Kommentar till Kerstin Nilsson och Håkan Bergman med insändaren "Svenska Akademien inser inte allvaret", HD den 26/1:

Insändarskribenterna skriver i sitt inlägg att fler än 425 personer i landet har undertecknat ett upprop som vänder sig till Sveriges kungahus. I uppropet påpekas bland annat att "Svenska Akademien måste reformeras och moderniseras! De måste inse allvaret!" Jag håller helt och hållet med dem.

Under det senaste året har alla kriser inom Svenska Akademien omfattande rapporterats i medierna - från Metoo till Kulturprofilen. Frågan kvarstår dock fortfarande: Kommer Svenska Akademien att överleva krisen? Krisen i Akademien är enligt min mening både symptomatisk och symbolisk. Den återspeglar också på något sätt det akademiska och kulturella arvets förfall i dagens Sverige. Detta gäller inte minst de humanistiska vetenskaperna,humaniora.

Vem bryr sig egentligen så värst mycket om Svenska Akademien idag? Nobelpriset har numera snarare utvecklats till en marknadsföringssymbol och till ett kommersiellt jippo för Sverige, någonting vi kan skryta med i omvärlden.

Personligen anser jag dessutom att Akademien inte till fullo har uppfyllt sitt uppdrag de senaste decennierna. De har många gånger inte visat något större intresse för språkvårdande insatser för dagens svenska språk. Akademien har exempelvis aldrig yttrat sig tydligt om engelskans/"svengelskans" olyckliga utbredning i Sverige. Deras uppgift är nämligen inte bara att varje år utse en nobelpristagare i litteratur. 

Sverige borde kanske göra en överenskommelse med Frankrike? I framtiden ska kanske Fifas guldboll (Ball d' Or) istället delas ut i Stockholm, medan Nobelpriset i litteratur delas ut i Paris av Franska Akademien? Fifas fotbollspris överensstämmer säkert bättre med dagens svenska kultur- och samhällsklimat. Sverige är ju mer eller mindre en "Idrottsdemokrati".

C-G Pernbring

 Helsingborg                                       

(Insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad den 1/2 2019)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...