Alla inlägg under november 2018

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 november 2018 12:28

I artikeln "Tio saker som var bättre förr" i dagens Svenska Dagbladet skriver Anders Q Björkman apropå den femte saken:


"5.  Förr talade vi inte svengelska. Hotell hette Stadshotellet, inte Haymarket, och handelsplatser hette Stortorget, inte Bromma Blocks.En polsk film med originaltiteln 'Zimna wojna' skulle på svenska biografer ha översatts till 'Kallt krig' - och inte som nu till ´Cold war'- (Den fick premiär i fredags - missa den inte!)"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 16 november 2018 15:00

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 november 2018 12:31

Språkförsvaret är ett ideellt nätverk, som är partipolitiskt obundet. Nätverkets språkpolitiska inriktning framgår av programförklaringen och stadgarna. Andra viktiga dokument är ”Vanliga frågor”, "Utkast till språklag för Sverige", "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" och "Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen!". Enskilda medlemmar har dessutom skrivit mängder av artiklar, insändare och brev.


Språkförsvarets verksamhet finansieras endast genom frivilliga bidrag. Vår verksamhet är dock inte gratis: Webbplatsen kostar pengar, speciellt om vi vill göra den ännu mera attraktiv, liksom planerade utåtriktade aktiviteter som seminarier, annonser och så vidare.


Om du vill bli medlem i Språkförsvaret, läs förslagsvis igenom  programförklaringen liksom stadgarna och sätt in 200 kronor - 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer - på PlusGiro 421118-1, Språkförsvaret. Om du gör en inbetalning från utlandet används IBAN-nummer SE35 9500 0099 6034 0421 1181 och BIC-kod NDEASESS.


Du kan naturligtvis sätta in mer än 200 kr, om du vill. Medlemsavgiften gäller per kalenderår (1/1 - 31/12). Om du betalar in medlemsavgiften fr.o.m idag gäller den självfallet också för 2019. Skriv samtidigt till Språkförsvaret  och berätta vad insättningen avser och också gärna lite om dig själv. Om du inte har tillgång till e-post, ange kontaktuppgifter på inbetalningskortet eller till någon av kontaktpersonerna – se ”Kontakt”. Vi kommunicerar internt huvudsakligen genom e-post. Som medlem kan du vara med om att utarbeta vår språkpolitik och delta i våra interna diskussioner.


Du kan naturligtvis också skänka ett ekonomiskt bidrag till Språkförsvaret för att hjälpa oss att utveckla verksamheten. Om du vill veta mer i detalj hur vi tänker använda pengarna, kan du kontakta Språkförsvaret ! Alla bidrag är välkomna.


Om du inte väljer att bli medlem, kan du ändå följa vår verksamhet genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev, eller bevaka de senaste uppdateringarna liksom vår nätdagbok.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 15 november 2018 17:06

 


Jag gillar svenskspråkiga Ålands registreringsskyltar!

 
Detta både (framförallt) språkligt och utseendemässigt. Snygga är de!
 
Två tummar upp. Minst! 👍👍
 
Per-Owe Albinsson,
medlem i Nätverket Språkförsvaret
 
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Av Nätverket Språkförsvaret - 14 november 2018 15:00

 


Varför engelska när en förkrossande majoritet av Lekias besökare är svenskspråkiga !? 

 

Om engelska överhuvudtaget anses behövas ska det aldrig ske på bekostnad av svenska.

 
Enligt språklagen från 2009 är svenska huvudspråk i Sverige och ska kunna användas i alla samhällssituatiuationer. Ni vänder er dessutom till barn.
 
Två stora tummar ner till styrelsen. Skämmes!!
 

Också språkförsvarare

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 november 2018 12:45

Jag ska bara kort kommentera vissa punkter i Anette Brodin Rampes, vd för Internationella Engelska skolan, svar  till Olle Käll  på DN Åsikt den 30 oktober.


Hon påstår att Internationella Engelska skolan (IES) bedriver ”tvåspråkig undervisning”. Men vilken är då fördelningen av språken med avseende på ämnena? IES har rätt att bedriva undervisning på upp till 50 procent på engelska på grundskolenivå och upp till 90 procent på gymnasienivå. Hon hävdar vidare att IES värnar om såväl ”det svenska som det engelska språket”. Men varför måste IES värna om det engelska språket i Sverige? Det är varken huvudspråk eller minoritetsspråk i Sverige. Det är världens största språk om man adderar andraspråkstalare till modersmåltalare, d.v.s engelska är världens lingua franca nummer 1 för närvarande. Behöver det skyddas också i Sverige? Om nu svenska och engelska är jämställda på IES, varför går då IES ut med slagordet ”Commanding English the key to the world” i sitt informationsmaterial?


Enligt Brodin kan IES ”årligen visa högre resultat i de nationella proven i svenska, engelska och matematik jämfört med det nationella snittet”. Låt oss tills vidare utgå från uppgiften om dessa påstådda framgångar är korrekt. Givet alltså att påståendet är korrekt, vad beror det i så fall på?


Beror det på att IES har de ”bästa lärarna runt om i världen”? Brodin hävdar nämligen att ”Vi anställer de bästa lärarna runt om i världen och det är en ynnest för svenska elever att få möjlighet att utbildas av dessa välkvalificerade och engagerade lärare.” Det är någonting som inte stämmer här. Om nu IES anställer världens bästa lärare, varför har de i så fall inte världens bästa löner? Faktum är att de inte ens har Sveriges bästa löner. Enligt Brodin i samma inlägg ”betalar vi löner väl i linje med genomsnittet”. Hur kan det komma sig att världens bästa lärare nöjer sig med genomsnittslöner för svenska lärare? Vet de inte sitt eget bästa?


Beror det på att IES använder engelska som undervisningsspråk? Har engelskan sådana inneboende egenskaper att det är särskilt lämpat som undervisningsspråk? Inte ens den mest inbitne anglofån vågar väl påstå något sådant? Däremot finns det forskning som visar att svenskspråkiga elever och studenter, som undervisas på engelska, blir mindre aktiva och interagerar betydligt mindre än om de undervisas på svenska. Deras aktiva ordförråd på engelska är naturligtvis mindre än det på svenska. Det blir så att säga lugnare i klassen på engelska, men till vilket pris?


Beror det på det ”ordning-och-reda”-koncept som IES tillämpar? Men ett ”ordning- och-reda”- koncept är väl språkneutralt och kan tillämpas på vilket språk som helst. När jag gick i folkskolan, kunde lärare utdela såväl örfilar som slag med pekpinnen över en hand, samtidigt som undervisningsspråket var på svenska. Utländska elever har berättat för mig att denna metodik fortfarande tillämpas på vissa håll i världen, oberoende av språk. Frågan är dock om den påstådda disciplinen på IES inte framför allt hänger ihop med nästa aspekt.


Eller beror det på elevsammansättningen? De flesta forskare menar att elevsammansättningen på friskolorna, däribland IES skolor, inte är typisk för svenska skolor utan domineras av elever från studievana hem, kort sagt medelklass. German Bender/ Per Kornhall skriver på DN Debatt den 26 oktober:


”Friskolor är kraftig överrepresenterade bland skolor med hög andel svenskfödda och/eller välutbildade föräldrar. Kommunala skolor dominerar stort bland skolorna som har många elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå och/eller är utrikesfödda.”


På vilket sätt skulle det vara en bragd att undervisa redan välartade och studiemotiverade elever? De kommunala skolorna måste ta emot alla elever, även de mindre välartade och studiemotiverade. När först friskolereformen genomfördes 1992 och senare betygsintagningen till de kommunala gymnasierna i Stockholm infördes, fick det successivt mycket negativa konsekvenser för de kommunala förortsgymnasierna. De mest studiemotiverade eleverna i förorterna sökte sig till friskolor och de kommunala innerstadsgymnasierna med resultat av att förortsgymnasierna sakta men säkert dränerades på studiemotiverade elever, vilket gav vissa förortsgymnasier dåligt rykte. Förortsgymnasier som Skärholmens gymnasium, S:t Jacobis gymnasium i Vällingby, Farsta gymnasium och Tensta gymnasium, alla i invandrartäta områden, lades ner.


Före kommunaliseringen och friskolereformen valde gymnasieeleverna enbart program, inte i första hand skola. Undervisningen var likvärdig i hela landet, utbildningskostnaderna för varje elev var desamma och samma tarifflönesystem tillämpades för alla Sveriges lärare. Förortsgymnasierna i Stockholm kunde mycket väl konkurrera med gymnasier i välsituerade bostadsområden. Jag kommer mycket väl ihåg att Tensta gymnasium uppnådde det bästa resultatet i Stor-Stockholm, före Danderyds gymnasium, i en nationell matematiktävling ett år. Idag väljer eleverna och deras föräldrar också skola; i praktiken väljer vissa elever bort andra elever helt och hållet, vilket ökar segregationen. Bender/Kornhall skriver i samma artikel:


”Slutsatsen är att skolvalssystem i alla undersökta länder har bidragit till ökad etnisk och socioekonomisk segregation, samt att segregationen har negativa effekter på individ- och samhällsnivå.”


När Brodin påstår att IES kan ”årligen visa högre resultat i de nationella proven i svenska, engelska och matematik jämfört med det nationella snittet”, så är detta ingen prestation, om elevsammansättningen redan från början är fördelaktig, d.v.s om elever med välutbildade föräldrar är överrepresenterade. I stället borde kunskapsutvecklingen hos eleverna över tid mätas. Om elever på en skola avsevärt har förbättrat sina studieresultat jämfört med elever från en annan skola, exempelvis i form av jämförbara nationella prov, så har det skett en kunskapsutveckling. Men några sådana jämförelser känner i varje fall inte jag till.


Brodin påstår också att deras praxis att anställa behöriga utländska lärare – naturligtvis bara på engelska – är en utmärkt och förutseende dellösning på en framtida lärarbrist på inte mindre än 80 000 lärare! ”Om inget görs”, är nyckeltillägget. Men Sverige står inte inför en demografisk katastrof; Sverige har relativt höga födelsetal med europeiska mått mätt och dessutom en stor invandring. Hur svårt vore det att förekomma en framtida lärarbrist genom att höja lärarlönerna generellt och därmed förbättra lärarnas relativa löneläge?


Det finns mycket mera att säga om Internationella Engelska Skolan. Jag återkommer alltså.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 november 2018 08:00

 (Denna insändare publicerades i NST/HD den 12 oktober)


Med anledning av krönika om dansk tv av Kristian Nilsson med rubriken "Ta chansen att förstå danska(rna) lite bättre", införd den 6 oktober. 


Jag håller helt och hållet med Kristian Nilsson i krönikan "Ta chansen att förstå danska(rna) lite bättre". Han träffar mitt i prick! Det behövs verkligen lite extra skandinaviskt/nordiskt samarbete inom medierna idag. Den yngre generationen har oftast ingen aning alls om Skandinavien, Norden eller ens om övriga Europa. Trots att vi är medlemmar i EU sedan tjugo år tillbaka.


De flesta ungdomar och yngre svenskar pratar idag helst engelska/svengelska med både danskar och norrmän. Det är både onödigt och bedrövligt. Krönikören konstaterar också att trots EU, Öresundsbron, internet och globaliseringen känns det ändå som om Öresund har blivit bredare.


Även Bottenhavet/Bottenviken mot Finland verkar ha blivit bredare. Många yngre svenskar idag vet inte ens att svenskan är ett av de officiella språken i landet. Förra året besökte vi Helsingfors. Där träffade vi några yngre svenskar på ett Fazer café. Vi beställde vårt kaffefika på svenska. De frågade oss efteråt, varför vi beställde vårt fika på svenska i Finland. De hade nämligen ingen som helst aning om att svenskan också är ett officiellt språk i vårt grannland, Finland. Det var något helt nytt för dem. Beklagligt!


Om Öresund och Bottenhavet/Bottenviken blivit bredare, så tycks i alla fall Atlanten ha blivit lite smalare och närmat sig Sverige och Europa. Som sagt vi är fortfarande medlemmar i EU, men vi får fortfarande avsevärt fler nyheter, information, inspiration och "entertainment"/underhållning från USA. Vi borde nog göra en Svexit/Swexit och istället ansluta oss eller associera oss tillsammans med Storbritannien närmare USA. Där hör vi nog bättre hemma???


Jag avslutar med utropet:  "Oh my God!"


C-G Pernbring

Helsingborg


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 november 2018 15:00

(Pressmeddelande)


Läkaren och forskaren Hans Rosling (1948–2017) kunde trollbinda publiken med fantastiska fakta. Och – det vet vi nu – han skrev lika bra som han föreläste.


I en artikel i Språktidningen 8/2018, som utkommer i veckan, analyserar docent Lars Melin de språkliga grepp som kännetecknar folkbildaren Hans Roslings stil i boken Factfulness – tio knep som hjälper dig att förstå världen (2018).


Ett personligt tilltal, skarpa kontraster och träffande exempel är bara en del av framgångsreceptet. Det avgörande är att Hans Rosling låter fakta tala. Detta är, skriver Lars Melin, typiskt för riktigt bra informationsprosa: ”Språket ska vara en så osynlig förpackning som möjligt. Varje formulering som observeras för sin egen skull drar uppmärksamhet från fakta till form.”


Meningarna är i snitt 14,5 ord långa. Orden snittar på 5,2 tecken. ”Närmare riksgenomsnittet kan ingen komma. Hans Rosling ligger perfekt i mitten”, skriver Lars Melin.


Men språket är framför allt effektivt. Med hjälp av tabeller och diagram – precis som folkbildaren Rosling själv – visar Lars Melin hur Hans Roslings text har perfekt informationspackning, hur den har precis rätt dynamik och hur den säkert balanserar mellan fakta och resonemang.


Läs artikeln här!

Kontaktpersoner

Lars Melin
docent i nordiska språk vid Stockholms universitet och författare
073-650 10 18
bokhb1@gmail.com
 

Anders Svensson
chefredaktör
076-868 58 24
anders@spraktidningen.se

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

128 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16
17
18
19 20 21
22
23 24 25
26 27 28 29 30
<<< November 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se