(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår publicerades en artikel, ”Flemingsberg – vår tids Stalinstadt?”, i Svenska Dagbladet av Anders Q Björkman, tidigare mottagare av Språkförsvarets pris, om nutida svensk ortnamngivning, som i allt större utsträckning pyntar sig med engelska. Han skriver bland annat:

”Jag tänker på ortnamn.

Att ortnamn skyddas av samma lag som kulturminnen innebär att de likställs med konkreta objekt som runstenar och medeltida kyrkor. Enligt lagen ska ’god ortnamnssed’ tillämpas, vilket betyder att man inte får ändra på hävdvunna ortnamn hur som helst och att de ska stavas enligt regler för svenskspråkriktighet. Lantmäteriet är ansvarig myndighet för att god ortnamnssed upprätthålls.

Men upprätthålls den? Den frågan inställer sig vid mötet med en allt vanligare sorts ortnamn. Ska vi kalla dem ’anglonymer’? West Side Solna, Täby Market, West Village Rissne och Region City i Göteborg är några exempel. Kan de verkligen sägas följa regler för svensk språkriktighet?

Förutom den uppenbara bristen på svenska saknas här all form av poetisk ansats, som man annars då och då kan finna i ortnamn.

Nyligen läste jag i DN om ett nytt svengelskt ortnamn på ingång. Huddinge kommunska förvandla Flemingsberg till södra Stockholms nya centrum för affärer samt forskning och hoppas därmed bryta trenden att många bor söder om huvudstaden, men jobbar norr om den. Den strävan är lätt sympatisera med, men däremot inte namnet som stället ska få: Stockholm South Business District. På ren svenska: Stockholms södra affärsdistrikt.

Förutom den uppenbara bristen på svenska saknas här all form av poetisk ansats, som man annars då och då kan finna i ortnamn – i uppländska Morgongåva, östgötska Klockrike eller sörmländska Stjärnhov exempelvis. Stockholm South Business District är ett kliniskt konstaterande, inget mer. Som om Gullspång skulle heta Kommunal Centralort (fast på engelska då) eller om Malmö döptes om till Copenhagen North Business District.

Ska man vara elak – och något här lockar fram den sidan hos mig – så påminner Flemingsbergs nya namn om vissa sådana i det forna kommunistiska östblocket. I Polen fick en stadsdel i Krakow namnet Nowa Huta (Nya stålverket) och i DDR döptes en hel stad till Eisenhüttenstadt (Järnverksstaden).Namnen deklarerar sakligt, om än andefattigt, vilken sorts ställen det handlar om – där tillverkades stål. I Flemingsberg, däremot, ska man ägna sig åt affärer.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Modersmål-Selskabets webbplats)

Ord og naboer i Norden (Årbog 2018)

Temaet i Ord og naboer i Norden

Årbogen Ord og naboer i Norden – Nordisk nabosprogsforståelse indeholder 13 artikler, der dels formidler og fører ind i faglige studier og historisk viden, dels fra et mere personligt udsigtspunkt øger læserens forståelse af sprogene.

Indhold af Ord og naboer i Norden

Årbog 2018 med titlen Ord og naboer i Norden (større udgave)

• Forord (s. 7-8)
• Indledning ved redaktøren (s. 9-22)
• »Islændingene og det danske sprog« af Dr. Vigdís Finnbogadóttir (s. 23-28)
• »Dansk i nordisk sammenhæng« af Henrik Hagemann (s. 29-38)
• »Nabosprogsforståelse i praksis og i undervisning« af Eva Theilgaard Brink (s. 39-54)
• »Færingers færdigheder i og holdninger til dansk« af Hanna Birkelund Nilsson (s. 55-69)
• »Er skånsk så svært endda?« af Marie Sveistrup (s. 71-87)
• »Svensk for begyndere« af Michael Bach Ipsen (s. 89-110) (lydfiler og BA-opgave)
• »Dansk – nabosprog eller fremmedsprog?« af Marc Daniel Skibsted Volhardt (s. 111-119)
• »Mig og mit danske jeg« af Steinunn D. Jónasdóttir (s. 121-136)
• »At finde sprogligt fodfæste i Norge« af Per Kolstrup (s. 137-145)
• »Danskens uskyldige morgenbrød« af Kolbjørn Seth (s. 147-153)
• »Erfaringer og refleksioner – en svensker i Danmark« af Markus Hector (s. 155-159)
• »En serbers møde med dansk og nordisk« af Tijana Vujadinović (s. 161-169)
• »Språk ska vara kärlek och omsorg« af Björn Ranelid (s. 171-182)
• Læse- og brugsvejledning (s. 183-186)
• Linksamling (s. 186)
• Om forfatterne (s. 187-190)

Fra forordet

Modersmål-Selskabet vil gerne fremme og udvikle brugen af det danske modersmål, og det samme ønsker vi for vores nordiske brødre og søstre. Vi ser imidlertid også gerne, at vi kan tale sammen på vores egne sprog – uden at skulle ty til fremmedsprog som engelsk eller tysk. Med en beskeden indsats er det muligt, når det gælder de nordiske nabosprog – til gavn for det nordiske fællesskab.

Derfor glæder vi os over at præsentere årbogen Ord og naboer i Norden – Nordisk nabosprogsforståelse. Årbogen indeholder 13 artikler, som behandler temaet nabosprogsforståelse eller direkte vil hjælpe til en større nabosprogsforståelse.

Der har manglet en bog om nordisk nabosprogsforståelse både for dem, der som vores medlemmer interesserer sig for dansk og de skandinaviske sprog, og for dem, der har brug for at lære noget om emnet.

Årbogen indeholder en indledning, der ikke alene præsenterer artiklerne, men også skitserer emnet. Der er faglige artikler til dem, der skal eller gerne vil lære om nabosprogsforståelse og måske selv finde et emne til et projekt, og der er mere personlige artikler, som man kan lære meget af. En historisk oversigt over Nordisk Råds betydning snydes vi ikke for. Endelig er der mulighed for at læse dansk, norsk og svensk – sidstnævnte med gloser. Uanset om man er gymnasieelev, lærerstuderende eller studerende i dansk eller andre nordiske sprog, vil man kunne have glæde af årbogen Ord og naboer i Norden (se i øvrigt Læse- og brugsvejledningen).

Ord og naboer i Norden vil måske være allermest velegnet for den, der står for at skulle flytte til et andet skandinavisk land og lære at tale et nyt sprog.

Linksamling

Samlingen med links i tilknytning til årbogen Ord og naboer i Norden findes på særskilt side.

Bestilling og udgivelsesoplysninger

Ord og naboer i Norden – Nordisk nabosprogsforståelse
Modersmål-Selskabets årbog 2018
Red. Georg Stubkjær Adamsen
Omslag og grafisk tilrettelæggelse: Georg S. Adamsen
Modersmål-Selskabet (Gl. Sole), 2018, 196 sider.
ISBN: 978-87-994137-6-8 (pb.)
EAN: 9788799413768

Bestil Ord og naboer i Norden på vores bestillingsside

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Nationalmuseum)

Hej!

Varför används ordet Reopen i en i övrigt helsvensk annons i Dagens Nyheter av den 6 oktober 2018.

Borde inte ett svenskt nationalmuseum med i huvudsak svenska besökare använda ett ord på svenska?

Vad är det för fel på nyöppning, återinvigning etc? Reopen kan väl reserveras för annonsering till utländska besökare.

Kort sagt, varför nedvärderar en svensk kulturinstitution vårt svenska modersmål? Tacksam för en förklaring.

Med vänlig hälsning

Kerstin Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Den 17 oktober arrangerar Nationella språkbanken en workshop i Stockholm. Dagen kommer framför allt att handla om Nationella språkbanken och vad den kan erbjuda forskare i form av nationell och internationell forskningsinfrastruktur.

Eftermiddagens program ägnas åt en presentation av den nybildade Nationella språkbanken och dess verksamhet. På förmiddagen berättar forskare från 6 länder om sina erfarenheter av att använda korpusverktyget Korp. Workshopen vänder sig till alla forskare som använder sig av språkligt material i sin forskning. Dagen avslutas med mingel och labbvisning.

Om workshopen

När: Onsdagen den 17 oktober 2018, kl. 10.15-17

Var: Kungliga tekniska högskolan (KTH), Lindstedtsvägen 24, våning 5, Stockholm. Lokal: Fantum

Program: Nationella språkbankens workshop (PDF)

Anmälan: Senast den 9 oktober via formuläret på sidan Registrering: Nationella språkbankens höstworkshop 2018

Kontakt: Vid frågor, kontakta Rickard Domeij

Om projektet

Nationella språkbanken är en forskningsinfrastruktur som finansieras långsiktigt med stöd av Vetenskapsrådet. Syftet är att utveckla en nationell e-infrastruktur för forskning i språkteknologi, språkvetenskap samt andra ämnesområden som bedriver forskning baserad på språkliga data. Nationella språkbanken består av tre avdelningar. Språkbanken Sam finns på Institutet för språk och folkminnen, Språkbanken Tal på Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Språkbanken text på Göteborgs universitet. Utöver de tre avdelningarna är nätverket Swe-Clarin knutet till infrastrukturen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Redaktören i ett utgivet veckoblad (Bil & Bostad) vecka 40 skriver:  ”Umeå Fashion Week – på svenska Umeås modevecka för er som får eksem av anglofieringen av språket.”

Bra sagt av honom.

Ulf P.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Om några veckor kommer hela England och stora delar av den engelsktalande världen att kunna få veta mer om det exotiska älvdalska språket och dessutom lyssna till lika exotisk älvdalsmusik.  Detta via BBC Radio 3 som nyligen besökte spelmanslaget och Älvdalen för att göra ett program om det unika språk vi har i Älvdalen. 

Den prisbelönta radiojournalisten Jo Wheeler var på besök i Älvdalen tillsammans med Maja Daniels, londonbaserad, internationellt känd fotograf, med rötterna i Älvdalen.

Jo Wheeler hade läst om det hotade och nu nästan mytiska språket i Älvdalen och tog upp det hela med BBC, som nappade på idén. Hon kontaktade Maja Daniels som hjälpte henne med kontakter och praktiska problem under de tre dagarna i Älvdalen.

Under ett besök hos Älvdalens spelmanslag så spelade hon in en hel del av älvdalsmusiken i flera olika konstellationer och med olika sorters instrument. Naturligtvis bjöd älvdalslaget också sin långväga besökare på sång på älvdalska.

Journalisten JO Wheeler från BBC Radio 3 och Älvdalens egen världsberömda fotograf Maja Daniels besökte under några dagar Älvdalen för att göra ett program om det unika och exotiska språket älvdalska. Naturligtvis ville man också ha älvdalsmusiken med i programmet. Foto: Björn Rehnström.

Jo Wheeler passade också på att intervjua älvdalsspelmän med älvdalska som modersmål samma kväll. Hon och Maja Daniels besökte också flera både yngre och äldre älvdalsktalande personer under tredagarsbesöket. Med stor nyfikenhet och stort intresse intervjuade Jo Wheeler dem om det märkvärdiga språket och den märkvärdiga kulturen i Älvdalen.

Lid Gustav Olsson var en av de som fick berätta för BBC-lyssnarna om älvdalska språket som han är så stolt över. Foto: Björn Rehnström

18-årige Nils Nordh är en trygg älvdalsktalare som berättade om sitt förhållande till sitt språk för alla BBCs lyssnare.  Foto: Maja Daniels

Resultatet av besöket i Älvdalen ska bli ett 28 minuter långt program i BBC Radio 3, som sänds över stora delar av den engelsktalande världen. Programmet ska enligt planeringen sändas i BBC Radio 3 den 21 oktober. Programmet om älvdalskan ingår i en serie som heter ”Between the ears”.

Lennart Matsson på vandrarhemmet Tre Björnar blev så klart intervjuad eftersom Jo Wheeler bodde på hans vandrarhem. Här berättar Lennart lite om Tenn Lars, tusenkonstnären från Älvdalen. Foto: Björn Rehnström

Text: Björn Rehnström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)