Språkförsvarets webbplats länkade den 11/3 2019 till en essä av George Orwell, mest känd kanske för framtidsromanen ”1984”, från 1946. Essän innehåller många godbitar, eftersom den riktar sig mot bludderspråk, ett språk som syftar till att dölja att författaren egentligen inte har så mycket att säga, egentligen menar något annat eller bara vill anlägga några rökridåer. Citatet nedan, en fotnot i essän, kan tjäna som smakprov på att pråla med språket:

”An interesting illustration of this is the way in which the English flower names which were in use till very recently are being ousted by Greek ones, snapdragon becoming antirrhinum, forget-me-not becoming myosotis, etc. It is hard to see any practical reason for this change of fashion: it is probably due to an instinctive turning-away from the more homely word and a vague feeling that the Greek word is scientific.”

"En intressant illustration av detta är det sätt på vilket de engelska blomnamnen som användes tills helt nyligen trängs undan av motsvarande grekiska, lejongap  blir antirrhinum, förgätmigej  blir myosotis etc. Det är svårt att se några praktiska skäl till denna modeförändring; den beror förmodligen på ett instinktivt avståndstagande från det mer anspråkslösa ordet och en vag känsla att det grekiska ordet är vetenskapligt. "

I Sverige prålar man nuförtiden inte med grekiska utan med engelska ord. Motivet är knappast att de engelska orden skulle uppfattas som mer vetenskapliga än de svenska, även om det förekommer också (se diskussionen om "accountability" i denna nätdagbok). Det är snarare att vederbörande vill pråla med att de befinner sig i modernitetens framkant eller är speciellt internationella  (trots att de som är verkligt internationella i så fall anstränger sig för att lära sig fler främmande språk än engelska).

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)