NRK Radio P2 sände igår en halvtimmes inslag om älvdalskan i programserien "Museum". Reportrarna intervjuade såväl älvdalingar på plats som språkvetare. Programmet presenteras nedan.

Svenske språkmyndigheter mener at älvdalsk, er en svensk dialekt. Innbyggerne selv mener bestemt det er et eget språk. Uansett - det er få andre i Sverige som forstår hva de sier. «Det var en stor opplevelse å høre talemålet. Det er første gang, og var svært interessant, sier professor emeritus, Sylfest Lomheim. Han var med MUSEUM til Älvdalen for å høre og lære og kommentere. «Älvdalsk har en del trekk som er veldig gamle. Fra norrøn tid og kanskje enda eldre tider, sier han. Slikt finner vi ikke andre steder i Norden, fortsetter Lomheim.

I dag er det anslagsvis 2500 mennesker som behersker «dalska» som de selv sier. Gjennom foreningen Ulum dalska – det betyr; la oss snakke älvdalsk, pågår en kamp for å få språket godkjent som eget minioritetsspråk. Svenske språkmyndigheter holder fast ved at det er en svensk dialekt. «ISO – den internasjonale standariserings-organisasjonen, har gitt oss status som eget språk, forteller leder i Ulum dalska – Emil Eriksson. Han forteller at hans bestefars generasjon fikk juling på skolen om de snakket älvdalsk på skolen. Det varte helt fram til 50-60-tallet. Språkforsker og lærer Stephan Jacobsson Schulstad er pessimist på språkets vegne. Han bor og arbeider i Älvdalen. Han har lært seg språket og er nå med i en offensiv for å styrke undervisningen blant unge.

Sylfest Lomheim mener älvdalsk har likheter med en del norske dialekter og at älvdalsk heller mer mot det vestnordiske framfor det østnordiske, altså det dansk-svenske. Leder ved Institutt for lingvistikk på Universitetet i Oslo, Piotr Garbacz, er vokst opp i Polen, studerte nordiske språk i Sverige og underviser nå norske studenter i norsk grammatikk. For få år siden tok han doktorgrad på et emne i älvdalsk. «Älvdalsk er viktig kulturarv og helt spesielt i svensk språklig sammenheng, sier han. «Hvorfor snakker de slik akkurat der! «På 1000-1100-tallet var det godt å bo i Älvdalen. Det var gode tider. Senere kom det nedgangstider. Folk flytta fra området. De som ble igjen fikk et sterkt fellesskap, som igjen bidro til at språket ble beholdt og utviklet. Svært få flyttet dit på den tiden fordi det ikke var attraktivt å bo der. Det er et forsøk på forklaring, sier Piotr Garbacz.

Lyssna till programinslaget här  - längd 30 minuter.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Göran

4 februari 2019 20:09

Språket i Älvdalen

"Sylfest Lomheim mener älvdalsk har likheter med en del norske dialekter og at älvdalsk heller mer mot det vestnordiske framfor det østnordiske, altså det dansk-svenske.”

Påminner mig om vad en medlem i Sollentuna Författarsällskap berättade för oss för många år sedan. Hon var från Närpes i Österbotten. Enligt henne är närpesdialekten urgammal. De enda som förstår och kan tala med närpestalande finns i ett litet område i Tröndelag.

Kling! Jag tog fram Orknyjarlarnas saga. Den inleds med berättelse om hur dottern till en kung i Österbotten rövades bort. Hennes två bröder ut och letade efter henne. Den ene brodern sjövägen, den andre, Nor, gick med sina mannar över fjällen till norska kusten. Det bör ha varit förbi nuvarande Åre.

Nor tog Tröndelag som sin maktbas, lade hela norska kusten under sig norrut och nästan hela kusten söderut - till fjorden som fick namnet Norfjord. Landet fick namnet Nors rike.

Nu hoppas jag att någon lingvist försöker hitta området i Tröndelag där folk förstår närpesdialekten.

Hoppfulla hälsningar
Göran

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...