att de riskerar att inte lära sig något över huvud taget.


14. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?


Svar: En allt för dominerande engelskspråkighet i det svenska kulturutbudet i synnerhet inom film och media är oroväckande och därför har vi förslag om riktade satsningar för svensk och nordisk film- och Tv-produktion.


15. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som DIGG (myndighetsförkortning), Hack for Sweden, Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?


Svar: Det har betydelse utifrån vår principiella hållning att svenskan skall vara huvudspråk i Sverige. Som huvudregel bör därför namn i offentliga miljöer vara på svenska. Detta hindrar givetvis inte att det finns tilläggsinformation på andra språk.


16. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?


Svar: Sverigedemokraterna menar att alla och envar har ett ansvar att värna och vårda svenska språket. Att gå fram med lagstiftning på området förefaller dock synnerligen vanskligt då en sådan reglering lätt tangerar det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området såväl som näringsfriheten.


3/8 2018


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 augusti 2018 20:15

Hej Språkförsvaret, tack för ert mail. Här kommer svaret från Liberalerna.


Vi har inte konkreta svar på alla frågor och svarar därför på ett mer allmänt plan. Liberalerna anser att det svenska språket är det språk som ska användas för kommunikation i Sverige. (För att förkorta vår text nämns inte de lagstadgade språkliga minoriteternas rättigheter i Sverige). I Liberalernas program för att återupprätta kunskapsskolan är åtgärder för att ge alla elever grundläggande kunskaper i det svenska språket avgörande.


Svenska språket ska användas för namngivning i Sverige och precis som Språkförsvaret ogillar vi när man använder engelska ord där det lika gärna kan användas svenska ord, men vi har inga planer på att beivra reklam med engelska ord eller förbjuda användningen.


I EU ska alla dokument och tal även fortsättningsvis kunna hållas på modersmålet. Det gäller att i alla sammanhang vara tydlig med det.


Att återupprätta kunskapsskolan genom att ge betyg i lägre åldrar, behålla och utveckla nationella prov, införa tydligare läroplaner som fokuserar på baskunskaper tror vi är avgörande för att vårda och utveckla det svenska språket. Att kraven för att komma in på universiteten sänks i allmänhet och till lärarutbildningen i synnerhet är förödande för det svenska språket. Universiteten ordnar idag grundläggande undervisning i svenska för att förkunskaperna är så dåliga bland studenterna. Idag krävs godkänt E för att komma in på lärarutbildningen.


Liberalerna har krävt att man ska ha höga betyg i det ämne man ska undervisa i. Det innebär att blivande lärare i svenska ska ha minst C för att komma in på lärarutbildningen. I vårt arbete för att minska segregationen är det svenska språket avgörande. Under lång tid har liberalerna ställt krav på att alla i Sverige ska kunna tala svenska. Redan 2002 presenterade dåvarande Folkpartiet ett integrationspolitiskt program där krav på svenska, d v s ett språktest, för att bli svensk medborgare ingick. Likaså fanns det ett förslag på en gemensam svensk litteraturkanon som alla borde läsa i den svenska skolan för att alla ska ta del av det svenska litterära kulturarvet.


Liberalerna ställer i det i november 2017 antagna integrationspolitiska programmet ett lång rad ytterligare krav på ökade kunskaper i svenska.


Så här skriver vi i programmet när det gäller svenskan så förstår ni hur stor tonvikt vi lägger vid det svenska språket för integrationen:


* Deltagandet i svenska för invandrare (SFI) är idag för lågt och deltagarandelen är lägst för dem som enbart har gått grundskolan i hemlandet. Bara var femte av dessa personer fullföljer SFI. Vi vill se tydligare krav att delta i SFI-undervisningen. Etableringsersättningen måste sänkas vid ogiltig frånvaro. Att delta i SFI ska vara en relevant motprestation för att få försörjningsstöd.


* SFI-undervisningen måste individanpassas mer utifrån varje individs kunskaper och förutsättningar. Undervisningen måste göras mer flexibel, till exempel genom kurser på kvällstid och på sommaren och här bör kommuner samverka mer. Personer som fått uppehållstillstånd men som är kvar på anläggningsboenden måste också få ta del av SFI-undervisning. Det ska vara enkelt att kombinera svenskundervisning med praktik och jobb. Kopplingen till arbetsmarknaden måste bli tydligare. Kommuner måste också erbjuda språkundervisning för föräldralediga.


* Att snabbt lära sig svenska är grunden för att klara skolan och komma in i samhället. Vi vill att alla nyanlända elever ska få extra undervisning i svenska. Nyanlända elever ska mötas av höga förväntningar och en undervisning som är anpassad till deras förkunskaper. Elevens kunskapsnivå ska kartläggas så tidigt som möjligt för att snabbt kunna delta i ordinarie undervisning. * Nyanlända elever behöver ofta mer tid för att nå kunskapsmålen och deras skolplikt ska därför kunna förlängas till 18 års ålder.


* Den elev som kommit till Sverige i sen ålder och precis startat sina studier i svenska i grundskolan riskerar att få svårt att upprätthålla sina svenskkunskaper under ett långt sommarlov utan kontakt med skolan och kamrater i skolan. Det finns därför skäl att titta närmare på vad en halvering av sommarlovet för nyanlända elever skulle innebära för att ge dem mer tid att läsa svenska under sommaren.


* För nyanlända elever i tonåren blir den totala skolgången ofta för kort för att hinna uppnå målen i grundskolans alla sjutton ämnen. Rektor ska därför ges större befogenheter att för dessa elever prioritera om i timplanen så att målen i första hand nås i de viktigaste basämnena, fr a svenska.


* Svenskundervisning ska ges redan under asyltiden liksom en obligatorisk samhällsorientering.


* Att frivilligt välja att bli medborgare i Sverige är det yttersta beviset på att man vill bli en del av vårt lands framtid. Vi menar att medborgarskapet är slutet på integrationsprocessen och inte ett steg på vägen. För att som medborgare kunna delta fullt ut i det svenska samhället behövs grundläggande kunskaper i svenska och om det svenska samhället. Medborgarskapets betydelse har förtydligats och ceremonier anordnas numera för att fira nya svenska medborgare. Genom att uppvärdera medborgarskapets betydelse ytterligare kan det främja integrationen. Ett språkkrav stärker medborgarskapets status och är en viktig symbol för principen om att i ett samhälle bör alla kunna kommunicera med varandra. Vidare är kunskaper om det svenska samhället nödvändigt för att fungera som medborgare.


* Vi vill därför införa ett språk- och samhällsprov i samband med ansökan om medborgarskap. Provet ska göras av vuxna, det ska vara gratis, kunna göras flera gånger och baseras framförallt på den samhällsinformation som getts under etableringstiden. Det handlar om att tydliggöra vilka principer som är centrala för vårt demokratiska, sekulära och jämställda samhälle liksom vilka rättigheter och skyldigheter varje individ har i vårt land. Syftet är att stärka medborgarskapets status, främja ett inkluderande samhälle där individen stärks och ökar sina möjligheter att bli en aktiv samhällsmedborgare.


Under våren presenterade vi en satsning på det svenska språket i förskolan. Bifogar en länk till en artikel i DS där vi utförligt argumenterar för förslaget:


https://www.dagenssamhalle.se/debatt/gor-forskolan-obligatorisk-nyanlanda-barn-21750


Ämneslärarföreningen för svenskalärare tillsammans med ämneslärarföreningen för andra lärare i andra ämnen hotades föra året av nedläggning när Regeringen och Skolverket föreslog att stödet till föreningarna skulle sparas in. Tack vare Liberalernas intensiva arbete beslutade en majoritet i riksdagen att förhindra beslutet och det drogs tillbaka. Ämneslärarföreningen i svenska är ett mycket viktigt organ för att vårda svenskan och undervisningen i svenska i skolan.


Med vänliga hälsningar,

Lars Granath

Utredare Utbildning-

Liberalernas parti- och riksdagskansli Riksdagen,

100 12 Stockholm

www.liberalerna.se 31/7 2018  


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 augusti 2018 20:00


Hur mår svenska språket?

1. En enhällig riksdag antog 2009 en språklag, som reglerar svenska språkets ställning. Hur ser ert parti på språklagen? Har språklagen motsvarat förväntningarna? Eller bör språklagen skärpas?


Svar: Ja, i huvudsak. Minoritetsspråkens ställning behöver dock följas upp. Svenskan lever och utvecklas främst genom dess användare samt en levande diskussion kring språket och dess utveckling.

2. Anser ert parti att det föreligger ett hot mot svenskan som samhällsbärande språk och att det sker domänförluster till engelskan, särskilt inom högskolan och affärsvärlden?


Svar: Svenskans ställning som samhällsbärande språk är stark. Engelskans inflytande är påtaglig inom högre utbildning, i affärsvärlden, men också i massmedia. Att upprätthålla språkvården, och samtidigt stimulera till språkets utveckling är viktiga uppgifter, inte minst för alla som använder språket yrkesmässigt. Men också för språkvårdande institutioner. Skolundervisningens kvalitet behöver höjas generellt, det gäller också undervisningen i svenska. En ökad kunskap i nordiska språk inom Norden språk är önskvärd.

3. Det har förekommit vid inrikesflygningar i Sverige att säkerhetsinstruktioner enbart har meddelats på engelska. Hur ser ni på detta?


Svar: Det är såklart rimligt att flygbolag vinnlägger sig om att alla passagerare förstår säkerhetsinstruktionerna, och om flygningen företas i Sverige är det minst sagt lämpligt att säkerhetsgenomgången också görs på svenska. Däremot har vi i dagsläget inga förslag om att skärpa lagar och regler på området.

4. Svenska ministrar har vid olika tillfällen hållit tal på engelska i Sverige utan att talen sedan har översatts till svenska. Hur rimmar detta med § 5 i språklagen?


Svar: Det ligger naturligtvis i ministerns intresse att vad vederbörande säger tillgängliggörs på svenska. Vi ser ingen uppenbar motstridighet mellan språklagens femte paragraf och att tal hålls på engelska. Den som inte förstår ett tal som hålls ska givetvis ha rätt att kontakta regeringen och efterfråga en svensk översättning. I dagens medieklimat finns dessutom goda förutsättningar att få tillgång till en översatt version av talet, vilket är positivt.

5. I SVT och Sveriges Radio förekommer det ibland att intervjuer på engelska översätts mycket knapphändigt. Många svenska medborgare, särskilt äldre, har bristande kunskaper i engelska, bland på grund av otillräcklig i undervisning i engelska i grundskolan, eller inte alls. Hur ser ert parti på detta?


Svar: Vi välkomnar att översättningar utförs så väl som möjligt. Vi ser dock få skäl att lagstifta i frågan. Däremot är det ytterligt viktigt att nödvändig samhällsinformation tillgängliggörs alla som behöver det på svenska.

6.  Hur stor plats anser ert parti att svenskundervisningen bör ta i grundskolan och gymnasieskolan, exempelvis procentuellt eller i antal timmar?


Svar: Den bör helst öka. Svenskundervisning, liksom samhällsinformation, till nyanlända bör göras obligatorisk. Vi har inget förslag om exakt antal timmar. Kvaliteten i undervisningen är minst lika viktig som antalet timmar.

7. Anser ert parti att det är rimligt med skattefinansierade skolor som undervisar på ett främmande språk (läs: engelska) i upp till 50 procent av tiden i grundskolan och i samtliga ämnen utom svenskämnet i gymnasiet?


Svar: Vi vill inte förbjuda undervisning på engelska och andra språk som inte är svenska. All språkundervisning gynnar språkkunskaper, inte bara i det språk som undervisas. Sverige ska vara ett öppet land som står sig väl i en hårdnande internationell konkurrens. Det finns ingen direkt motsättning mellan det och att undervisning bedrivs på fler språk än svenska i Sverige.

8.  Hur bör undervisningen i svenska för invandrare enligt ert parti organiseras på effektivast möjliga sätt?


Svar: Alla ska från dag ett ha möjlighet att börja lära sig svenska. För dem som har förutsättningar föreslår vi en satsning på 2,6 miljarder under kommande mandatperiod för att få nyanlända i arbete. 50 000 nyanlända som är särskilt motiverade ska få genomföra ett intensivt integrationsår. Det innefattar bland annat utbildning i svenska språket. Vi vill också se ökad valfrihet inom svenska för invandrare, och införa en SFI-peng. Genom att fler aktörer bidrar kan kvaliteten förbättras. Samtidigt behöver kraven som ställs på alla utförare vara tydliga.

9. Vad anser ert parti om kravet på grundläggande kunskaper i svenska för att kunna få svenskt medborgarskap?


Svar: Vi vill inte införa språkkrav för medborgarskap. Däremot är kunskaper i svenska av stor vikt för att bli en del av det svenska samhället. Kunskaper i svenska ska uppmuntras, men inte vara ett villkor för att vara svensk medborgare.

10. Anser ert parti att det är viktigt att svenskan överlever som ett fullödigt, vetenskapligt språk? Anser ert parti att svenskans ställning inom högre utbildning och forskning är tillfredsställande? Om inte vad bör göras åt saken?


Svar: Ja. Och svenskan har förutsättningar att vara det. Därmed inte sagt att all högre utbildning måste vara ensidigt svenskspråkig. Vi ser positivt på att studentlitteratur översätts till svenska. Men att kunskaper i flera språk kan vara behövligt inom högre studier och i vetenskapliga sammanhang är i sig inget negativt. En ökad förståelse för nordiska språk är viktigt för att värna och upprätthålla närheten och samarbetet mellan Nordens länder.

11. Anser ert parti att svenska högskolestuderande alltid ska garanteras rätten att följa undervisningen på sitt eget modersmål och att de ska kunna välja mellan svenska och engelska som undervisningsspråk?


Svar: Ska Sverige vara konkurrenskraftigt och en världsledande kunskapsnation är det viktigare att värna det svenska språket än hindra användandet av andra språk.

12. Anser ert parti att svenskans ställning i EU är tillfredsställande? Om inte, hur bör läget förbättras? Anser ert parti att svenska regeringsföreträdare och EU-parlamentariker i tillräcklig utsträckning använder svenska i alla EU-sammanhang där det är möjligt? 


Svar: Att svenska företrädare kan använda fler språk än svenska är i grunden inget negativt. Att kunna mer än ett språk gynnar generellt människors språkkunskaper. Det är viktigare att stimulera språkinlärning än att begränsa den. I EU används svenska språket och så ska det vara. I vilken utsträckning svenska ministrar gör det bör grunda sig på deras personliga språkfärdigheter. Deras uppdrag är i första hans att företräda Sverige, kan de utföra sitt uppdrag på mer än ett språk bör det vara tillåtet.

13. Allt färre svenska skolelever studerar idag stora EU-språk som tyska och franska. Är denna situation oroande? Om ja, vilka motåtgärder krävs i så fall?


Svar: Vi vill utvärdera situationen för att se om åtgärder behövs. Överlag har svenska ungdomar relativt goda förutsättningar att göra sig förstådda också i en europeisk kontext. Men liksom all utbildning behöver kvaliteten i undervisningen höjas.

14. I dag domineras i synnerhet det kommersiella tv-utbudet i Sverige av engelskspråkiga filmer och serier. Anser ert parti att denna situation är tillfredsställande? Om inte, bör den åtgärdas på något sätt?


Svar: Vi anser inte att politiken ska detaljstyra tv-utbudet.

15. Vissa offentliga institutioner, kampanjer, projekt, byggnader som DIGG (myndighetsförkortning), Hack for Sweden, Stockholm Waterfront, Mall of Scandinavia, efterleden Airport i stället för flygplats, och många fler har idag enbart engelska namn. Anser ert parti att det har betydelse om dessa namnges på svenska eller engelska? Vilken princip för namngivningsprincip bör tillämpas?


Svar: Vi ser det inte som en politisk fråga där lagstiftning eller tvångsåtgärder är önskvärda. Men givetvis kan den som har svenska som modersmål i allmänhet ha lättare att förstå namn som är på svenska.

16. Språklagen omfattar endast det allmännas, det vill säga myndigheternas, kärnverksamhet. Hur ser ert parti på att företag publicerar reklam eller varumärken enbart på engelska? Vilka effekter har detta på svenska språkets ställning? Är det önskvärt att beivra detta slags reklam?


Svar: Vi ser inget behov av att förbjuda reklam på andra språk än svenska. I grunden begränsar det också svenskan, som under århundraden utvecklats vid sidan av, och i samröre med, andra språk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Svar från Centerpartiet 180723

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 augusti 2018 17:29

Språkförsvaret skickade ut en språkpolitisk enkät till samtliga riksdagspartier den 8/7 2018. Publiceringen av svaren inleddes idag den 7/8 2018 och svaren ligger i denna sektion. Publiceringen kommer att fortsätta fram till valdagen. Svaren kommer också att publiceras i denna nätdagbok från och med kl. 20.00 och fram till kl. 21.00 idag med 15 minuters mellanrum. Det är inte fråga om någon rangordning utan enbart kronologisk ordning (det tidigaste svaret kommer först). Syftet med denna publicering är att underlätta för medlemmar, sympatisörer och utomstående att kommentera de olika svaren.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Augusti 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards