(inledningsförande på offentligt möte i Malmö den 12 mars)

Språkförsvarets minimiplattform är enkel. Vi försvarar svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion på svenskans bekostnad. Vi förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Språkförsvaret är partipolitiskt obundet och tar inte ställning i partipolitiska frågor. Det må gälla regeringsfrågan, utrikespolitik, försvarspolitik, skattepolitik eller invandrarpolitik. Vi bedömer alla riksdagspartier utifrån vår egen minimiplattform. Språket står över klasserna och därmed även partierna. Språkförsvaret samarbetar med de politiska partierna helt och hållet utifrån våra egna premisser. När diskussionen om en svensk språklag startade 2005, stödde vi de borgerliga partierna, som tog upp vår idé. När den borgerliga regeringen lade fram en språkproposition 2009, stödde vi Socialdemokraternas och Vänsterpartiets ändringsförslag.

När det gäller mångspråkighet innefattar detta att vi anser att alla svenska medborgare bör lära sig två främmande språk, respekt för minoritetsspråken i Sverige och rätten till hemspråksundervisning. Den mellannordiska språkförståelsen innebär att språkområdet utvidgas med ytterligare runt 11 miljoner människor.

Språkförsvaret ägnar sig i första hand åt statusvård, d.v.s svenskans ställning i samhället. Men eftersom engelskan är det språk, som påverkar svenskan mest, bekämpar vi också onödig svengelska och onödiga anglicismer, ett symptom just på engelskans framträngande.

När Språkförsvaret bildades 2005, ställde vi det som vår huvuduppgift att verka för en språklag, som slog fast svenskans ställning som huvudspråk och det gemensamma kittet. En sådan lag antogs också av en enhällig riksdag 2009.

Språklagen var ett framsteg. Exempelvis lyckades det att med hjälp av språklagen att ersätta regeringskansliets engelskspråkiga e-postadresser med svenskspråkiga och att garantera att forskare hade rätt att skriva forskningsansökningar på svenska liksom att skriva anställningsansökningar och driva befordringsärenden på svenska inom högskolan. Men språklagen är också behäftad med brister. Dess räckvidd är begränsad och den innehåller inga sanktioner och det är ingen kombinerad rättighets- och skyldighetslag. Språklagen omfattar endast det allmännas kärnområde, som definieras som ”sådana förfaranden och allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga verksamheten, såsom den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av liknande karaktär”.

Språkförsvaret har vid upprepade tillfällen prövat räckvidden via JO-anmälningar. Det är fullt möjligt för ministrar att hålla tal på engelska på svensk mark utan att dessa finns översatta till svenska; fullt möjligt för en myndighet som Luftfartsverket att döpa om alla flygplatser till Airport; fullt möjligt för kommuner att lansera varumärken som ”Stockholm – the Capital of Scandinavia”; fullt möjligt för en nyinstiftad myndighet som Myndigheten för digital förvaltning att i första hand använda en engelsk förkortning DIGG (Digital governance).

Språklagen reglerar inte alls undervisningsspråket inom skolväsendet eller inom högskolan. På grund av friskolereformen är det möjligt att starta engelskspråkiga skolor, exempelvis Internationella Engelska Skolan, där hälften av undervisningstimmarna sker på engelska inom grundskolan och 90 procent på gymnasienivå. Detta är ett skattefinansierat språkbyte. Forskning visar att dessa elever bara blir marginellt bättre i engelska, men sämre på svenska i jämförelse med elever som följer traditionell undervisning.

Språklagen försöker inte alls reglera språkanvändningen i den privata sektorn. Engelskans expansion inom det offentliga rummet är särskilt påtaglig. Reklaminslag och annonser kan vara helt på engelska eller svengelska; intervjuer på engelska i radio och tv översätts summariskt; filmtitlar på engelska översätts ofta inte, ja, t.o.m filmtitlar på icke-engelskspråkiga filmer översätts till engelska – se den danska filmen ”En kongelig affäre”, som översattes till ”A royal affair” i Sverige.

Språkförsvaret är bestämda motståndare till en låt-gå-inställning i språkfrågan. Det sägs att språket hela tiden förändras, vilket i och för sig är sant. Men det betyder ju inte alla förändringar är av godo. Det minsta man kan göra är att inta en medveten hållning till språkliga förändringar och diskutera dessa. Annars överlåter man tolkningsföreträdet till dem som medvetet eller omedvetet släpper in engelskan på alla fronter.

Engelskan är världens just nu viktigaste lingua franca, ett högstatusspråk, som utövar ett mycket intensivare inflytande på svenskan är lågtyskan någonsin gjorde på tidig medeltid. Det lågtyska inflytande har fortfarande efter hundratals år ännu inte påverkat en perifer språkvarietet som älvdalska eller en dialekt som överkalixmål på något avgörande sätt.

Påverkan från engelskan är bara ett knapptryck borta på internet och når hela Sverige på några sekunder.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Tove

14 mars 2019 20:02

Mycket viktigt dokument men jag tycker att vi MÅSTE lobba för en lag med innebörden: svenska först, överst och eng undertitel bara när sådan behövs. Inte som nu att eng ofta är det enda språk vi möts av. Försök handla blöjor, inte ett svenskt ord, försök handla på apotek, där ett missförstånd kan kosta livet, försök handla frukt och bär. Ingen begriper längre. Allt är på engelska. Detta borde vara förbjudet.

 

Kjell N.

14 mars 2019 22:02

Bra anförande för övrigt. Det gav mig en god överblick av vad som gjorts och att det finns mycket kvar att göra när det gäller engelskans dominans i stort och smått. Jag retar mig varje dag på den ökande användningen av engelska uttryck i Sveriges Television. Senast var det Susanne Jonsson som lagar mat i TV. Det fullkomligt sprutade crunch, dip, medium rare o s v ur munnen på en "go och gla" infödd västerbottniska. Hon är verkligen inte ensam, sportkommentatorerna är värre ändå. Men vad skall man göra?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   (Brev till ledarredaktionen, kulturredaktionen och språkspalten på Svenska Dagbladet)   Jag känner mig träffad av formuleringen "Jag har ingenting emot att språket förändras, men ..." (SvD 20 september 2024).  Emellertid ligger Mikael Parkva...

 Så tror Philip Seargeant, författare till ”Future of Language”, att AI kommer att forma vår kommunikation   Intervjun publicerades i Live Science den 24 september. Ilustrationer finns i originaltexten - se länk i slutet av texten. ...

Upptäckte av en slump ett program i radio med ovanstående namn där tre personer, som namnet antyder en vardera från Norge, Sverige och Danmark, samtalar på sitt respektive språk. Bra om man vill öva upp sin hörförståelse av de andra två stora nordisk...

Yair Sapir, språkforskare och universitetslektor i svenska vid Högskolan Kristianstad, har ägnat de senaste 20 åren åt att studera den mycket speciella älvdalskan. Nu släpper han, tillsammans med Olof Lundgren, doktorand i lingvistik vid Lunds univer...

(Inledning vid IMPLAN-konferensen i Oslo den 2/5 – 3/5 2008)   Det här föredraget hölls 2008 och publicerades i en engelsk version i "Language and Power", sid. 283 - 288, Mkuki na Nyota Publishers Ltd 2009. Inte mycket har förändrats sedan ...