I en artikel i Alfa, som utges av Lärarförbundet, intervjuas Bosse Thorén, universitetslektor och fonetiker:

”Att tala med brytning kan leda till problem, utöver att inte bli förstådd. Brytningen kan dra ner intrycket av hela språkbehärskningen, så att exempelvis grammatiken uppfattas mer bristfällig än vad den faktiskt är. Det är också troligt att brytning färgar av sig på hur omgivningen bedömer andra egenskaper.

– Det finns en studie från USA som visar att stark brytning gjorde att man uppfattades som mindre trovärdig, säger Bosse Thorén.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den frågan ställde signaturen Viviann i en insändare till Expressen/Kvp/GT den 15 augusti:

"Varför kan vi inte längre använda svenskan? Vad är det för fel på språket? Detta riktar jag till affärerna som mer och mer övergår till engelskan i sin skyltning och hänvisningar. Förklaringen som jag får är att de är internationella. Vad då internationella, vad menar de med det? Vi är ju i Sverige där också de som flyttar hit får lära sig språket. Är detta då onödigt eftersom svenskan inte ska användas?"

Hon fortsätter:

"Nu när också personalen i affärerna också prtar enbart engelska då har det gått för långt. Fick också veta att det endast var engelsktalande personal i en simhall. Vi måste tänka på våra gamla som inte fått lära sig språket och heller inte haft möjligheten. Jag skulle gärna vilja ha en förklaring på varför det blivitt så här. Är det någon sopm vet? Kanske någon i loedningen i dessa affärer. Det skulle vara väldigt intressant att få en förklaring. Men jag inte om det kan finnas en som man kan godta.

Och avslutningsvis:

"Vi är och bor i Sverige där språket är svenska. Men det är kanske i framtiden ett minne blott".

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)