Lyssna på Olle Josephsons sågning i Nordegren & Epstein i P1 av Walter Naeslunds förslag att engelskan borde ersätta svenska som första språk i Sverige. Inslaget kommer 9 minuter in i programmet och pågår i 10 minuter.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

I kväll när jag var på väg hem lyste vita versaler som bildade det engelska uttrycket ”TAKE AWAY” mot mig när jag passerade en thairestaurang. Varför i allsin dar används inte det svenska uttrycket ”TA MED” i stället?

Undrar

Christina

Kommentar till Kerstin Nilsson och Håkan Bergman med insändaren "Svenska Akademien inser inte allvaret", HD den 26/1:

Insändarskribenterna skriver i sitt inlägg att fler än 425 personer i landet har undertecknat ett upprop som vänder sig till Sveriges kungahus. I uppropet påpekas bland annat att "Svenska Akademien måste reformeras och moderniseras! De måste inse allvaret!" Jag håller helt och hållet med dem.

Under det senaste året har alla kriser inom Svenska Akademien omfattande rapporterats i medierna - från Metoo till Kulturprofilen. Frågan kvarstår dock fortfarande: Kommer Svenska Akademien att överleva krisen? Krisen i Akademien är enligt min mening både symptomatisk och symbolisk. Den återspeglar också på något sätt det akademiska och kulturella arvets förfall i dagens Sverige. Detta gäller inte minst de humanistiska vetenskaperna,humaniora.

Vem bryr sig egentligen så värst mycket om Svenska Akademien idag? Nobelpriset har numera snarare utvecklats till en marknadsföringssymbol och till ett kommersiellt jippo för Sverige, någonting vi kan skryta med i omvärlden.

Personligen anser jag dessutom att Akademien inte till fullo har uppfyllt sitt uppdrag de senaste decennierna. De har många gånger inte visat något större intresse för språkvårdande insatser för dagens svenska språk. Akademien har exempelvis aldrig yttrat sig tydligt om engelskans/"svengelskans" olyckliga utbredning i Sverige. Deras uppgift är nämligen inte bara att varje år utse en nobelpristagare i litteratur. 

Sverige borde kanske göra en överenskommelse med Frankrike? I framtiden ska kanske Fifas guldboll (Ball d' Or) istället delas ut i Stockholm, medan Nobelpriset i litteratur delas ut i Paris av Franska Akademien? Fifas fotbollspris överensstämmer säkert bättre med dagens svenska kultur- och samhällsklimat. Sverige är ju mer eller mindre en "Idrottsdemokrati".

C-G Pernbring

 Helsingborg                                       

(Insändaren publicerades i Helsingborgs Dagblad den 1/2 2019)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Eftersökes: Politiker som menar allvar när de säger att de vill stärka det svenska språkets ställning.

Finnes: Många av medborgarna i detta land, inte minst det växande antalet medlemmar i Språkförsvaret.

Många politiker säger att man ska lära sig svenska om man bor i Sverige. Men hur många menar det på allvar? Alltför få i dagsläget!  Vissa politiker ger kluvna besked och andra politiker rent fientliga besked vad gäller inställningen till svenskan. Några exempel:

Ulf Kristersson sa vid sitt första jultal: "I Sverige talar man svenska". Några månader senare föreslog han att utländska lärare ska kunna anställas i den svenska skolan - utan att kunna svenska! Var finns den röda tråden?

Jan Björklund sa inför valet 2018 till nyanlända: "Lär er svenska så går det bra". Samme Björklund har täta kontakter med Internationella Engelska Skolan, vars hela affärsidé går ut på att undergräva det svenska språkets ställning och istället upphöja engelska språket och anglosaxisk kultur. Återigen: Var finns den röda tråden?

Anna König Jerlmyr föreslog att Internationella Engelska Skolan skulle etablera sig i till exempel Rinkeby för att förbättra integrationen. Integration på engelska istället för svenska alltså!  Var finns logiken?

Anna Starbrink tyckte att en kollega från ett annat politiskt parti var oförskämd när denna, mycket rimligt, påpekade att Nya Karolinskas numera avgångne sjukhusdirektör, Melvin Samsom, borde klara av att hålla presentationer på svenska efter flera år i landet.

Det är dags att ni politiker tar ansvar för att stärka svenska språkets ställning på riktigt, det vill säga i praktiken och inte bara i ord. Ett första steg är att se till att såväl vår språklag som skollag ses över. Språklagen är alldeles för tunn, det vill säga omfattar för få områden och saknar dessutom sanktionsmöjligheter vid överträdelser. När det gäller skollagen måste även den skärpas. Det är inte rimligt att friskolor, som dessutom är skattefinansierade, i Sverige för närvarande kan undervisa på ett främmande språk (läsa engelska) i upp till 50 % av tiden. Engelska är det sista språk som behöver någon extra hjälp i samhället. Det behöver däremot vårt eget språk, svenska, för att inte tappa mark till just engelska. Utan en genomtänkt språkpolitik finns det risk för att det går för svenskan i Sverige i förhållande till engelskan som det tenderar att göra för svenskan i Finland gentemot finskan. Det vill säga att ett språk med fler talare tenderar att tränga undan ett språk med färre talare. Problemet i Finland är just att språklagen alltför ofta inte efterlevs i praktiken.

Språkfrågan är för tillfället lämnad fullständigt vind för våg. Jag kan inte ens ringa till ett färdtjänstföretag, handla i en vanlig mataffär eller gå till biblioteket; utan att höra "For English press five" eller utan att mötas av "blaffiga" brittiska flaggor, som om engelskan är ett parallellt officiellt språk i Sverige. Ringer du till många svenska kommuner får du också höra "Välkommen till X kommun", för att omedelbart därefter höra. "For English press five". Jag anser att detta alternativ, om det nu överhuvudtaget anses behövas, ska komma sist bland alternativen för att visa att det verkligen är ett sista alternativ att inte kunna svenska. Engelska är inte ens ett minoritetsspråk i Sverige och har dessutom ingen som helst historisk koppling till vårt land. Det finns också ett alldeles för generöst system med service på diverse olika invandrarspråk. Vad tror ni att detta övervälkomnande av engelska men även invandrarspråk leder till bland invandrare som kommer till Sverige? Tror ni att det skapar några incitament för att de ska vilja lära sig svenska? Enligt mig sänder det tydligt och klart en enda signal: "Det är inte så viktigt att lära sig svenska. Kräv service på engelska eller ditt modersmål i stället".

Svenska är även ert modersmål, politiker, och det borde ligga i ert intresse att slå vakt om ert eget språk. Det är hög tid att visa det!

Per-Owe Albinsson

medlem i Nätverket Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Efter Språkförsvarets intressanta och välbesökta möte ”Engelska språkbytesskolor - hot mot svenskan?” den 26 januari 2019 med Johan Enfeldt, Raoul J. Granqvist, Olle Josephson, Olle Käll och Liss Kerstin Sylvén som talare möttes jag tyvärr på Rådmansgatans tunnelbanestation av en engelskspråkig Sats-skylt där följande stod med versaler:

”HAPPY NEW START

HAPPY NEW GLOW

HAPPY NEW FLOW

HAPPY NEW MOOD

HAPPY NEW YOU”

När jag har frågat olika butiksanställda varför de annonserar på engelska har svaret i regel blivit att turister inte förstår svenska. Frågan är hur många turister som går på Sats när de turistar i Sverige. Varför inte tänka på alla oss andra som bor i Sverige där svenska är huvudspråk?

Hälsningar

Christina

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

NRK Radio P2 sände igår en halvtimmes inslag om älvdalskan i programserien "Museum". Reportrarna intervjuade såväl älvdalingar på plats som språkvetare. Programmet presenteras nedan.

Svenske språkmyndigheter mener at älvdalsk, er en svensk dialekt. Innbyggerne selv mener bestemt det er et eget språk. Uansett - det er få andre i Sverige som forstår hva de sier. «Det var en stor opplevelse å høre talemålet. Det er første gang, og var svært interessant, sier professor emeritus, Sylfest Lomheim. Han var med MUSEUM til Älvdalen for å høre og lære og kommentere. «Älvdalsk har en del trekk som er veldig gamle. Fra norrøn tid og kanskje enda eldre tider, sier han. Slikt finner vi ikke andre steder i Norden, fortsetter Lomheim.

I dag er det anslagsvis 2500 mennesker som behersker «dalska» som de selv sier. Gjennom foreningen Ulum dalska – det betyr; la oss snakke älvdalsk, pågår en kamp for å få språket godkjent som eget minioritetsspråk. Svenske språkmyndigheter holder fast ved at det er en svensk dialekt. «ISO – den internasjonale standariserings-organisasjonen, har gitt oss status som eget språk, forteller leder i Ulum dalska – Emil Eriksson. Han forteller at hans bestefars generasjon fikk juling på skolen om de snakket älvdalsk på skolen. Det varte helt fram til 50-60-tallet. Språkforsker og lærer Stephan Jacobsson Schulstad er pessimist på språkets vegne. Han bor og arbeider i Älvdalen. Han har lært seg språket og er nå med i en offensiv for å styrke undervisningen blant unge.

Sylfest Lomheim mener älvdalsk har likheter med en del norske dialekter og at älvdalsk heller mer mot det vestnordiske framfor det østnordiske, altså det dansk-svenske. Leder ved Institutt for lingvistikk på Universitetet i Oslo, Piotr Garbacz, er vokst opp i Polen, studerte nordiske språk i Sverige og underviser nå norske studenter i norsk grammatikk. For få år siden tok han doktorgrad på et emne i älvdalsk. «Älvdalsk er viktig kulturarv og helt spesielt i svensk språklig sammenheng, sier han. «Hvorfor snakker de slik akkurat der! «På 1000-1100-tallet var det godt å bo i Älvdalen. Det var gode tider. Senere kom det nedgangstider. Folk flytta fra området. De som ble igjen fikk et sterkt fellesskap, som igjen bidro til at språket ble beholdt og utviklet. Svært få flyttet dit på den tiden fordi det ikke var attraktivt å bo der. Det er et forsøk på forklaring, sier Piotr Garbacz.

Lyssna till programinslaget här  - längd 30 minuter.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej!

Jag var på Berwaldhallen igår, fredag, på en konsert. Den går att lyssna till på nätet:

https://sverigesradio.se/avsnitt/1226065

Cirka 24:30 in i programmet pratar Petra Marklund om hur hon genom att växla från att från att sjunga på engelska till att sjunga på svenska kunde få ett mer nyanserat uttryck. Dessutom gick då sången från direkt från hjärta till hjärta istället för att översättas av hjärnan.

Det var trevligt att höra.

Hälsningar

Anders Bodén

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)